Det var inte bättre förr – i alla fall inte för knegare. Med jobbkvalitet avses arbetsvillkor och arbetsförhållanden som påverkar människors välbefinnande och hälsa i arbetslivet. En ny doktorsavhandling visar att jobbkvaliteten har på flera sätt ökat kraftigt i Sverige de senaste 50 åren, framför allt för kvinnor.
– Könsskillnaderna i arbetskvalitet har nästan helt försvunnit. Kvinnor har i högre grad lämnat lågkvalificerade jobb till förmån för jobb med högre kvalifikationsnivå, där arbetsvillkoren generellt är bättre, säger Edvin Syk, som är nybliven doktor i sociologi vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet.
I sin avhandling har han också sett att förbättringarna har kommit till priset av ökande psykiska påfrestningar på arbetsplatserna. Enligt Edvin Syk är det nämligen de allt mer utmanande arbetsuppgifterna som ligger bakom såväl förbättringar i jobbkvalitet som den ökande stressen.
Tar den ökande stressen ut övriga förbättringar i arbetsvillkoren?
– Det är den stora frågan egentligen. Min tolkning av resultaten är ändå att jobben har blivit bättre men att det finns den här oroväckande trenden med att stressen ökar i samband med förbättringarna.
Bättre jobb för varje generation
Något annat som Edvin Syk lyfter i sin studie är att möjligheten till självbestämmande inte har ökat i samma takt som utmaningarna på jobbet. Det är ett problem, säger han.
– Väldigt många studier har visat att självbestämmande har en avhjälpande effekt på stress. Självbestämmande ger individer möjlighet att utforma sitt arbete på det sätt som de ser att det bäst bör utföras.
Edvin Syk har har utgått från Levnadsnivåundersökningarna, som genomförts sju gånger mellan 1968 och 2020-22. Det är ett dataset som har möjliggjort jämförelser över lång tid och som visar att varje ny generation anställda i genomsnitt haft bättre jobb sett till hela sin karriär, jämfört med generationerna före dem.
Arbetsvillkoren har också blivit mer lika över tid, både mellan könen och mellan andra grupper i samhället.
I stort sett alla har fått det bättre
Samtidigt säger Edvin Syk att det inte går att se från Levnadsnivåundersökningarna hur till exempel invandrare eller deras barn har det på arbetsmarknaden.
– Folks härkomst är ett väldigt underutforskat område. Jag har inte kunnat titta på det i den här avhandlingen och en anledning till det är förstås att datan är begränsad tillbaka i tiden. Men också att den utlandsfödda populationen är helt annorlunda nu än vad den var tidigare. Det är ett intressant ämne för vidare forskning.
Däremot har Edvin Syk kunnat titta på klassaspekten av jobbkvalitet. För att göra det använde han sig också av data från European Working Conditions Surveys, statistik som sammanställs av en EU-myndighet, och jämförde olika europeiska länder.
Han har kunnat visa att lägre yrkesklasser generellt har bättre villkor i länder som Sverige eller Nederländerna, än i till exempel Grekland och Spanien.
– Vilket land någon bor i har visat sig mycket viktigare än klass för grupperna med sämst ställning.
