– I dag krävs det att gärningsmannen använt hot, våld eller utnyttjat en person som exempelvis varit berusad. Nu ska det räcka med att man säger nej, alltså att en person anser att den inte deltagit frivilligt, säger hon till Svenska Dagbladet efter att ha presenterat sina slutsatser på Svensk juristtidnings årsmöte.

Utredningen ska läggas fram till regeringen först i höst, men huvudslutsatsen är alltså redan klar – det behövs någon form av samtyckeslag. En slutsats många lär hålla med om. De senaste åren har såväl politiska partier som organisationer propagerat för en samtyckeslag. En av förespråkarna är organisationen Fatta.

­– Det är jättepositivt. Att vi har en lag som baseras på samtycke är absolut nödvändigt. Det är förlegat att ha en lagstiftning som bygger på att ett offer ska göra motstånd, eller att det ska finnas hot om våld. Det värnar inte den sexuella integriteten, säger Anna Thomasson, ordförande i Fatta.

Effekten omdiskuterad

Ett annat argument för en samtyckeslag är att en samtyckeslag kan leda till att fler anmäler våldtäkt, och till fler fällande domar – det skulle bli lättare att bevisa att den sexuella handlingen skedde under tvång. Men Lina Hjorth, jurist och ledarskribent på Dagens ETC, är tveksam till om det verkligen skulle bli så.

– Det mesta tyder på att en samtyckeslagstiftning inte skulle leda till att fler åtal väcks. Många i den feministiska rörelsen sätter sådan enorm förhoppning till samtyckeslag, men jag tror inte att den skulle göra särskilt stor skillnad. Då finns det andra saker som är mer angelägna att förändra, säger hon.

Hon tror till exempel att det vore mer effektivt att införa ett oaktsamhetsbrott. Det skulle innebära att det inte krävs uppsåt för att kunna dömas.

– Många domar stupar inte på frågan om samtycket, utan på uppsåtet, att man inte tycker att det går att bevisa att gärningspersonen hade uppsåt till våldtäkt.

”En normerande funktion”

Ett argument för en samtyckeslag är också att normerna kan påverkas. Går det att bli dömd för en sexuell handling där den ena inte har gett sitt samtycke kan uppfattningen av vad som är rätt och fel påverkas. Lina Hjorth tror att det kan ligga något i det.

–­ Lagstiftning kan ibland fylla en normerande funktion. På så sätt kan en samtyckesreglering få betydelse, normer kring sex och våld kan förhoppningsvis förändras, säger hon.

Det håller Anna Thomasson med om:

– Viktigast är ju att brottet inte begås från början, för att nå dit krävs en normförändring, och det tror jag en samtyckeslag kan bidra till, säger hon.