Inrikes.

2019-11-06 11:00
  • 2016 beviljades 71 562 asylansökningar enligt Migrationsverkets statistik, medan samma uppgift för 2018 är 11 217.  Bild: Marcus Ericsson/TT
    2016 beviljades 71 562 asylansökningar enligt Migrationsverkets statistik, medan samma uppgift för 2018 är 11 217. 
  • Bild: Marcus Ericsson/TT
  • Advokaten Emilie Hillert menar att rättssäkerheten i asylprocessen ofta är bristfällig och att Migrationsverket och  Migrationsdomstolarna gör felaktiga bedömningar.  Bild: Zanna Nordqvist
    Advokaten Emilie Hillert menar att rättssäkerheten i asylprocessen ofta är bristfällig och att Migrationsverket och Migrationsdomstolarna gör felaktiga bedömningar. 
  • Migrationsminister Morgan Johansson (S). Bild: Henrik Montgomery/TT
    Migrationsminister Morgan Johansson (S).
Puffetikett
Dagens ETC

Regeringen pressas om utvisningar till Afghanistan: ”Bristfällig lagstiftning”

Människor utvisas till Afghanistan på direkt felaktiga grunder.

Det menar både människorättsorganisationer och jurister, som nu riktar skarp kritik mot regeringen som de menar inte kan vänta med att ta tag i frågan.

”Det är krig i Afghanistan och det råder inre väpnad konflikt i alla provinser utom två”, säger advokaten Emelie Hillert.

2016 beviljades 71 562 asylansökningar enligt Migrationsverkets statistik, medan samma uppgift för 2018 är 11 217.

– Vi ser mycket mer restriktiva bedömningar vid beslutsfattandet från Migrationsverket, och bedömningarna som görs är bristfälliga, säger Emilie Hillert som är advokat och arbetar med migrationsrätt.

Migrationsverkets arbete sker utifrån rådande lagar och förordningar. Myndigheten uppger att de arbetar på uppdrag av riksdagen och regeringen och att beslut fattas utifrån de direktiv de fått.

Migrationsminister Morgan Johanssons pressekreterare meddelar i sin tur att de hänvisar frågor som rör utvisningar och utvisningsbeslut till myndigheten som verkställer dem, alltså Migrationsverket. I ett mejl från Dagens ETC skriver pressekreteraren att ”Vi har förtroende för att Migrationsverket är kapabla till att göra dessa bedömningar.”

Rättsosäkra bedömningar

Emilie Hillert håller med om att ett stort ansvar ligger på Migrationsverket och Migrationsöverdomstolen, men anser också att lagarna behöver ses över.

– Det är lagstiftarens ansvar att ge en tydlig lag som säkerställer att de som behöver skydd får det, och så är det inte nu, säger hon.

Hon ser också att rättssäkerheten i asylprocessen ofta är bristfällig och att Migrationsverket och Migrationsdomstolarna gör felaktiga bedömningar. Beslut fattas för snabbt, bedömningarna varierar mellan olika handläggare, säkerhetsbedömningen i landet är direkt felaktig och myndigheten är för restriktiv i att erkänna de sökandes behov av skydd. Hon säger att listan kan göras lång.

– Tyvärr finns det flera allvarliga brister som sammantaget gör att rättssäkerheten har urholkats, säger hon.

Sedan juni i år finns en parlamentarisk kommitté som jobbar med att se över rådande migrationspolitik och ta fram en långsiktigt hållbar politik. Kommittén ska lämna sitt betänkande senast den 15 augusti i 2020. Emilie Hillert tycker att det är bra att kommittén har tillsatts, men säger att det inte påverkar regeringens ansvar för situationen i dagsläget.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

– Det är inte acceptabelt att vänta, det används som ett sätt att ducka ansvar för de som utvisas på felaktiga grunder idag. Det är en bristfällig lagstiftning som inte säkerställer att de som behöver skydd får det. Vi behöver en ordentlig lag nu, säger hon och fortsätter:

– Tills dess behöver Migrationsverket pausa utvisningarna, för att sedan ompröva besluten för dem som fått avslag. Men även regeringen måste sätta ner foten, det här måste utredas ordentligt. Tills dess bör inga utvisningar verkställas till världens farligaste land.

Ett land i krig

Hon anser inte att Migrationsverkets bedömning av säkerhetsläget i Afghanistan stämmer överens med hur verkligheten ser ut och att myndigheten därför behöver göra en ny bedömning.

– Det är krig i Afghanistan och det råder inre väpnad konflikt i alla provinser utom två. Antalet civila offer fortsätter att öka för var dag som går. Ändå erkänner inte Migrationsverket situationen som så allvarlig som den faktiskt är, säger hon.

Emilie Hillert menar också att den tillfälliga lagen måste tas ur kraft och att skyddsgrunderna övriga skyddsbehövande och synnerligen ömmande omständigheter som nu inte gäller behöver återinföras.

– Det är absolut nödvändigt. Det berör många människor som behöver skydd och som faktiskt har rätt till det.

Kräver ny prövning

Folkrättsjuristen Madelaine Seidlitz vid Amnesty delar Emilie Hillerts bild av att frågan inte kan invänta kommitténs betänkande.

– Klart att något behövs nu, verkligen. Alla som har fått avslag borde få ny prövning, säger hon.

Hon ser också stora problem med hur Migrationsverket och domstolarna tillämpar de lagar de har att förhålla sig till och att det ansvaret vilar på Migrationsverket och Migrationsöverdomstolen, men säger att att det finns utrymme för regeringen att agera.

– Det är regeringen som är ytterst ansvarig, avslutar hon.

Dagens ETC har sökt migrationsminister Morgan Johansson för en kommentar om utvisningarna till Afghanistan, men han har avböjt att medverka. Genom sin pressekreterare meddelar han att kommittén som tillsats arbetar med framtidens migrationspolitik, att de litar på Migrationsverkets bedömningar, samt hänvisar vidare frågor till Migrationsverket.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Utredningen av migrationspolitiken

Regeringen beslutade i juni i år att en kommitté ska se över den framtida migrationspolitiken.

Kommittén ska ta ställning till utformningen av politiken i syfte att fastställa en ordning som är långsiktigt hållbar. Migrationspolitiken ska i en föränderlig omvärld minska behovet av tillfälliga lösningar och säkerställa en permanent ordning med ett brett stöd i den svenska riksdagen. Migrationspolitiken ska vara human, rättssäker och effektiv.

Källa: Regeringen

Tillfälliga begränsningar i utlänningslagen

Lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd infördes 2016 till följd av den flyktingsituation som uppstod 2015 då 162 877 personer sökte asyl i Sverige. Syftet är att begränsa möjligheten till asyl i Sveriges till den miniminivå som krävs genom EU-rätten och internationella konventioner. Lagen trädde i kraft den 20 juli 2016 och skulle gälla till och med den 19 juli i år men förlängdes med två år. Lagen träder ur kraft den 19 juli 2021.

Begränsningarna sker dels genom att vissa skyddsgrunder tas bort som skäl för uppehållstillstånd. Exempel på sådana är:

– Yttre eller inre väpnad konflikt.

– Välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp
i hemlandet.

– Miljökatastrof.

– Synnerligen ömmande omständigheter, till exempel svår sjukdom.

– Två andra begränsningar är att tillfälliga uppehållstillstånd istället för permanenta blir huvudregel och att kraven vid familjeåterförening är hårt skärpta.