Inrikes.

2017-08-22 07:38
  • ”En och samma kunskapsnivå kan ge väldigt olika betyg beroende på vilken skola eleven går på”, säger Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.  Bild: Jessica Gow/TT
    ”En och samma kunskapsnivå kan ge väldigt olika betyg beroende på vilken skola eleven går på”, säger Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. 
  • Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
    Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
  • ”En och samma kunskapsnivå kan ge väldigt olika betyg beroende på vilken skola eleven går på”, säger Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.  Bild: Jessica Gow/TT
    ”En och samma kunskapsnivå kan ge väldigt olika betyg beroende på vilken skola eleven går på”, säger Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. 

Professor: ”Orättvisa betyg är en rättssäkerhetsfråga”

Flera studier visar att det råder betygsinflation i den svenska skolan. Men ett större problem är godtyckligheten vid betygsättningen, menar professor Jonas Vlachos.

”Elever kan tvingas välja mellan skolor med bra undervisning och skolor som ger höga betyg, ett val de inte ska behöva göra”, säger han.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Jonas Vlachos är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och har under många år forskat kring betygssystemet och den svenska skolan. Hans studier visar att det finns en ökande skillnad mellan allt högre betygsnivå och elevernas faktiska kunskaper – alltså betygsinflation.

– Det är ett problem eftersom elever inte lär sig lika mycket när det är lätt att få höga betyg. Det medför sannolikt att den allmänna kunskapsnivån sjunker, säger Jonas Vlachos.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Det är både svaga och starka elever som tenderar att få högre betyg idag än motsvarande kunskapsnivå gav tidigare, enligt Jonas Vlachos.

– Skolor och lärare är ofta benägna att höja elever över godkänt-gränsen, säger han.

Att elever som saknar en del kunskaper blir godkända ser han dock som ett mindre problem.

– Det har sina fördelar för samhället, betyget icke godkänd är en styggelse, säger han.

När det istället gäller elever som slåss om de högsta betygen kan trycket på lärarna från föräldrar och skolledning bli hårt.

– Förr fick rektorn hålla tillbaka lärarna, men idag tar skolledningen föräldrarnas parti. Det finns inga bromsande krafter, utom lärarnas yrkesstolthet, säger Jonas Vlachos och framhåller att betygsinflation inte är ett specifikt svenskt problem.

– Jag tror att det finns inflationstendenser i alla betygssystem som saknar koppling till kunskapstester, men i många andra länder har betygen å andra sidan inte samma avgörande betydelse för antagningen till vidare studier som i Sverige, säger han.

Jonas Vlachos menar dock att ett större problem än betygsinflationen i sig är att betygen inte stiger lika mycket i alla skolor.

– Det medför att elever kan tvingas välja mellan skolor med bra undervisning och skolor som ger höga betyg, ett val de inte ska behöva göra.

Störst problem i gymnasiet

Jämförelser mellan resultaten på nationella prov och betygsättningen visar att skillnaderna mellan skolor vid betygsbedömningar är stora.

– En och samma kunskapsnivå kan ge väldigt olika betyg beroende på vilken skola eleven går på. På vissa skolor har 100 procent av eleverna fått högre betyg än provresultaten, säger Jonas Vlachos.

Att betygsättningen saknar formell koppling till nationella kunskapstester ger lärare och skolor betydande svängrum, menar han.

– Utan en jämförbar måttstock är det lätt för skolor att skyla över problem genom att sätta höga betyg. Troligen är problemen störst i gymnasieskolan där betygen är ännu viktigare för den enskilde, konkurrensen om eleverna hårdare och den externa kontrollen av betygssättningen ännu sämre än i grundskolan.

En rättssäkerhetsfråga

Dagens kriteriebaserade betygssystem infördes 1994 och ­innebär att eleven förväntas uppnå vissa nivåer. Enligt Jonas Vlachos är det omöjligt att uppnå likvärdighet genom kriterier.

– Det skulle kräva väldigt detaljerade kriterier i så fall och då trivialiseras undervisningen. Att dagens system skulle minska likvärdigheten visade pedagogikforskaren Frits Wigforss redan 1942. Det är anmärkningsvärt att ingenting gjorts för att motverka den bristande likvärdigheten mellan skolor, trots att problemet varit välkänt så länge, säger Jonas Vlachos.

Vill se lagändring

Han menar att betygsskalan måste göras jämnare och efterlyser en lagändring med krav på att betygen kopplas till någon form av externt rättade och väl anpassade nationella prov.

– Då blir betygen mer jämförbara och rättvisa och problemet med betygsinflation minskar också. Betygssättning är myndighetsutövning, att den är så orättvis och godtycklig är en rättssäkerhetsfråga.

Enligt Karin Hector-Stahre, enhetschef på Skolverket, är överensstämmelsen mellan provbetygen och betygsättningen tvärtom hög idag.

– Vår statistik visar att i genomsnitt 80 procent av eleverna får samma betyg som de fick på de nationella proven, säger hon.

Men Jonas Vlachos menar att Skolverkets statistik döljer att skillnaderna mellan skolor är stora.

– Dessutom är skillnaderna betydande mellan olika ämnen och Skolverket tar inte heller hänsyn till ämnen och kurser utan nationella prov – där är spridningen mycket stor, säger han.

Nationella proven

Karin Hector-Stahre håller ändå med om att det är ett problem att likvärdigheten inte är större och framhåller att lärare ska använda resultaten på de nationella proven vid betygsättningen, även om läroplanen inte säger något om hur mycket provresultaten ska vägas in.

– Om man inför en formell koppling mellan betyg och nationella prov lägger man stor tyngd på prov som genomförs vid ett enskilt tillfälle. Ett prov kan aldrig säga att en elev har precis de kunskaper provet är avsett att mäta, säger hon.

Inget betygssystem är helt rättvist, menar Jonas Vlachos, men utan möjligheter till jämförelser mellan elever ökar godtyckligheten.

– Systemet bör koppla samman betyg och provresultat på klass- eller skolnivå. Det är särskilt viktigt att koppla samman nationella prov och slutbetyg på gymnasiet, även om det då finns en risk att andelen obehöriga elever kommer att explodera, säger Jonas Vlachos.