Inrikes.

2015-04-20 11:50
Trängsel i tunnelbanan i Stockholm. Bild: Fredrik Sandberg/TT
Trängsel i tunnelbanan i Stockholm.

Priset på månadskort skjuter i höjden

Biljett­priserna i kollektivtrafiken ökar i hela landet men allra mest i Stockholm. I huvudstaden har priset för ett månadskort ökat mer än tre gånger så snabbt som Konsumentprisindex (KPI) sedan 80-talet. Priserna är så höga att forskare varnar för att allt fler riskerar att välja bilen istället för att resa kollektivt.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Många politiker talar högt om att fler ska lämna bilen hemma och istället välja kollektivtrafiken. Men det är inte bara förseningar, trängsel och trasiga rulltrappor som står i vägen för målet. På flera håll i landet ökar biljettpriserna i en rasande takt. I Stockholm låg priset för ett månadskort på 70 kronor år 1980. Om priset hade följt KPI skulle det idag legat på 219 kronor. Istället får resenärerna betala mer än tre gånger så mycket – 790 kronor. Och efter sommaren ser det ut att vara dags för ytterligare en höjning.

– Inget är klart ännu eftersom vi i alliansen inte ens börjat med vårens budgetförhandlingar, men det finns ingen annan utväg än att höja priset. Det kan bli en större höjning eller så blir det flera små höjningar utslaget på flera år, säger trafiklandstingsrådet tillika SL:s styrelseordförande Kristoffer Tamsons till Svenska Dagbladet.

Det som finns i dagsläget är ett planeringsunderlag från landstingsdirektören. I detta pekar man på att en höjning av biljettpriserna kan vara motiverad ”för att kunna genomföra beslutade satsningar inom ramen för en ekonomi i balans”. Underlaget föreslår en höjning på 100 kronor för 30-dagarskortet och en höjning med motsvarande procentsats på övriga biljetter, men det kan bli ännu dyrare.

– En höjning på 100 kronor har diskuterats, med en återkommande uppräkning årligen. Där kan vi landa på omkring 140 – 150 kronor i höjning, säger Hampus Rubaszkin, politisk sekreterare för Miljöpartiet i Stockholms län.

Resandet riskerar att minska

Att jämföra prisutvecklingen med andra städer är svårt på grund av olika korttyper, resandemönster med mera. Men rent allmänt ökar priserna i kollektivtrafiken betydligt snabbare än KPI på de flesta håll i Sverige, visar en rapport från myndigheten Trafikanalys från förra året. Och konsekvensen riskerar bli att människors incitament för att välja kollektivtrafiken minskar. Enligt rapporten beror prishöjningarna sannolikt på att branschen drabbats av snabba kostnadspåslag, vilket i sig delvis beror på ett ökat utbud.

Så har SL-kortets pris utvecklats jämfört med konsumentprisindex, KPI.
Så har SL-kortets pris utvecklats jämfört med konsumentprisindex, KPI.

– Det är ett problem i många regioner att kostnaden sticker iväg. Som det ser ut nu har priserna i kollektivtrafiken ökat snabbare än bensinpriset, säger Maria Melkersson, kvalificerad utredare på Trafikanalys.

Rapporten pekar på att de stigande priserna gör det svårare för branschen att uppnå målen om ökat resande, och att det ligger i allas intresse att prishöjningarna mattas av.

Oppositionen vill inte ha prishöjning

Även miljöpartisten Hampus Rubaszkin pekar på det ökade utbudet som en orsak till att SL:s priser höjts så kraftigt i förhållande till KPI.

– KPI är ett tydligt mått, men det ger inte hela bilden. Orsaken till prishöjningarna är att kostnaderna för trafiken har ökat kraftigt, dels med ökat resande, men också på grund av utbyggd trafik. Vi har också köpt in nya tunnelbanevagnar, säger han.

Såväl Miljöpartiet som de andra i den rödgröna oppositionen i landstinget motsätter sig den prishöjning som nu ser ut att stå för dörren.

– Vi vill ha låga priser men alliansen kräver nu att vi sparar runt 400 miljoner i år och lika mycket nästa år. Därför behövs alla intäkter, säger oppositionslandstingsrådet Gunilla Roxby Cromvall (V).

Hon menar att det inte bara är ökat utbud som medfört att kostnaderna för kollektivtrafiken skjutit i höjden, utan att det också beror på privatiseringar.

– Men det vill inte den politiska ledningen erkänna. På grund av alliansens styre är ekonomin i Stockholms kollektivtrafik sjuk. Men det är fel att rädda en sjuk ekonomi med höjda biljettpriser.

Nanna Wikholm (S), oppositionslandstingsråd och andre vice ordförande i trafiknämnden, är rädd att ett dyrare SL-kort kommer påverka resandet negativt och leda till en nedåtspiral med ännu mindre intäkter.

– Och att höja priset ännu mer är att lägga notan för Moderaternas misslyckande med SL:s trafik och ekonomi i knät på resenärerna. Det löser inte heller de långsiktiga problem som SL haft, säger Nanna Wikholm.


Fotnot: Dagens ETC har sökt SL:s ordförande Kristoffer Tamsons och vd Anders Lindström.

Dagens ETC granskar kollektivtrafiken

• Den här veckan kommer vi i en serie artiklar granska kollektivtrafiken. Frågan är brännhet inte bara i Stockholm. I Göteborg har debatten om trängselskatten rasat under flera år och många har upplevt frustrationen när SJ:s tåg kommer fram flera timmar efter utsatt tid.

• Att resa tillsammans är inte bara nödvändigt för att minska utsläppen. Men det skär in i andra viktiga politiska stridsfrågor. En utbyggd kollektivtrafik är inte bara ett slag för miljön, det gynnar jämställdheten. Det finns också en omfördelande aspekt med låga priser och i Kiruna och Avesta har försök med nolltaxa, alltså skatte­finansiering, varit gynnsamma för låg och medelinkomsttagare. Det kommer vi att titta närmare på imorgon.

Finansieras med landstingsskatt

Kollektivtrafiken i Stockholm finansieras främst via landstingsskatt och intäkter från biljettförsäljning. SL:s modell för kollektivtrafiken är att 50 procent av intäkterna ska komma från skatter, och 50 procent från biljetter. SL-trafiken har cirka 786 000 resenärer per dag. Källa: sll.se

Om jämförelser

Att jämföra prisökningen för månadskort med andra städer är svårt, på grund av olika korttyper med olika täckningsgrad. Men det som närmast kan säga motsvara ett SL-kort i Göteborg eller Malmö är ett länstäckande sådant. Och Västtrafik och Skånetrafikens prishistorik går bara att följa tillbaka till slutet av 90-talet, då bolagen bildades i samband med länsomdragningarna i Skåne och Västra Götaland. Prisutvecklingen här har procentuellt sett inte varit i närheten av den som skett i Stockholm, och ligger i Göteborg till och med under KPI. Men då har också kostnaden för ett kort från början varit dyrare – 850 (1999) för ett länskort i Skåne och 1 400 (1999) för ett i Västra Götaland.