– Hennes historia förvånar tyvärr inte. Vi vet att det i vissa kretsar är en statussymbol att dela bilder man fått på en tjej. Man delar mappar med bilder där det finns hela bibliotek med namn på personer. Men i vilken utsträckning det här sker är svårt att veta, säger Sanna Berg på Ecpat.
Vet inte hur vanligt det är
Inte ens polisen vet hur vanligt det är. Det finns nämligen ingen specifik brottskod för att sprida nakenbilder på någon på nätet, brottet faller inom andra brottsrubriceringar och går därför inte att urskilja i statistiken. Det kan bland annat hamna under olaga integritetsintrång, men där kan man inte se om brottet har skett på nätet eller utanför.
– Det är klart att det skulle underlätta med mer specifik statstik för att se hur stort problemet är, säger kriminalkommissarie Björn Sellström som arbetar med internetrelaterade sexualbrott mot barn på NOA.
– När vi vill djupdyka för att veta mer så måste vi söka i fritexten i anmälningarna vilket inte alltid är tillförlitligt, så vi skulle gärna se att statistik från start urskiljde var brottet skett. Vi har diskussioner med BRÅ om hur man ska göra för att förbättra statistiken.
Få som anmäler
Men en annan viktig aspekt enligt Björn Sellström på polisen är att öka anmälningsbenägenheten.
– Vi måste också få unga att våga anmäla brotten. Det kan dels handla om att de tycker det är krångligt att anmäla men även att de inte vill att föräldrarna ska veta att de har skickat nakenbilder från början, så vi har svårt att nå dem.