Inrikes.

2020-01-16 11:00
Foto: Claudio Bresciani / TT
Puffetikett
Dagens ETC

Planen som ska få Magdalena Andersson att höja kapitalskatten

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Vill ni höja kapitalskatterna för de med högst inkomster i Sverige?

Endast ett riksdagsparti, V, vill öka jämlikheten i Sverige genom att höja kapitalinkomstskatterna för de som tjänar mest. Regeringspartierna ser behovet men vill utreda, medan resten säger nej. 

Hampus Hagman (KD), skattepolitisk talesperson

Nej

Sverige har generellt höga nivåer även på dessa skatter och dessutom beskattning i flera led. Det är ett problem som inte minst hämmar investeringsviljan i Sverige och försämrar möjligheterna för nya bolag att växa fram i Sverige. Generellt finns det alltså tvärtom ett behov av att sänka skatter, inte minst för att de ska vara internationellt konkurrenskraftiga.

Johan Pehrson (L), gruppledare för Liberalerna

Nej

Det är bra för Sverige att människor tar nyttiga risker med sina tillgångar. På så sätt får vi ett växande näringsliv med större skatteinkomster och fler i arbete. Det är vanskligt att jämföra skatter på arbets- och kapitalinkomst eftersom investeringar oftast görs med redan skattade pengar och för att kapitalinkomster från företag även påverkas av exempelvis bolagsskatten.

Niklas Wykman (M), skattepolitisk talesperson

Nej

Givet att Sverige förväntas ha lägst tillväxt i hela EU nästa år så är höjda skatter på jobbskapande en dålig idé. Sverige har negativa erfarenheter av den typen av beskattning. Det ledde till att vi förlorade mycket i välstånd, när människor och företag lämnade landet. Jobbskapandet gick i stå när det inte gick att få fram kapital till nya företag. Vi vill inte återupprepa de misstagen.

Per Åsling (C), skattepolitisk talesperson

Nej

I Sverige är skatterna på arbete och företagande höga i ett internationellt perspektiv. Det gör Sverige mindre attraktivt för såväl inhemsk som utländsk högutbildad arbetskraft och minskar viljan att utbilda och vidareutbilda sig. Att den som arbetar får en högre inkomst över åren ser inte vi generellt som ett problem. Det är givetvis enbart positivt, både för individen och för samhället. Att fler arbetar och att löner stiger är det som i slutändan betalar vår gemensamma välfärd.

Eric Westroth (SD), ledamot i skatteutskottet

Nej

Vi har inga sådana förslag. Högre skatt på sparade medel skulle leda till att folk i stället sparar i andra valutor än i svenska kronor, det skulle inte gynna Sverige. Dessutom riskerar kapitalet att försvinna utomlands om man beskattar det för hårt. Det viktiga är att värna hela skattebasen, som är en förutsättning för att välfärden ska kunna upprätthållas.

Jörgen Hellman (S), ordförande i riksdagens skatteutskott

Kanske

Ökade klyftor är ett stort samhällsproblem. I Sverige har särskilt kapitalinkomster bidragit till ökningen. Inom ramen för skattereformen behöver därför frågan lyftas. Partiets utredning ”Fördelningspolitik för jämlikhet och rättvisa”, där även företrädare för LO ingår, arbetar också med att ta fram socialdemokratiska förslag för ökad jämlikhet och denna ser även över kapitalbeskattningen. Utredningen lämnar en första delrapport i höst.

Karolina Skog (MP), ekonomisk-politisk talesperson

Kanske

I den övergripande skattereform som planeras kommer Miljöpartiets fokus vara att förnya skattesystemet för skapa en klimatomställning och minskade ekonomiska klyftor. Eftersom det är inkomster av kapital som mest bidrar till skillnaderna så är kapitalskatterna en given sak att hantera i detta sammanhang. Vi återkommer med våra specifika ingångar i skattereformen i ett senare skede.

Tony Haddou (V), ledamot i skatteutskottet

Ja

Det finns stora behov av att utjämna inkomstskillnaderna. Vi vill höja skatten på stora förmögenheter, dyra hus, samt stora arv och gåvor. Därtill föreslår vi höjd skatt på stora kapitalinkomster. Vi använder dessa pengar för att bland annat förbättra välfärden, stärka socialförsäkringarna och sänka inkomstskatten för låg- och medelinkomsttagare.

Så mycket betalar du i skatt

Riksgenomsnittet för kommunal skatt ligger 2020 på 32,28 procent (före jobbskatteavdrag).

Kommunalskatten varierar ganska kraftigt från kommun till kommun. Högst är den i Dorotea där den 2020 uppgår till 35,15 procent. Lägst är den i Österåker: 29,18 procent.

Jobbskatteavdraget innebär att den kommunala skatten sänkts med upp till 2 580 kronor i månaden.

Men exakt hur stort jobbskatteavdraget blir för var och en beror på hur hög arbetsinkomst man har.

Jobbskatteavdraget börjar att minska vid månadsinkomster över 53 370 kronor. Minskningstakten är satt till tre procent vilket innebär att jobbskatteavdraget är helt borta när inkomsten når lite drygt 139 000 kronor i månaden.

Den högsta marginalskatten som man kan träffas av år 2020 uppgår till 55,5 procent i en genomsnittskommun, men den högsta procentuella skatten betalas bara på den del av inkomsten som överstiger 509 000 kronor. Det innebär att den som till exempel tjänar 100 000 kronor i månaden betalar en genomsnittlig skatt på 42,35 procent.