Skolan får många elever att känna sig stressade. De senaste 20 åren har andelen 15-åringar som uppger att de är mycket stressade av skolan ökat betydligt, och allra tydligast är det bland flickor. Läsåret 1997/1998 uppgav 16 procent av flickorna att de var mycket stressade – 20 år senare har andelen mer än fördubblats, till 34 procent. Men även i gruppen lågpresterande elever syns en tydlig ökning. Det också i undersökningar som mäter psykosomatiska besvär som magont, sömnsvårigheter och huvudvärk. Björn Högberg, som forskar om skolpolitikens betydelse för elevers hälsa, tror att de reformer som genomfördes 2010 till 2012 är en anledning till utvecklingen.
– De har resulterat i tydligare fokus på bedömning av prestation. Antalet nationella prov har till exempel ökat, kunskapskraven är skarpare, betyg ges från lägre åldrar, och kraven för gymnasiebehörighet har höjts.
Unik utveckling
Genom undersökningar som görs både i Sverige och i andra länder, som Pisa-studien, går det också att se att utvecklingen i Sverige är unik. Ingen annanstans har elevernas mående försämrat lika mycket.
– Min slutsats är att det beror på att förändringarna här. I två undersökningar kan man till exempel se att skolrelaterad stress ökar kraftigt i just årskurs sex och sju. För mig är den givna tolkningen att man tidigarelagt betygen under de här åren, från att få betyg i årskurs åtta, till att nu få det i årskurs sex.
Studier visar också att särskilt lågpresterande elevers känsla av tillhörighet till skolan har minskat. Kan lovskolan underlätta här, och göra att pressen minskar, eller är det kanske tvärtom? Svårt att säga, tycker Björn Högberg.
– Om det är så att man inte klarar att få upp sina betyg är det kanske inte så positivt. Fler misslyckande tär på en. Lyckas man däremot puttas över gränsen är effekten kanske en annan.