4 Framgångsrika ockupationer

1. Sollefteå: Striden pågår. Ockupationen av BB är inne på sin fjärde månad.

2. Dorotea: Ockupanterna vann en delseger efter tre års ockupation av sjukstugan.

3. Ojnareskogen: Ockupationen satte stopp för kalkbrytning – men beslutet är överklagat. Aktivistnätverk står berett att ockupera igen.

4. Kynnefjäll: Ockupation som väckt internationell uppmärksamhet. I 20 år vaktades fjället och lokalborna stoppade planerna på förvaring av utbränt kärnbränsle.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

”Nu är vi redo!” skriver dagens ockupanter på Sollefteåockupationens Facebooksida den 22 april. ”10 ockupanter ska nu lösa melodikrysset tillsammans.” Nästa dag lägger Erstagillet upp bilder på när de dansar sig igenom sitt eftermiddagspass. 

– Det är väldigt god stämning, säger Sebastian Gunnesson, talesperson för ockupationen. Sedan den inleddes den 30 januari i år har barnfamiljer, en motorcykelklubb, företagarföreningar, jaktlag och många andra turats om att ockupera entréhallen till Sollefteå sjukhus. Målet: det nyss stängda BB och förlossningen ska öppna igen, så ”att alla kvinnor ska ha rätt till en trygg, säker och nära förlossning”.

Innan förlossningsavdelningen i Sollefteå lades ned föddes ungefär 350 barn där varje år.

Sociala medier har blivit en viktig pusselbit, enligt Gunnesson.

– Man kämpar lite i skuggorna om man ska hålla en ockupation i ett år. Men när folk i hela Sverige ser vad vi gör och säger ”kämpa på” och ”stå på er” så ger det mycket kraft. 

Det är många i trakterna kring Sollefteå som deltar i protesterna, och de är pålästa, envisa och övertygade om att de har rätt. Men kommer ockupationen av BB i Sollefteå att bli en av de få som når konkret framgång? Att de har fått coachning av Dorotea-ockupanterna talar kanske till deras fördel.

Övertygelsen i Dorotea

När landstingspolitikerna 2011 beslutade att lägga ner akutplatser på ortens sjukstuga hade många Doroteabor fått nog av nedskärningar. 

I protest ockuperade de sjukstugan i tre år och tre månader. Sonja Danielsson tog många pass, satt i sjukstugans foajé på dagarna och sov där på nätterna. I början stod en vakt i vägen, dygnet runt i flera månader.

– Det var så löjligt, de stod där så att inte vi skulle gå in på avdelningen, det var väl ingen som gick in där, så olydiga var vi inte. Vi är ju vuxna människor. Det var resursslöseri, absolut.

Hur kunde ni hålla ut så länge?

– Det är ju kampviljan, vi var så övertygade om att det beslutet att lägga ner var helt fel, så det var bara så.

Men de flesta andra som har känt sig övertygade om att något är fel klarar inte att ockupera för sin sak i flera år. Varför lyckades ni?

– Jo, men vi stred ju verkligen. Jag tror att vi klarade oss på det, de styrande kunde inte ta ifrån oss den övertygelsen. Jag hoppas att Sollefteå också kan fortsätta på samma vis.

Ockupationen var bara den mest uppmärksammade delen av ett brett och idogt arbete med att samla in namnunderskrifter ”i varenda kommun i Västerbotten”, att uppvakta politiker på sina sammanträden och lägga fram skrivelse efter skrivelse. 

I höstas invigdes åtta vårdplatser i Dorotea – en stor framgång, men inte tillräcklig. En gång i veckan träffas aktivister i Dorotea för att dokumentera de många årens kamp och fortsätta kämpa för jourverksamhet nattetid på plats i Dorotea.