Projektet innebär förbättringar i och med att problemen med köer, tomgångskörning och olyckor kommer att minska när trafiken flyter bättre och kollektivtrafiken på sträckan byggs ut, menar projektchefen Anders Selström på Trafikverket. Men:
– Man kan aldrig säga att en väg är miljövänlig. Det är problematiskt med vägbyggen, generellt sett. Det gäller att hitta en nivå där det blir så acceptabelt som möjligt.
Miljökonsekvensbeskrivningen för Tvärförbindelsen visar att halterna av farliga partiklar kommer att överskrida nivån för miljömålen för 2020 längs stora delar av sträckan. Mest utsatta blir de boende i barntäta Fittja och Masmo. De är redan utsatta för luftföroreningar och buller från E4/E20 och kommer att hamna precis vid tunnelmynningen till Tvärförbindelsen, där partikelhalterna beräknas bli vara högst.
Värst under vinterhalvåret
De farliga partiklarna PM10 består till största delen av material som slitits loss från vägbanan av dubbdäck och är därför högst under perioden 1 oktober till 15 april. Flest partiklar virvlar runt i luften när det är torrt väglag. På E4/E20 vid Fittja och Masmo överskrids redan i dag den tillåtna mängden PM10 i en zon 50 meter från vägmitten, vilket sträcker sig till grönytor, vegetation, cykelvägar och parkeringsytor. Miljömålet som årsmedelvärde når omkring 200 meter från vägmitt. Där finns gång- och cykelvägar, parkeringsplatser, verksamhetsområden, industri och handelsverksamhet.
Marcus Finbom är trafikplanerare och forskare vid Tallinns universitet, men även konstnär som gjort ett verk om vilka som drabbas av luftföroreningar från Förbifart Stockholm, den väg som ska förbinda E4/E20 med E18 och avlasta Essingeleden från trafik. Den byggs till största delen i tunnel i resursstarka områden på Mälaröarna och i ytläge i resurssvagare områden som områdena kring Skärholmen och Järvafältet.
– Det är talande att, precis som vid planeringen av Förbifart Stockholm, är det de med begränsade socioekonomiska förutsättningar som drabbas allra värst av buller och luftföroreningar. Trafikverket behöver utveckla sina analysverktyg för att synliggöra de sociala konsekvenserna i sina stora infrastrukturprojekt, säger han.
Hälsofarligt
Enligt miljökonsekvensbeskrivningen kommer projektet ha måttliga till stora negativa konsekvenser för människors hälsa. Av alla luftföroreningar i stadsluft har partiklarna starkast koppling till negativa hälsoeffekter, enligt Naturvårdsverket. Partiklarna påverkar både lungorna och andra organ. Långtidsexponering för låga halter orsakar hjärt- och kärlsjukdomar och lungcancer. Partiklar har särskilt stora negativa effekter på barns hälsa. De orsakar bland annat astma och försämrad lungutveckling hos barn, enligt Naturvårdsverket. Dessa sjukdomar är redan vanligare i de områden som kommer att drabbas hårdast av utsläpp från den nya tvärförbindelsen än i rikare områden, enligt Folkhälsomyndigheten.
– Med tanke på pågående pandemi så blir det dels problematiskt med ett projekt som försämrar folkhälsan, men det har också blivit tydligt hur snabbt människors resvanor kunnat ändras. Att istället satsa 10–15 miljarder på att ge människor andra resealternativ än bilen är ett fullt rimligt alternativ, säger Marcus Finbom.
Alldeles intill vägen planeras en gång- och cykelväg. Trafikverket planerar en forskningsstudie för att se om bullerplank har någon effekt på hur partiklarna sprids utanför vägen. I Stockholms innerstad används tekniker för att binda dammet med vätska för att minska spridningen av partiklar, men det bedöms inte som en lösning i Masmo eftersom det kan leda till halka. Istället ska mätare för partiklar sättas upp och hastighetsbegränsningen styras utifrån partikelnivåerna.
Mer respons från rika
Trafikverket har på olika sätt informerat boende längs sträckan om planerna. Främst har man fått respons från de centrala delarna av Huddinge, som är de mest resursstarka och där människor i större utsträckning äger bil.
Genom uppsökande dialoger i resurssvagare områden har man försökt öka delaktigheten men ändå nått färre, uppger myndigheten. Allra sämst har man lyckats sprida information och få in synpunkter från Masmo och Fittja, där de boende blir mest utsatta och andelen bilägare är som lägst.
Enkät: Känner du till att det ska byggas en väg här? Vad tycker du om det?
Marianne Casellas
81 år, pensionär
– Jag har mest läst om bygget i lokaltidningen. Från början visste man inte så mycket. Men när jag hörde att det skulle gå igenom en tunnel så slutade man oroa sig. Det är ju klart att man inte vill ha något som skadar så som avgaser. Men jag tror inte att man kommer att höra så mycket buller så jag är inte så orolig för just det.
Eva Schött
56 år, personlig assistent
– Någon gång har jag hört talas om det. De tog upp det på ett hyresgästföreningsmöte att det skulle bli en tvärväg. Det är synd. Vi har oväsen från Glömstavägen och E4:an redan och jag tror det bara kommer bli mer buller. Jag tror att man kommer att bli mer störd. Man kommer höra det där bullret hela tiden.
Jan Frejd
59 år, lagerarbetare
– Det skapar ju lite mer avgaser. Jag vet inte om trafiken skulle öka med det nya bygget då vi redan har E4:an. Jag har bott här sedan 1974 och jag tycker det är bra här och hoppas det blir bättre. Glömstavägen är väldigt hårt trafikerad just nu och med den nya vägen kanske det förändras. är inte så orolig för just det.
Daniel Milos
32 år, serviceyrke
– På ett sätt är det bra för framkomligheten. Det blir allt svårare att ta sig fram hela tiden. Men det finns en andra sida, det här med buller och avgaser men allt har ju sina för- och nackdelar. Vi har ju E4:an men det går ju inte så nära inpå lägenheterna. Jag tror att det blir värre för dem som bor i Vårby gård. Jag tror att det är de som kommer få höra ännu mer.
Mohammed Labidi
26, försäljare
– Jag tycker det är en bra idé att vägen ska utökas. Den är väl trafikerad som den är nu så jag tror det kommer vara värt det. Så det här bygget är inget som oroar mig och buller är inget som stör mig heller iallafall. Det är en viktig väg. Många använder den för att komma till och från jobbet.
