Den sista januari i år stängde förlossningsavdelningen på Sollefteå lasarett– ett beslut som fått hård kritik från flera olika håll. Många anser att stängningen bidrar till en ökad oro bland föräldrar.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
I forskningsprojektet ”Barnmorskan hela vägen” erbjuds blivande mödrar i Sollefteå att ha kontakt med samma personalgrupp från graviditetens början fram till förlossning och eftervård. Arbetet kom i gång i början av februari och riktar sig till blivande mödrar i områdena kring Sollefteå och Kramfors.
Testas i Sollefteå
– I dag har kvinnan oftast kontakt med en barnmorska i mödravården, men sedan möter hon helt annan personal på förlossningen och på eftervården, säger Ulrica Sjöstrand som är verksamhetsutvecklare för kvinnosjukvården i Landstinget Västernorrland samt projektansvarig för arbetet.
Studien inleddes i samband med nedläggningen av förlossningsavdelningen, även om syftet inte är att ta den gamla klinikens plats, säger hon.
– Det ersätter ju inte en förlossningsavdelning. Men samtidigt fick vi en möjlighet att testa det här just i Sollefteå efter att kliniken lade ner och det då fanns barnmorskor som vi kunde anställa i det här projektet, säger Ulrica Sjöstrand.
Projektet riktar sig framför allt till förstföderskor och förlossningsrädda. Hittills har ett tiotal kvinnor sagt ja till att delta i studien, som kommer pågå fram till 2019.
Jobbar jour
Sammanlagt ingår fem barnmorskor i studien, tre av dem kommer från Sollefteås tidigare förlossningsklinik och två jobbar inom mödravården. För att det ska vara möjligt att någon av dem ska kunna följa kvinnorna hela vägen från inskrivning till förlossning kommer barnmorskorna att få jobba jour och vara beredda att följa med om en kvinna ska förlösas.
Arbetet är ett samarbete mellan landstinget i Västernorrland, Uppsala universitet samt Mittuniversitetet, där Ingegerd Hildingsson är professor i reproduktiv hälsa.
– Det kan låta som att det blir mer slitsamt för personalgruppen, men tidigare studier tyder faktiskt på motsatsen, man ser till exempel mindre utbrändhet, säger Ingegerd Hildingsson.
Projektet finansieras av pengar från SKL, Sveriges kommuner och landsting. Ingegerd Hildingsson hoppas att studien ska leda till både en ökad känsla av trygghet samt bättre medicinskt utfall.
”Hunnit planera vården”
– I andra studier har man sett en högre tillfredsställelse bland föräldrar, mindre behov av smärtlindring, färre för tidiga födslar och akuta kejsarsnitt. Det verkar handla om att man känner varandra bra, och har hunnit planera vården väl innan det är dags för förlossning, säger hon.