Ny rapport: Så drabbas barn i trångboddhet

I Sveriges miljonprogramsområden som på 70-talet byggdes för att bota bostadsbristen har trångboddheten paradoxalt nog ökat de senaste åren. Exakt hur mycket är svårt att säga, enligt Johnny Lorentzen som är docent och miljöhygieniker på Centrum för Arbets- och Miljömedicin vid region Stockholm. Han har medförfattat en ny rapport som bygger på 20 intervjuer med personer som i sin yrkesroll kommer i kontakt med barn som lever i trångboddhet, alltifrån socialarbetare, till läkare och poliser.

– Det här området är lite känsligt, precis innan publiceringen plockades det bort ett stycke för att ingen egentligen vet hur många som bor i trångboddhet. Det här är ett stort problem. Om man ska kunna leverera och planera samhällsservice måste man veta hur många som bor i ett område. Det är något vi historiskt haft bra koll på men de registerbaserade uppgifterna stämmer inte i de områden som är mest utsatta för trångboddhet, bland annat för att det finns många papperslösa och asylsökande som bor där utan giltiga kontrakt. Det är de mest utsatta på olika vis som också är de som är mest trångbodda.