Inrikes.

2021-01-12 08:30
  • Mest positiva till ett medlemskap är de som röstar på Liberalerna, Moderaterna och Centerpartiet. De som röstar på ­V och S är mest negativa. Bilder från Nato-övningen Trident Juncture i Norge 2018.  Bild: Gorm Kallestad/NTB scanpix
    Mest positiva till ett medlemskap är de som röstar på Liberalerna, Moderaterna och Centerpartiet. De som röstar på ­V och S är mest negativa. Bilder från Nato-övningen Trident Juncture i Norge 2018. 
  • Bild: Gorm Kallestad/NTB scanpix
  • Bild: Gorm Kallestad/NTB scanpix
Puffetikett
Dagens ETC

Nato-motståndet minskar – opinionen splittrad

Svenskarna är marginellt mer positiva till ett Natomedlemskap. En orolig omvärld tror både Svenska freds Agnes Hellström och försvarsbloggaren Karlis Neretnieks ligger bakom. Men det är också det enda de kan enas om.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Motståndet mot ett svenskt medlemskap i Nato fortsätter minska. Det är DN och opinionsinstitutet Ipsos som för sjunde gången kartlagt hur svenskarna ställer sig till ett Natomedlemskap och i den senaste mätningen har nej-sidan minskat med 3 procentenheter till 35 procent. Samtidigt har andelen som är positiva ökat med lika många procentenheter till 33 procent. 

– Det är egentligen inte konstigt att det blir en sån här förskjutning, med tanke på att debatten kretsar så mycket kring militär upprustning som svar på ett ”förändrat säkerhetsläge”, att fler partier nu är för ett medlemskap och att så mycket av nyhetsrapporteringen fokuserar på oro i närområdet, säger Agnes Hellström, ordförande för Svenska freds- och skiljedomsföreningen.

– Undersökningen visar på marginella skillnader jämfört med föregående år. Det som hänt är att avståndet mellan sidorna krympt lite, men de som inte vill att Sverige går med är fortfarande fler än de som vill det, säger hon.

Stor okunskap

I och med att andelen osäkra är oförändrad – 32 procent – är också opinionen splittrad i tre i princip lika stora grupper som vill, inte vill och som inte är säkra på vad de vill. Denna splittring ger också enligt Agnes Hellström en bra bild av ett annat faktum – att det finns för lite kunskap hos allmänheten om vad ett medlemskap i Nato innebär.

Som ytterligare exempel på detta nämner hon den Nato-option som det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet uppmanade regeringen att uttala – i korthet handlade det om att Sverige bör upprätthålla en beredskap att söka medlemskap – men som enligt Agnes Hellström gick under radarn hos de flesta medborgarna.

– Det behövs en bredare debatt i frågan om hur vi bygger en säkrare värld och vilka risker och hot som är mest sannolika, något som helt saknas. Som exempel visar en annan opinionsundersökning att 68 procent av de tillfrågade tycker att klimathotet är en akut fråga. Trots att klimatförändringarna är ett av de största säkerhetshoten enligt regeringen läggs störst fokus på militär upprustning, utan att det diskuteras hur den bidrar till att öka spänningarna i vårt närområde, säger Agnes Hellström.

Det viktiga enligt henne borde istället vara att diskutera hur vi kan verka för minskade spänningar i världen och nedrustning. 

– Om detta pratas det inte alls. Så det är klart att denna avsaknad i samtalet kan påverka opinionen, säger hon.

Äpplen och päron

Karlis Neretnieks, tidigare rektor för Försvarshögskolan och ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien, håller med om att opinionsförändringen egentligen inte är mycket att orda om.

– Det är såklart omvärldsutvecklingen som gjort att säkerhetsfrågor åter kommit i ropet och när frågan lyfts så påverkar det också allmänhetens intresse och inställning, säger han.

Däremot håller han inte med Agnes Hellström om att kunskapen i frågan är för låg och diskussionen undanskymd, även om den skulle kunna ”diskuteras mer på djupet”.

Han värjer sig också mot att ställa klimatet mot säkerhetspolitiken. 

– Det är ungefär som att diskutera vad vi bör förbereda oss på, en bilolycka eller drunkning. Och vad gör jag då – sätter på mig en flytväst i bilen? Klimathotet är ett reellt hot som vi måste arbeta emot, men oberoende av detta måste vi också ta ställning till låt säga Putins hot mot de baltiska staterna. Båda är hot och båda måste mötas. Det ena försvinner inte bara för att man väljer att hantera det andra.

Nato-undersökningen

DN/Ipsos har i sju års tid ställt frågan ”Anser du att Sverige bör ansöka om medlemskap i Nato eller anser du inte det?”.

I senaste mätningen svarar 35 procent ”nej”, 33 procent ”ja” och 32 procent ”vet ej”.

Mest positiva till ett medlemskap är de som röstar på Liberalerna, Moderaterna och Centerpartiet. Mest negativa är de som röstar på Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. 

Parallellt har också svenskarna tillfrågats om deras förtroende för försvaret. I denna fråga har M:s och Kristdemokraternas väljare minst förtroende, medan S, V:s och L:s väljare har störst sådant.

Män är överlag mer positiva till Natomedlemskap (41 procent), mot kvinnornas 36 procent.