Inrikes.

2021-01-14 10:00
Sjukförsäkringsminister Ardalan Shekarabi tycker inte att sjukförsäkringen fungerar idag. ”Det finns klara brister och man kan inte säga att långtidssjuka är skyddade mot ekonomiska sjukdomsbortfall”, säger han.   Bild: Marko Säävälä/TT
Sjukförsäkringsminister Ardalan Shekarabi tycker inte att sjukförsäkringen fungerar idag. ”Det finns klara brister och man kan inte säga att långtidssjuka är skyddade mot ekonomiska sjukdomsbortfall”, säger han. 
Puffetikett
Dagens ETC

Ministern om sjukpenningen: ”Allvarliga brister på Försäkringskassan”

Idag är 22 000 människor beroende av försörjningsstöd eftersom de har nekats sjukpenning trots att de har läkarintyg på att de är för sjuka för att arbeta.

Avslagen för sjukpenningen har femdubblats de senaste fem åren. Ytterst ansvarig är sjukförsäkringsminister Ardalan Shekarabi. 

– Man kan inte säga att långtidssjuka är skyddade, säger han.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Tycker du att sjukförsäkringen fungerar idag?

– Nej, det gör den inte. Det finns klara brister idag och man kan inte säga att långtidssjuka är skyddade mot ekonomiska sjukdomsbortfall. Skyddet för 180 dagar är relativt välutbyggt men efter det är det många som inte hinner rehabiliteras. Det är dels effekter av en lagstiftning som blev betydligt restriktivare 2008 och sedan rättstillämpningen de senaste åren.

Varför har man inte gjort något tidigare? Socialdemo­kraterna har suttit vid makten i åtta år nu.

– Det har inte funnits majoritet för att ändra lagstiftningen. Det har länge funnits en konservativ majoritet i sjukförsäkringsfrågan med en uttalad vilja att göra sjukförsäkringen ännu mer restriktiv. Men det börjar vända nu, mycket på grund av opinionsbildande insatser från fackorganisationer och enskilda individer, vilket sammantaget visar den bild ni förmedlat. Ett första steg är förslaget om att ändra regelverket för dag 180 och som bearbetas i riksdagens kansli i januari. Det är ett stort steg men vi bedömer att mer behöver göras för att erbjuda trygghet.

Många som redan befinner sig i systemet kommer inte bli hjälpta av att 180-regeln ändras. Vad vill du säga till dem?

– Det stämmer, det här för­slaget är framåt. Det vi har kunnat göra i väntan på att lagändringen träder i kraft är att retroaktivt godkänna beslut efter dag 180. Men det stämmer att personer har farit illa bakåt vilket är en effekt av en restriktiv lagstiftning. Det jag kan göra som minister är att använda kunskapen vi har om de fallen så att vi kan ändra regelverken för att dessa missförhållanden inte ska upprepas.

Förslagen i utredningen ”En begriplig och trygg sjukförsäkring” har till stor del inte tillämpats ännu. Varför inte?

– Det har hänt mycket. Förslaget om 180-dagen är från den utredningen, resten av förslagen verkar vi för att få en majoritet för att kunna gå framåt. I utredningen finns även kritik mot Försäkringskassans rättstillämpning, den kritiken ställer vi oss bakom. Vi har gett Försäkringskassan ett särskilt uppdrag att åtgärda kvaliteten på utredningar av sjukpenningen.

Många ifrågasätter om Försäkringskassan har kapacitet att kunna åtgärda bristerna själva.

– Vi kommer att säkerställa att den kapaciteten finns. Inför jul tillsatte vi en ny styrelse. Heidi Stensmyren blir ny ordförande, Thomas Pålsson utsågs som vice ordförande, flera jurister med kunskap om rättsfrågor tillsattes mot bakgrund av att vi vill ha en tydligare styrning med nära dialog med myndighetsstyrningen där vi avser att fortsatt och noggrant följa de åtgärder som krävs utifrån de mekanismer vi har till vårt förfogande.

Ett exempel på att myndig­heten inte alltid verkar ha kontroll över sin egen verksamhet är de vittnesmål från handläggare som Dagens ETC har talat med. De beskriver att det finns en tydlig intern kultur som pressar dem att göra fler avslag.

– Skulle dessa uppgifter stämma är det mycket allvarligt. Om det finns misstankar om påtryckningar mot statstjänstemän att tillämpa lagen på ett visst sätt behövs åtgärder. Vi har kallat generaldirektören till möte och kommer också tala med fackliga representanter med anledning av era uppgifter.

Det finns uppgifter om att Försäkringskassan i viss mån tolkar lagar på ett sätt som inte är lagstiftningens intention. Utifrån den kunskapen – riskerar en ny lagstiftning att bli verkningslös?

– Jag är övertygad om att lagstiftning måste kompletteras med tydliga styrsignaler från Försäkringskassan vilket vi gett dem i uppdrag. Sedan kommer vi naturligtvis föra en nära dialog med myndigheten och styrelsen. Försäkringskassan har allvarliga brister som redovisas i utredningen du tidigare refererade till. Lagen måste följas, det ska fungera både till fördel och nackdel för sökande. Det finns en ordning för hur det ska fungera.

Hur går arbetet för att skapa ett större samarbete med övriga riksdagspartier om frågan?

– Det har hänt mycket de senaste två månaderna. Vi har fått en bättre dialog med riksdagspartierna, och en nära dialog med samarbetspartierna om 180-dagarsregeln. Det sker också i takt med att kunskapen om brister uppmärksammas, inte minst i media.

Utredning om Försäkringskassan

Under våren 2020 gjorde regeringen en sjukförsäkringsutredning som kom fram till att Försäkringskassan fattar dåligt underbyggda beslut om sjukpenningen.

Utskottet föreslog bland annat att Försäkringskassan måste sänka kraven för hur troligt det är att en sjukskriven kan återvända till arbete efter längre sjukskrivningar och att ”normalt förekommande arbete” måste avses arbeten som ingår i en yrkesgrupp.

10 september 2020 gav regeringen Försäkringskassan i uppdrag att utreda de brister som sjukförsäkringsutredningen har pekat på genom att ta fram åtgärder och återrapportera till regeringen.

8 december föreslog regeringen en förlängning av det tillfälliga undantaget från prövningen mot normalt förekommande arbete vid dag 180 och dag 365 i rehabiliteringskedjan vid inställd eller uppskjuten vård, behandling eller rehabilitering. Undantaget vid dag 180 kan bli en permanent förändring och bereds i riksdagens kansli i januari.