Inrikes.

2021-01-12 09:45
Bild: Mikael Fritzon/TT
Puffetikett
Dagens ETC

Lista: Här är 15 vanliga myter om coronavaccinet

För riskgrupper och sjukvårdspersonal är coronavaccinet ett ljus i en helvetiskt mörk tunnel.Samtidigt sprids myter om vaccinet. Motorn i desinformationen är en rörelse som livnär sig på människors osäkerhet och rädsla.

Dagens ETC listar en rad osanningar om vaccinets skadeverkningar.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

1. Covid-vaccinet är inte testat ordentligt

Fel. Vacciner är bland de säkraste typerna av läkemedel som utvecklas. Så även denna gång. Trots att tiden har varit knapp har covid-19-vaccinet testats grundligt och i enlighet med uppställda krav. Att vaccinet hunnit framställas beror enligt expertisen på en extraordinär vetenskaplig prestation. Hastigheten beror även på att den genetiska koden för covid-19 till stor del matchar andra coronavirus. En stor del av arbetet var därför redan gjort vid start.

2. Covid-19-vaccinet har inte testats på barn

Stämmer. I nuläget erbjuds generellt sett inte barn vaccination mot covid-19. Det beror på att godkänt vaccin mot covid-19 ännu inte är fullt utprövat på barn. Samma sak gäller gravida. Så snart testerna är gjorda kommer rekommendationerna att uppdateras. Dock: inga läkemedelsföretag eller svenska myndigheter hävdar något annat.

3. Läkemedelsindustrin och myndigheter mörkar biverkningar

Nej. Myndigheterna har under framtagningen av covid-19-vaccinet tydligt betonat att man i början av en vaccinering aldrig kan vara 100 procent säker på att den inte kan ge upphov till extremt ovanliga, allvarliga biverkningar. Men de har starkt velat betona att risken vid en smitta är betydligt större än vid en vaccination. Riskfrågan är långt ifrån nedtystad i medierna. Tvärtom har den genererat mängder av rubriker. De konstaterade biverkningarna har dock varit av det lindriga slaget, som kortvarig och lindrig till måttlig smärta vid injektionsstället, trötthet och huvudvärk. Allergiska reaktioner är enligt Folkhälsomyndigheten mycket ovanliga.

4. Covid-19 är inte så pass allvarlig att en massvaccinering är nödvändig

Fel. För närvarande anses vaccineringen vara nödvändig för att få bukt med smittospridningen. Och risken med att bli smittad av covid-19 är långt mycket allvarligare än risken att drabbas av biverkningar av vaccinet. Majoriteten av de som omkommer på grund av covid-19 är visserligen gamla, men sjukdomar tar också livet av yngre människor. Viruset kan också skapa långvariga hälsobekymmer, även hos yngre drabbade, som inte inkluderas i riskgrupperna.

5. Vaccin ökar risken för autism

På 90-talet satte en studie skräck i världens föräldrar. Den amerikanska studien hävdade att det fanns ett samband mellan MPR-vaccinet (mässling, påssjuka och röda hund) och autism. Forskningsartikeln i tidskriften The Lancet visade sig ganska snart vara undermålig och tillslut drogs den tillbaka. Mannen bakom studien, Andrew Wakefield, fick även sin läkarlegitimation indragen. Tyvärr har mytbildning skapats kring denna gestalt som numera är ett nav i antivaccinrörelsen.

6. Medierna har även tidigare mörkat vaccins biverkningar

Nej. Medierna har kontinuerligt rapporterat forskningsläget. Det falska larmet om MPR-vaccinet blev väl be­vakat på 90-talet och följdes sedan upp grundligt. Även covid-vaccinets utveckling har hårdbevakats av medier världen över.

7. Risken för spädbarnsdöd är större om barnen vaccineras

Det finns inget samband mellan vaccination mot exempelvis kikhosta och plötslig spädbarnsdöd, vilket ibland felaktigt hävdas. Detta har bekräftats av flera av ­varandra oberoende undersökningar. Frågan har dock utretts grundligt efter att ett amerikanskt forskar­team på 80-talet tyckte sig se ett samband. Denna begränsande studie följdes upp och resultaten visade sig inte alls stämma. Det är därför helt klarlagt att det inte finns något samband.

8. Vaccin sänker immunförsvaret

Ett extremt vanligt förekommande argument bland vaccinskeptiker, som inte är sant. Vaccin tillförs för att aktivera kroppens egna immunförsvar, det sänker det inte. Det gynnar alltså inte kroppens eget immunförsvar att vägra vaccin för att låta kroppen själv öva sig på att hantera sjukdomar. Och nej, vaccin­erade barn är inte sjukare än ovaccinerade barn.

9. Vaccin påverkar människors DNA

Ett vanligt argument är att vaccinet förändrar våra gener. Detta är en myt. Ett preparat som förändrar generna skulle inte ha godkänts eftersom sådana preparat är förbjudna. Troligtvis härrör myten ifrån faktumet att covid-vaccinet innehåller så kallat RNA, som hjälper cellerna att tillverka ett protein som normalt finns hos coronaviruset. Proteinet triggar sedan igång det immunförsvar som ska skydda mot smitta i fram­tiden. Det RNA som kommer från vaccininjektionen bryts ner inom 24 timmar.

10. Myndigheterna hade fel om narkolepsin – varför tro på dem nu?

Även det vaccin som 2009 snabbt blev framtaget mot svininfluensan sades vara säkert. Trots det drabbades över 400 barn av narkolepsi. Att detta faktum skapat osäkerhet är inget konstigt. Enligt svenska Folkhälsomyndigheten har man dock dragit lärdom av misstagen och har stärkt kontrollmekanismerna. Att covid-vaccinet skulle kunna orsaka narkolepsi dementeras också av experter.

11. Läkemedelsindustrin är ansvarsbefriad från alla skadeverkningar och biverkningar

Detta är ett delvis korrekt påstående. AstraZeneca och andra läkemedelsföretag har enligt nyhetsbyrån Reuters och Dagens Arena krävt en skadeförsäkring mot eventuella bieffekter av covid-19-vaccinet. De har tryckt på att tempot och omfattningen kräver ett sådant skydd för företagen. Den här typen av skadeförsäkringar är dock vanligare i USA än i Europa och EU-kommissionen och Sveriges vaccinsamordnare har bestämt hävdat att någon ansvarsfrihet inte gäller inom EU.

12. Vi behöver inte covid-vaccin för att pandemin ska dö ut

Fel. Experter är tydliga med att ett vaccin i nuläget är det enda sättet att få bukt med smittspridningen, som fortfarande är kraftig. Och att det är väsentligt att vaccinationsgraden blir hög.

13. I Sverige finns inte längre någon risk för de sjukdomar som ingår i barnvaccinationsprogrammet – alltså behöver mitt barn inte vaccineras mot dem

Ett av antivaccinrörelsens vanligaste argument är att exempelvis mässlingen inte längre är farlig i länder med en utvecklad sjukvård. Dödligheten är visser­ligen betydligt högre i låginkomstländer, men risken är påtaglig även i länder som Sverige där dödligheten beräknas till 1 per 1 000-5 000 insjuknade, enligt Folkhälsomyndigheten. Eftersom mässling är en av de mest smittsamma sjukdomar som finns riskerar en lägre vaccinationsgrad i befolkningen stora utbrott, vilket vi redan sett exempel på i flera länder. Ett utbrott i ett land riskerar dessutom att blixtsnabbt sprida sig till andra.

14. Vaccinationer ökar risken för allergi

Ett vanligt argument som inte stämmer. Allergisjuk­domar ökar, men det finns inga vetenskapliga belägg för att detta har med vaccinering att göra. När det gäller vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund har det gjorts flera internationella studier där man inte kunnat påvisa någon ökad risk.

15. Antivaccinrörelsen växer sig starkare och kommer snart vinna över majoriteten på sin sida

Både ja och nej. Svenskarna är i allmänhet villiga att vaccinera sig. Enligt en färsk undersökning från Novus är 71 procent av svenskarna positiva till att ta det nya vaccinet mot covid-19. I augusti var endast 36 procent av svenskarna positiva.

Enligt samma undersökning har 17 procent ännu inte bestämt sig och 12 procent säger nej till vaccinet.

Samtidigt är vaccinskepticismen större i en del andra länder. En undersökning från Ipsos visade i oktober att bara drygt hälften av frans­männen är positivt inställda till att vaccinera sig. Enligt en undersökning från Södertörns högskola beror vaccinviljan mycket på hur förtroendet för samhällets funktioner ser ut i stort.

Källor: Folkhälsomyndigheten, SVT/Novus, Forskning.se, Ipsos och medierapportering som källhänvisas i texten.