År 2041. Då kommer de svenska företagen att vara jämställda om utvecklingen fortsätter med samma fart som den haft sedan 2012, har stiftelsen Allbright räknat ut. Sedan 2012 har farten avstannat, men årets rapport, Ny norm – en kvinna i ledningen, om kvinnor i börsnoterade företags ledningsgrupper visar fortfarande på steg framåt. För första gången visar rapporten att det nu finns fler företag som har en kvinna i ledningsgruppen än det finns företag som helt saknar kvinnor i ledningen, så kallade ”nollbolag”.

– Förhoppningsvis var 2013 det sista året som nollbolagen dominerade, säger Amanda Lundeteg.

Grå lista nyhet för i år

Årets rapport skiljer sig något från tidigare år, förklarar hon. Tidigare har det bara funnits en svart och en vit lista, för företag utan respektive med kvinnor i sina ledningsgrupper. I år hamnar enbart företag som uppnår EU:s jämställdhetsmål (med ledningsgrupper bestående av minst 40 procent av vardera kön) på den vita listan. Nu finns även en grå lista för bolag som har kvinnor i sin ledningsgrupp, men inte uppnår EU-målen. Den svarta listan är fortfarande till för nollbolag, som helt saknar kvinnor i sina lednings­grupper.

– Den svarta listan har krympt varje år, men jämfört med förra årets rapport är förändringen lite mindre, säger Amanda Lundeteg.

I förra årets rapport krympte den svarta listan från 100 företag till 86. I år har listan krympt till 82 bolag. Lundeteg tror att det kan bero på att mycket fokus har legat på styrelser.

– Fokus på ledningsgrupper måste öka för att det ska bli bättre. Utvecklingen står inte still men det går inte heller bakåt, det går bara lite mer långsamt. Vi förväntar oss att många av företagen på den grå listan kommer att hamna på vita listan nästa år.

AllBright mäter i första hand antalet kvinnor i företagens övre ledningsgrupper istället för styrelsemedlemmar, och Lundeteg menar att debatten om kvotering i styrelser kan göra att vi blir blinda för åtgärderna som verkligen behövs.

– Ledningsgruppen är operativ, den ska visa bilden man vill ge av företagen, så där är det viktigt att diversifiera.

Kvotering i styrelser leder, enligt Lundeteg, ofta till kosmetiska förändringar snarare än förändringar i systemet.

– I länderna där man har tillämpat kvotering i styrelser är det just styrelserna som har förändrats, antalet styrelseordföranden som är kvinnor har inte ökat och ingen ändring syns i företagsledningen.

Istället tror hon på åtgärder inom företagen, som att sätta tidsbestämda jämställdhetsmål och att professionalisera rekryteringen genom att se till att det är minst en man och en kvinna som rekryterar för att undvika att det bara anställs från befintliga nätverk. Dessutom tycker Lundeteg att det är viktigt att arbeta normkritiskt.

– Företagen måste titta på vilka aktiviteter de ägnar sig åt. Bastubad i ledningsgrupper låter förlegat, men det förekommer fortfarande. Då är det kanske inte så kul att vara den enda kvinnan i ledningen.

Hur reagerar företagen som ­hamnar på er svarta lista?

– De blir arga. Det är många som har ringt. Men de har ju satt sig själva i den här sitsen.

Att företagen ska skämmas över att de har hamnat på en svart lista är avgörande.

– Det är därför vi gör det här. Företagsledare bryr sig om företagets anseende, att de blir arga är ett kvitto på att vi har påverkat dem.

I år kan företagen bli ännu argare än tidigare, berättar Amanda Lundeteg.

– Många av företagen på svarta listan lägger stora pengar på att positionera sig mot studenter, så vi trycker upp flygblad som vi delar ut på ett tiotal universitet runt landet.

Genom flygbladen ska studenter varnas för företagen som påstår sig vara moderna, men inte anställer på ett jämställt sätt.