Inrikes.

2021-01-11 10:55
  • Forskare vid Stockholms universitet har undersökt vem som föder barn i lesbiska parrelationer och om det hänger samman med ­familjeekonomin. Bild: Shutterstock
    Forskare vid Stockholms universitet har undersökt vem som föder barn i lesbiska parrelationer och om det hänger samman med ­familjeekonomin.
  • Katarina Boye, docent i sociologi, och Marie Evertsson, professor i sociologi. Bild: Press
    Katarina Boye, docent i sociologi, och Marie Evertsson, professor i sociologi.
Puffetikett
Dagens ETC

Lesbiska föräldrar mer jämlika

Så skiljer så väl uppdelning av föräldraledighet som lönegap mellan föräldrarna sig åt, när föräldrapar bestående av två kvinnor jämförs med heterosexuella par av forskare från Stockholms universitet.

”Många par verkar planera för två barn och att dela på graviditeterna redan från början”, säger forskaren Marie Evertsson.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Familjen är ett populärt forskningsobjekt inom sociologin, men samkönade par är mindre studerade. Men forskarna Katarina Boye, docent i sociologi på Stockholms universitet och Marie Evertsson, professor i sociologi på Stockholms universitet, har forskat inom området sedan 2015 och publicerat flera vetenskapliga artiklar. I höstas publicerades deras artikel Who Gives Birth (First) in Female Same-Sex Couples in Sweden i en amerikansk tidskrift. Artikeln är resultatet av en stor kvantitativ studie där de följt 3 335 lesbiska par med registrerat partnerskap eller äktenskap mellan åren 1995 och 2016. Frågan de ville ha svar på är vem som föder barn i lesbiska parrelationer och om det hänger samman med familje­ekonomin.

– Tidigare har forskningen ofta utgått från att det är inkomsten som avgör vem som stannar hemma med barnet, men genom att den baserats på heterosexuella par är det svårt att särskilja genusaspekten från ekonomin. Det vi ser i vår studie är att inkomst spelar mindre roll när man kan välja vem av föräldrarna som ska bära barnet. Det man ska komma ihåg då är att de lesbiska paren är högre utbildade och har en mindre inkomstskillnad än heterosexuella par till att börja med, säger Marie Evertsson.

Var tvungna att gifta sig

Studien är unik genom att man med hjälp av registerdata kunnat följa så många par under så lång tid. Därigenom kan man se hur regelverket i Sverige kring äktenskap och assisterad befruktning fått genomslag i familjebildningen bland lesbiska par. En sak som sticker ut är att många par skaffat barn inom ett par år efter att de gift sig.

– Att ingå äktenskap är ofta första delen i processen att skaffa barn. Fram till helt nyligen var det så att om paren till exempel valt att inseminera i ett annat land så var mamman som inte bar barnet tvungen att adoptera det för att erkännas som förälder i Sverige. Paren måste då vara gifta för att få adoptera, säger Katarina Boye.

Båda forskarna är förvånade över att inkomst verkade spela så liten roll för vem som födde det första barnet. Däremot är det vanligare att par med hög utbildning och förhållandevis god inkomst väljer att skaffa barn. Att skaffa barn genom assisterad befruktning är kostsamt. I Sverige innebär regelverket att barnlösa par får stöd för det första barnet genom sjukförsäkringen. Samma regler gäller för hetero- som homosexuella par.

– Det finns en stark tvåbarns­norm i Sverige och många par verkar planera för två barn och att dela på graviditeterna redan från början. Det verkar inte vara den ekonomiska aspekten som styr med första barnet, men det är mer vanligt att sedan turas om och låta den andra föräldern bära det andra barnet bland högutbildade. Om eller när par vill ha ett andra barn kan bli en klassfråga eftersom de då måste betalade medicinska kostnaderna själva, säger Marie Evertsson.

Vet hur men inte varför

I en tidigare studie har de två forskarna jämfört föräldraledighetsfördelningen inom samkönade och heterosexuella föräldrapar. Också där syntes en större jämlikhet mellan föräldrarna i de lesbiska paren.

– Även i lesbiska par väljer den biologiska mamman att ta ut mer föräldraledighet, men genom att många par sedan väljer att turas om med vem som ska bära barnet jämnar det ofta ut sig i längden. Eftersom de har en mindre inkomstskillnad från början blir gapet inte heller så stort längre fram, säger Marie Evertsson.

De kvantitativa studierna visar bara hur paren väljer men inte varför. Svaren på frågor som denna undersöks i det internationella projektet Genparent som Marie Evertsson leder. De bygger bland annat på djupintervjuer med hetero- och samkönade par, både män och kvinnor, från Sverige och Holland, för att få reda på vilka processer som ligger bakom de val man gör.

– I de fall lesbiska par skaffar två barn och turas om att bära barnet handlar det ofta om att bägge vill få vara gravida. Kvinnorna pratar mycket om att dela upplevelsen. Ålder är också en stark komponent, många låter den som är äldst börja för att chansen att bli gravid minskar med åldern. Det finns också par som låter den som längtat mest börja, säger Marie Evertsson.

Det är viktigt att lyfta samkönade par i forskning, inte minst när det gäller deras barn, anser hon.

– Det finns många fördomar men studier har visat att barnen klarar sig minst lika bra i skolan och i livet som andra barn. Det motbevisar argumentet att barn behöver en mamma och en pappa, säger Marie Evertsson.

Kvantitativ studie

Artikeln ”Who Gives Birth (First) in Female Same-Sex Couples in Sweden?” av Marie Evertsson och Katarina Boye publicerades 12 september 2020 i Journal of Marriage och Family.

Artikeln bygger på en kvantitativ studie av registerdata om 3 335 par som ingått registrerat partnerskap eller gift sig mellan 1995 och 2016.