Inrikes.

2019-04-01 18:40
  • ”Hon har mycket kunskap, erfarenheter och perspektiv och har också ett långt engagemang i ungas organisationer och rörelser bakom sig”, säger Sara Haraldsson om den nominerade kandidaten. Foto: Press
    ”Hon har mycket kunskap, erfarenheter och perspektiv och har också ett långt engagemang i ungas organisationer och rörelser bakom sig”, säger Sara Haraldsson om den nominerade kandidaten.
  • ”Vi utgår alltid från kön som juridiskt kön. Vi har också varit tydliga med att det juridiska könet för de flesta människor stämmer överens med ens biologiska kön”, säger Clara Berglund, ordförande för Sveriges Kvinnolobby.  Foto: Lena Hammar
    ”Vi utgår alltid från kön som juridiskt kön. Vi har också varit tydliga med att det juridiska könet för de flesta människor stämmer överens med ens biologiska kön”, säger Clara Berglund, ordförande för Sveriges Kvinnolobby.
Puffetikett
Dagens ETC

Lämnar Sverige Kvinnolobby – deras kandidat kvalade inte in som kvinna

Efter Sveriges Kvinnolobbys årsmöte förra helgen valde Maktsalongen att gå ur paraplyorganisationen.

Anledningen: Kandidaten de hade nominerat till den separatistiska styrelsen ansågs inte kvala in som kvinna.

I flera års tid har organisationen Maktsalongen kritiserat Sveriges Kvinnolobby för att ha gjort ett antal uttalanden med transfobiska tendenser. Generalsekreterare Sara Haraldsson säger att det var mot bakgrund av den tidigare kritiken som Maktsalongen inför årsmötet såg en chans att förändra Sveriges Kvinnolobbys inställning till transinkludering. 

– Vi nominerade en kvinna som är medlem hos oss och som länge har funnits i vårt nätverk, och som själv är transkvinna. Hon har mycket kunskap, erfarenheter och perspektiv och har också ett långt engagemang i ungas organisationer och rörelser bakom sig. Vi kände att det här skulle kunna vara en toppenperson för styrelsen och som kan bidra med att ordna upp den okunskap som tydligen finns, säger hon till Dagens ETC.

 Händelseförloppet på års­mötet kan sammanfattas mycket kort: I organisationens stadgar, alltså regelverk, står det att styrelsen ”består av minst sju och högst elva kvinnor”. Under valberedningsprocessen hade valberedningen fått reda på Maktsalongens kandidats juridiska kön, som för tillfället var man. Under pågående möte informerade valberedningen Makt­salongen och den nominerade att styrelsen utgick från en juridisk definition av kvinna i sina stadgar. Den nominerade valde då att dra tillbaka sin kandidatur. På måndagen efter årsmötet lämnade Maktsalongen paraplyorganisationen i protest.

 Händelsen och diskussionen den har gett upphov till på sociala medier har åter väckt till liv en långlivad debatt inom den svenska kvinnorörelsen: vem får tillträde till olika separatistiska rum och hur definieras därmed begreppet kvinna i dessa sammanhang? 

Ett andrum för förändring

Att organisera sig separatistiskt har varit och fortsätter vara viktigt för kvinnorörelsen menar Clara Berglund, ordförande för Sveriges Kvinnolobby.

 – I separatistiska rum kan kvinnor bygga systerskap och stötta varandra och organisera sig för att åstadkomma verklig förändring, säger hon i ett mail till Dagens ETC.

 Även Sara Haraldsson på Maktsalongen beskriver hur mötesplatser för enbart kvinnor gynnar den feministiska kampen. Tillsammans med Sofia Brändström grundade hon organisationen 2011 med målet att kunna dela och bolla erfarenheter de själva hade upplevt under sina år i olika ungdomsorganisationer och rörelser. Det började med ett separatistiskt mentorskapsprogram för unga kvinnor som är ledare i ungas organisationer och rörelser och har nu blivit till ett nätverk som hon beskriver som ett andrum.

 – Många som har gått programmet har uttryckt att trots att alla inte delar samma upp­levelser och inte har varit med om liknande saker, kan man säga vad som helst och veta att man kommer att bli bemött som att det är en sanning. Det blir inga bortförklaringar som det kanske har varit i andra sammanhang, säger hon.

Kan osynliggöra kvinnor

Men hur organisationerna definierar begreppet kvinna skiljer sig alltså åt. Medan Maktsalongen anser att gränsen går vid människors egen könsidentifikation ser Clara Berglund en poäng med att använda sig av den juridiska gränsdragningen för att inte förlora fokus på det strukturella feministiska arbetet.

 – Sveriges Kvinnolobby är en paraplyorganisation som arbetar med jämställdhet på strukturell nivå, och inte på individnivå. Det innebär att vi alltid utgår från kön som juridiskt kön. Vi har också varit tydliga med att det juridiska könet för de flesta människor stämmer överens med ens biologiska kön, säger hon.

Clara Berglund berättar att orgnanisationen har försökt lyfta ”utmaningar” som hon menar uppstår när arbetet för kvinnors rättigheter krockar med arbetet för transinkludering.

 – Vi måste prata om hur vi ska säkerställa den könsuppdelade statistiken, hur vi ska undvika att inte gå tillbaka till könsneutrala formuleringar som osynliggör kvinnor samt om hur unga tjejer som ifrågasätter sin könsidentitet ska få bästa möjliga stöd. Vi vill gärna diskutera dessa viktiga sakfrågor för att hitta bästa möjliga väg framåt för alla, istället för att fokusera på personfrågor.

Sara Haraldsson på Maktsalongen tycker också att det är ett problem att organisationer och myndigheter osynliggör kön i en strävan efter inkludering, men tycker att man ska lägga till snarare än att ta bort.

 – Jag tycker att det är viktigt att inte ställa kvinnor och transpersoner eller icke-binära emot varandra. Jag ser inte att förbättrad vård av transpersoner försämrar vården av andra kvinnor, säger hon.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Sveriges Kvinnolobby

Sveriges Kvinnolobby utgår från kön som juridiskt kön. De ”ser också att juridiskt kön för de flesta människor (om än inte för alla) överensstämmer med deras biologiska kön.”

Genus/könsroll är något socialt och kulturellt konstruerat, ”det vill säga de stereo­typer om hur kvinnor respektive män förväntas se ut, vara och bete sig. Genus är svårt att skilja från könsidentitet (självupplevt kön) och könsuttryck (attribut som uppfattas som kvinnliga eller manliga).”

”Genussystem/könsmaktsordning är den hierarki som följer av genus och som bygger på att könen hålls isär och på att män som grupp är överordnade kvinnor som grupp i samhället.

Sveriges Kvinnolobby arbetar för att frigöra kvinnor och flickor från de begränsningar som genus för med sig och den underordning som genussystemet innebär.”

Källa: sverigeskvinnolobby.se

Maktsalongen

”Vi tilldelas vårt biologiska och juridiska kön baserat hur våra sexuella och reproduktiva organ ser ut när vi föds. Vårt biologiska och juridiska kön är officiellt, det framgår av vårt personnummer och står i vårt pass, och bestäms alltså av andra när vi föds. Både det biologiska och det juridiska könet kan korrigeras senare i livet om det visar sig vara felaktigt. Ens könsidentitet handlar om hur vi själva känner oss i förhållande till kön och vårt könsuttryck handlar om hur vi uttrycker vår könstillhörighet, bland annat genom kläder och andra uttryckssätt.”

”Med kvinnor menar vi personer som själva identifierar sig som kvinnor.”

Källa: maktsalongen.se

Sveriges Kvinnolobby

Är en partipolitiskt obunden paraplyorganisation för
kvinnorörelsen i Sverige.

Grundades år 1997 och hette då Samverkansforum
för kvinnor i Sverige.

Har idag 44 medlemsorganisationer, till exempel: Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS), Unizon, Fredrika Bremerförbundet och Föreningen Tillsammans.