Extrema kommentarer duggar tätt i Facebookgruppen ”Nej till islamistiskt center i Stenhagen/Uppsala”. Gruppen skapades i slutet av juni av Sverigedemokraterna i Uppland, och två av partiets ledande profiler i länet står listade som administratör, respektive moderator. De flesta av de 1 200 medlemmarna är trollkonton och SD-sympatisörer boende på annan ort.

Inget nytt

Det här är egentligen inget nytt. Sedan flera år har en lokal islamisk förening försökt konstruera en byggnad på en tomt man köpt bredvid den lokala kyrkan, i den invandrartäta förorten Stenhagen i Uppsala. Tanken är att öppna ett eget center. SD är starka motståndare och skapade redan 2013 en liknande Facebookgrupp. I september ska plan- och byggnadsnämnden i Uppsala fatta beslut i frågan och nu mobiliserar SD på nytt.

Men jämte SD har även Kristdemokraterna i Uppsala tagit ställning mot bygget av centret i Stenhagen. Man varnar även för en islamistisk radikalisering både där och i Gottsunda, en annan invandrartät förort i Uppsala. Det vittnar både om nya politiska markeringar som partiet gör i KD-ledaren Ebba Busch Thors hemstad och om nya konfliktlinjer i den svenska politiken.

– Inom den islamiska världen är islam även en politisk ideologi. Och islamismen är en våldsbejakande, revolutionär ideologi som är ett hot mot det demokratiska samhället, säger KD:s kommunalråd i Uppsala, Jonas Segersam, när Dagens ETC möter honom på ett kafé i staden.

I slutet av juni skrev Jonas Segersam en debattartikel i Upsala Nya Tidning, där han å partiets vägnar påminde om att några av de islamister som Säpo nyligen låtit gripa tidigare har varit och föreläst i Uppsalamoskén. Han varnade för att ett islamiskt center i Uppsala kan bli ”en inkörsport för ett politiskt arbete att sprida en islamistisk samhällsmodell”, och sammankopplade detta med våldsbejakande islamism och terrorgrupper som IS och al-Qaida.

– Ebba Busch Thor har varit tydlig med att vi inte vill ha en form av utländsk finansiering av islamistiska center i Sverige, säger Jonas Segersam, och hänvisar till att det extrema Saudiarabien inte sällan bekostar moské­byggen utomlands.

– Jag brukar dra den här parallellen – skulle vi på 1970-talet ha tillåtit Sovjetunionen att öppna kommunistiska centra i Sverige? I Sverige ser man islam som enbart en religion, men islam har inte skiljt på politik och religion på det sätt som vi är vana vid.

Varnar för radikalisering

Jonas Segersam understryker att salafism, en bokstavstrogen tolkning av islam, är en inkörsport till våldsbejakande extremism. Han hänvisar till studierapporten ”Mellan salafism och salafistisk jihadism” som är skriven av terrorforskaren Magnus Ranstorp med flera kollegor, och som gavs ut av Försvarshögskolan i juni 2018. Enligt rapporten föreligger det redan även en risk för islamistisk radikalisering i Stenhagen, innan något center ens har byggts där. Likaså i Gottsunda.

Enligt Jonas Segersam är det i grund och botten en haltande integrationspolitik som ligger bakom den problembild han beskriver. Man har inte tillräckligt väl lyckats bygga broar i Sverige. Men det handlar även om en identitetsfråga, där vissa som anlänt till Sverige inte har velat beblanda sig med lokalbefolkningen.

Gripna har predikat i Uppsala

Att stoppa bygget av ett islamiskt center är dock en sak. Men vad gör man om det finns ett redan existerande center, i stil med det som rapporten från Försvarshögskolan pekar ut? Jonas Segersam understryker att det handlar om att bygga sunda värderingar och broar i samhället. Men det måste till en kombination, med även repressiva åtgärder. Vi har förvisso organisationsfrihet i Sverige, men på sistone diskuteras det att förbjuda en våldsam, antidemokratisk organisation som exempelvis nazistiska Nordiska Motståndsrörelsen. Varför inte i så fall andra?

– Om man har en organisation som driver en våldsbejakande ideologi och agerar utifrån det, då är väl frågan om man ska kunna ha den organisationen.

I studierapporten från Försvarshögskolan finns det bara en enda hänvisning till Uppsalaförorterna Stenhagen och Gottsunda, i ett enda stycke. Det föreligger en risk för radikalisering. Källan är en anonym ”myndighetsrepresentant” – det framgår inte var denna person arbetar. Dagens ETC kontaktar en av rapportens upphovsmän, Magnus Ranstorp, som är en mycket välrenommerad terrorforskare. Han förklarar att två islamistiska imamer som gripits av Säkerhetspolisen, Abu Raad och Fekri Hamad, bägge två har predikat i den centrala Uppsalamoskén. Med andra ord finns en risk för att deras idéer har lokala sympatier.

– Men hur stor den risken är eller hur aktiv den miljön är nu, är svårt att säga i dagsläget. Många av dem som stöttade de här imamerna har kommit från Göteborg och Gävle. De fick bara med sig 200 församlingsmedlemmar och släktingar. Det här är inga jättemiljöer, säger Magnus Ranstorp.

Det är även svårt att säga att det genast skulle föreligga en hotbild bara för att det byggs ett islamiskt center. Bakom planen att bygga ett sådant center i Uppsala står en lokal så kallad dawa-förening. Dawa-föreningar sysslar med missionsarbete och föreläsningar där man ger strikt religiösa råd.

– Vi påvisar i vår rapport att det finns en transnationell dawa-rörelse, vars verksamhet går ut på att hitta och rekrytera ungdomar. Mig veterligen har de inte varit i Uppsala, säger Magnus Ranstorp.

Inhemska, lokala dawa-grupper som den i Stenhagen kan också vara problematiska om de är sammanlänkade till större miljöer. Men Uppsala är inte någon särskilt framträdande plats för denna scen, förklarar Magnus Ranstorp. Han kan dock inte uttala sig om den så uppmärksammade uppgiften om att man riskerar en radikalisering i de två förorterna i Uppsala, eftersom han inte skrev den delen i studierapporten – kollegorna som gjorde det är på semester.

Inga anmälningar

När Dagens ETC kontaktar Christian Jerrestål som är enhetschef för ungdomsbrottsgruppen på Socialförvaltningen i Uppsala, kan han inte alls känna igen att det skulle finnas en problembild med islamistisk radikalisering i de förorter som både KD och Försvarshögskolans rapport utpekar.

– Vi jobbar med barn och ungdomar, och det här är inte någon fråga som jag ser att vi har ärenden om. Vi får inte in massa anmälningar om en oro för att ungdomar riskerar att radikaliseras. Den bilden har även mottagningsenheten i socialtjänsten, säger Christian Jerrestål.

Han förankrar även frågan med sina kollegor under förmiddagsfikat på jobbet. Kollegorna känner inte heller igen en sådan problemformulering. Det är förstås fullt möjligt att exempel på radikalisering ändå finns, säger han, men det är åtminstone inte något som hans myndighet eller andra har registrerat.

– Det är ingenting som kommer in till oss från polisen, från privatpersoner eller från föräldrar som är oroliga, förklarar Christian Jerrestål.

Jonas Segersam är en av de fem ledamöterna i Brottsförebyggande rådet, Brå, i Uppsala. Där sitter även Tobias Smedberg (V) som ledamot. Han berättar att det senaste sammanträdet med Brå ägde rum strax innan sommaren. Då låg fokus snarare på ungas upplevda otrygghet och en ökad förekomst av skadegörelse, misshandel och brott, än något annat.

– Vi har inte fått några rapporter om att det finns religiösa förtecken bakom brottslighet. Om att, ”vi nu verkligen måste ta tag i den islamiska radikalismen i Uppsala”. Det fanns inga sådana underlag. Om Segersam har den bilden måste den komma någon annanstans ifrån, säger Tobias Smedberg.

Sedan KD öppet sagt sig vara villigt att prata med SD, och särskilt sedan Ebba Busch Thor även åt lunch med Jimmie Åkesson i början av juli, har KD:s politiska motståndare allt mer börjat likställa de två partierna.

– Jag tycker det här går hand i hand med KD:s övriga närmanden till SD. Man tror sig kunna hämta röster på att stärka polariseringen i samhället och på att peka ut olika grupper som hot. Och nu har man valt muslimer som hot, säger Tobias Smedberg.

Ute i Gottsunda ser livet mest ut att lunka på som vanligt. Folk går och handlar i köpcentret, barnen har sommarlov och är ute och leker. Här finns dock ett flertal ganska trista miljonprogramshöghus. Särskilt trista är de vid den ökända Bandstolsvägen. Här har det länge synts bilbränder, stenkastning mot polisen och andra problem.

Aktiv i civilsamhället

En som reagerar mycket starkt på retoriken från både SD och KD är Hesham El-Masry, som själv bor i Gottsunda och är aktiv i civilsamhället där. Dagens ETC besöker honom i en källarlokal som han byggt om till mötesplats för en egen integrationsförening han driver, Föreningen för möten och dialog. Han dukar fram kaffe och sesamfrökakor.

– Jag ska vara ärlig: ja, det finns salafister i Gottsunda. Men det rör sig om ytterst få personer. Och de är inte heller våldsamma. Bara för att vi har vissa personer i Sverige som har cancer, så säger vi inte att hela samhället har cancer. På samma sätt kan man inte sätta en stämpel på hela Gottsunda eller på alla som går och ber här, säger han.

Tre källormoskéer

I Gottsunda finns det tre olika så kallade källarmoskéer. En shiitisk och en andra för muslimer från Sydasien. Båda dessa ligger vid Bandstolsvägen. Sedan en tredje, sunnitisk och konservativ som ungefär följer den wahhabitiska skolan i Saudiarabien. Det är hit som Hesham El-Masry går brukar gå till på fredagsbönen. Där har han också stött på mycket konservativa män, som följer salafistiska principer. Han har flera gånger hamnat i diskussioner med dem om vardagsfrågor.

– Jag jobbar med kvinnor. Jag har ingenting emot att kramas. Och jag låter mina döttrar själva bestämma om de vill bara slöja – en av dem gör det inte. Det här är min modell. Men salafisterna vill inte diskutera de här frågorna. Problemet är att när vi sitter och pratar tillsammans, så sitter vi inte i samma land. Jag är i Sverige, men de, de är kvar i Nigeria mentalt sett.

Salafister finns – men är få

Hesham El-Masry klandrar dels tolkningen av religionen som en faktor som gör att de inte kommer bättre överens. Men även segregationen i samhället hör hit. Själv har han haft en kommunal anställning sedan 1990-talet, arbetat med ungdomar som pedagog, har anpassat sig efter Sverige. Andra har inte haft samma tur och lyckas inte lika väl. Men, säger han, till saken hör att han inte tror salafisterna kan påverka något alls. De är försvinnande få i antal, både i Gottsunda och i Stenhagen.

– Det enda det finns gott om här, i Gottsunda, är knark och vapen. De är de stora problemen här och på många andra platser i Sverige. Knark och vapen skapar konflikter. Som skapar skottlossning. Som skördar liv. Kriminalitet är det stora problemet, inte salafismen.

Särskilt utsatt

Den synen har också polismyndigheten i Uppsala. Gottsunda listas som ett särskilt utsatt område och polisen har under de senaste åren haft en särskild insats här, för att få bukt med kriminaliteten. Området har ett dåligt rykte och Hesham El-Masry tycker det är onödigt att ytterligare späda på den negativa bilden, genom att varna för att det i princip finns IS-anhängare här. Det är åtminstone något han själv inte sett.

Grundproblemet

Lokala politiska motståndare gör gällande att en debatt om islam, som den i Ebba Busch Thors hemstad, visar på den riktning KD slagit in på efter det senaste riksdagsvalet och EU-valet. Det visar hur SD inte längre står ensamma med sina åsikter på sin flank. Jonas Segersam menar att han istället vill påvisa en utveckling som pågått allt för länge i det dolda, och som måste tas på allvar.

Hur det än ligger till, så är både Jonas Segersam och Hesham El-Masry överens om att segregationen är ett mycket allvarligt grundproblem. Hesham El-Masry anser att Gottsundas lösning ligger i att lokala, civila krafter får ökade resurser för att kunna engagera sig i ungdomarna.

– Vi vuxna måste få hjälp att prata med dem. Jag har försökt locka dem till moskén istället, så att de ska komma och be och känna frid med sig själva istället. Nu har vi även den här föreningslokalen. Vi behöver ökade resurser för att kunna ordna fler sociala aktiviteter här.