I måndags inledde regeringspartierna S och MP samtal med de fyra borgerliga partierna om hur terrorbekämpningen i Sverige kan förstärkas. Precis som i den offentliga debatten efter attentatet i Stockholm den 7 april handlar samtalen framför allt om hårdare tag: skärpta lagar och straff, ökad övervakning och signalspaning, fler fotbojor och förvar för papperslösa.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Detta fokus har kritiserats från flera håll. Advokaten Viktor Banke skriver på DN Kultur att ”förhandlingarna sker under veckor av chock och rädsla. För om det nu är bra lagstiftning, varför har man inte beslutat om den tidigare?”
Så hur menar kritikerna att fler terrorattentat i Sverige ska förhindras? Dagens ETC frågade Vänsterpartiet, Feministiskt initiativ och miljöpartisten Carl Schlyter, som kritiserat sitt partis förslag om fotbojor.
Sluta med fossila bränslen
Schlyter är rädd att de viktigaste terrorbekämpande åtgärderna, som att stoppa vapenexport till diktaturer, kommer att vara frånvarande i samtalen.
– Det absolut effektivaste sättet att förhindra terrorism är att bekämpa orsakerna till att krig uppstår och att folk flyr, och då är det kamp om naturresurser och råvaror som har startat många krig. Att sluta använda fossila bränslen är en av de mest effektiva metoderna att både skapa fred och undvika radikalisering och flykt, säger Schlyter.
Har du svårt att få ut det budskapet till de som har blivit mer oroliga efter attentatet i Stockholm den 7 april?
– Nej, jag tror alla håller med om det, men svaret blir ”ja men vad ska vi göra här och nu? Det hjälper inte oss idag”. Då får man som politiker säga att vi kan skapa ett helt säkert samhälle, men det samhället vill vi inte leva i.
Hemma i Sverige är det samtidigt viktigt att öka samhörigheten i samhället, menar Schlyter. Det håller Feministiskt initiativs (Fi) partiledare Gudrun Schyman med om.
– Vi behöver stärka tilliten i våra samhällen. Det är på det sättet vi kan minska rekryteringen till terroristverksamhet, genom att människor har möjlighet att känna att jag finns i ett sammanhang och jag är både sedd, hörd och behövd.
Fi har inte tagit fram några egna förslag efter attentatet den 7 april. Men Schyman menar att det finns skäl att lyfta ett äldre Fi-förslag.
– Som motvikt till repression och beväpnade värnpliktiga så tycker jag att vi ska ha en civil samhällsutbildning som ska involvera alla människor som vill.
Solidariteten som stockholmarna demonstrerade efter terrordådet visar att människor vill hjälpa till i kristider, menar Schyman. En civil samhällsutbildning skulle kunna ta vara på och organisera den kraften i samhället.
Risk för repression
Men vad säger Gudrun Schyman till de som är oroliga för fler terroristattentat på kort sikt?
– Det är otroligt viktigt att inte bara uttala sig allmänt om att vi måste ta oron på allvar, för idag finns det hos väldigt många av oss en stor oro för att det här attentatet nu i Sverige ska leda till det traditionella sättet att tolka hårdare tag, nämligen repression, och att se på människor som är på flykt som kriminella eller som säkerhetsrisker. Och det är en förödande utveckling som kommer att skärpa konflikterna och som kommer att göra att fler människor hamnar i en situation av desperation, säger Schyman.
– Det är den oron som behöver tas på allvar.
Bekämpa klassklyftor
Vänsterpartiet – som tillsammans med Sverigedemokraterna fått nobben av regeringen till samtalen om terrorbekämpning – la en riksdagsmotion i oktober om hur våldsbejakande extremism skulle förebyggas och motverkas. V vill bland annat satsa på forskning om sociala mediers roll i radikaliseringsprocesser, förstärka det lokala förebyggande arbetet och tillsätta en ny myndighet.
– Vi har förslag på hur vi förebygger radikalisering, och det gör vi dels genom att minska klassklyftorna. Avsaknad av bostad och inkomst gör att man upplever att livet är hopplöst och därför kan söka sig till de mer extrema miljöerna i samhället, säger Linda Snecker.
– Men vi kan inte göra det genom brottsbalken. Där är inte lösningen på hur vi motverkar terrordåd.
