Ojämlikhet är dåligt för ekonomin och hotar på sikt demokratin. Därför bör skatter höjas. Det låter som en socialdemokratisk grundtes men är också några av slutsatserna i franske nationalekonomen Thomas Pikettys mastodontverk Kapitalet i det tjugoförsta århundradet. Den bygger på omfattande förmögenhetsdata från 27 länder under 250 år. Boken har ruskat om den politiska och ekonomiska debatten i Europa rejält de senaste åren. Men det är inte bara vänstern och en ny generation nationalekonomer som pratar fördelningspolitik. I vintras släppte OECD en rapport som slår fast att jämlikhet ger ökad tillväxt. IMF tycker detsamma och anser dessutom att starka fackföreningar är viktiga i ett hållbart samhälle. Nedskärningar och avregleringar är inte längre det ekonomiska standardreceptet.
– Svängningen har skett sedan senaste finanskrisen och började i Amerika. Där insåg man mycket tidigare att den hårda åtstramningspolitiken inte fungerar, den som EU för i bland annat Grekland. Det har förändrat den ekonomiska praktiken och teorin. Till och med OECD och IMF säger nu att ekonomiska stimulanser kan ge långsiktigt goda effekter. För några år sedan var det uteslutet och är fortfarande i dag uteslutet i standardverk i nationalekonomi, säger Tony Johansson, ekonom, skribent och socialdemokrat från Lund, som nyligen utrett hur Sverige kan nå full sysselsättning på uppdrag av LO.
Pågår sväng
Tony Johansson säger att det pågår en sväng också inom hans eget parti men att den går långsamt. Och trots den nya ekonomiska debatten backar socialdemokratin i hela Europa. I Sverige rasar S rejält just nu och opinionsstödet ligger runt 27 procent. Partiet har inte varit särskilt duktigt på att utnyttja de nya ekonomiska strömningarna, tycker Agneta Berge, nationalekonom som ansvarat för flera LO-utredningar.
– I allmänhet har de varit ganska oskickliga. Jag tror säkert att man diskuterar detta internt och högt uppsatta politiker och tjänstemän har nog större insikter än vad som framkommer utåt. Men trots att man pratar om jämlikhet spelar man fortfarande med i Anders Borgs agenda. Man har låtit honom sätta ramarna och försöker ändra inom dem. Jag tycker inte de lyckats kapitalisera på att det finns en spännande debatt om ekonomi just nu, säger Agneta Berge.
Thomas Piketty har flera gånger kritiserat Sverige hårt för att ha avskaffat arvsskatten och förmögenhetsskatten i mitten på 2000-talet. I en intervju förra året kallade han det ”en galen idé” med noll procents skatt på förmögenheter. Han förespråkar istället en global skatt. Men finansminister Magdalena Andersson har klargjort att regeringen inte har några planer på att återinföra någon av skatterna. Tony Johansson säger att han kan förstå henne.
– Jag anser att förmögenhetsskatter och arvsskatter är helt rimliga. Men det är en svårhanterlig fråga, inget snack om saken. Ur finansministerns perspektiv handlar det om en avvägning mellan hur svårt det är att genomdriva detta och hur mycket skatteintäkter man kan få ut, säger Tony Johansson.
Däremot menar han att det vore politiskt möjligt att återinföra någon form av fastighetsskatt. Den avgift som finns i dag har ett fast maxbelopp och gynnar därför dem med de högst värderade bostäderna, menar han. Han får medhåll av Agneta Berge men hon anser att Socialdemokraterna bör gå ännu längre.
– Det vore bra att införa riktig fastighetsskatt och någon form av förmögenhetsskatt. Det finns väldigt mycket att göra där och jag tror det är helt rätt tänkt att försöka skifta skattebaser. Jag är heller inte särskilt rädd för att höja skatten på arbete, särskilt i inkomsttoppen. Det finns också all anledning att plocka in mer skatt på kapital, till exempel genom att höja bolagsskatten.
Rimligt höja skatten
Tony Johansson utesluter att det skulle gå att ta tillbaka alla alliansens skattesänkningar, men tycker att det vore rimligt att höja skatten för de som tjänar mer än cirka 40 000 kronor i månaden, möjligen genom att ta bort jobbskatteavdraget för inkomster utöver det. En del av de extra intäkterna skulle gå till att förstärka socialförsäkringar som a-kassa och sjukersättning. Tony Johansson menar också att det är fullt politiskt möjligt att överge överskottsmålet och låna till investeringar i sådant som infrastruktur, miljövänlig energi och ny teknik. Det skulle pressa ner arbetslösheten, menar han.
– Jag tror det hade varit bra om man förmådde lämna de dominerande idéerna om att vi inte kan påverka arbetslösheten långsiktigt genom penningpolitik och investeringar. Genom investeringar kan vi dels driva ner arbetslösheten, dels få tillväxt i dagsläget och dels utveckla områden som genererar tillväxt i framtiden. Då har vi en klassisk socialdemokratisk pragmatisk politik i tre delar. Jag tror det hade varit bra om S började bygga ny ekonomisk politik utifrån sådana här perspektiv och lämnade gammalt tankegods från 90-talet. Jag tror också vi är på väg att lämna det men det är inte alltid lätt. Nationalekonomer har stor makt över våra tankar.
Agneta Berge har gått igenom förslag inför S-kongressen och tycker att det är hoppfullt att vissa av dem öppnar upp för att låna till exempelvis infrastruktursatsningar. Helst av allt hade hon dock sett att skattesänkningar togs tillbaka för att få till en mer långsiktig finansiering.
– Jag tror vi behöver mer investeringar i bostäder och infrastruktur, men det är också så att ”infrastruktur” alltid är nyckelordet. Egentligen borde vi investera mer i välfärden. Sjukvården behöver mer pengar, vi behöver förbättra kvinnors arbetsvillkor och vi har stor lärarbrist. Jag tänker att det blir en mer direkt investering.
