För två år sedan i dag stod Stefan Löfven på Medborgarplatsen under parollen ”Refugees Welcome” och sa: ”Vi ska aldrig bygga murar för att skilja människor från människor. Mitt Europa tar emot människor som flyr från krig. Mitt Europa bygger inte murar.”
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Strax efter det byggde Europa murar i form av staket i Ungern, samarbete med libyska rebeller samt gränskontroller och tillfälliga uppehållstillstånd i Sverige. Två år efter treårige Alan Kurdis uppmärksammade drunkning har över 8 500 personer till dött på Medelhavet.
”Mer godtyckligt”
Omsvängningen var nödvändig, har regeringen förklarat. Bara så kunde landet undvika ”systemkollaps” och i stället få ”ordning och reda”. Detta skulle ge Sverige ”andrum” att ta bättre hand om de många som kommit under 2015 för att söka asyl i Sverige.
Så hur blev det för dem som hade hunnit ta sig till Sverige innan dörren stängdes till?
– Mycket mer godtyckligt, säger Charlotta Lagnander.
Hon har jobbat som asylrättsjurist i tio år, är styrelseledamot i Flyktinggruppernas riksråd, och har – som många andra asylrättsjurister – inte märkt av någon satsning på att hjälpa de som söker asyl i Sverige. Visst har Migrationsverket anställt många nya handläggare, men det är enorm skillnad på deras kunskapsnivå – och hur de fattar beslut.
– Jag ser hur stor betydelse det har att man har bra tolk, bra utredare och ett bra offentligt biträde. Fallerar det så står unga människor och barn, som det ofta handlar om, utan hjälp i ett system som är svårt att förstå även för vuxna.
Påfrestande för psyket
Ålder och skyddsbehov bedöms olika för ensamkommande, konvertiter, hbtq-flyktingar och andra beroende på vilka personer de råkar möta i det svenska systemet, menar Charlotta Lagnander. De långa väntetider som asylsökande utsätts för är också psykiskt påfrestande och gör det svårare att trovärdigt beskriva trauman man varit med om.
– Migrationsverket har en helt annan uppfattning, jag vet det. Men jag ser ändå att det finns märkliga bedömningar, säger Charlotta Lagnander.
– Människor far illa i dag på ett sätt jag inte sett tidigare.
”Är en kris”
Under de senaste två åren har man i den allmänna debatten kommit att prata mindre om flyktingar och skyddsbehövande och mer om migranter och att folk som har jobb ska få stanna, menar Lagnander.
– Det tycker jag är en kris. Att man fråntar människor rätten att söka asyl.
Dagens ETC har sökt migrationsminister Heléne Fritzon.
Flyktingkrisen
2010: Oroligheter och konflikter i Mellanöstern och Afrika gör att människor börjar fly norrut och nordväst, mot Europa, via Medelhavet.
2015: I augusti hittas 71 döda flyktingar i en lastbil i Österrike. Dagarna efter protesterar 20 000 människor i Tyskland mot hur flyktingar behandlas i Europa. Förbundskansler Angela Merkel förkunnar i sin tur att “om vi kunde rädda bankerna, så kan vi också rädda flyktingarna.”
I början av september hittar en turkisk polis en livlös pojke på en strand i turkiska Bodrum. Bilden på en drunknad, tre år gammal Alan Kurdi från Syrien öppnade världens ögon för den pågående tragedin på Medelhavet och i Afrika och Mellanöstern.
Den 6 september tar sig 15 000 personer under parollen “Refugees Welcome” till Medborgarplatsen i Stockholm för att lyssna till statsminister Stefan Löfvén och hans berömda uttalande om att ”Vi ska aldrig bygga murar för att skilja människor från människor. Mitt Europa tar emot människor som flyr från krig. Mitt Europa bygger inte murar”.
De följande dagarna samlar tusentals människor i Sverige in mat, kläder och pengar till nyanlända flyktingar. En opinionsundersökning visar att rekordhöga 44 procent av svenskarna vill ta emot fler flyktingar.
Oktober månad innebär en toppnotering vad gäller antalet asylsökande – 39 196 stycken.
I november vädjar Sveriges regering om att flyktingar som fått komma in i landet ska omfördelas till andra EU-stater. Några dagar senare slår regeringen fast att antalet flyktingar nu ställer samhällsfunktionerna inför svåra uppgifter.
Den 12 november inför regeringen gränskontroller och id-krav för den som reser in i landet.
Den 24 november håller regeringen en presskonferens där Åsa Romson gråter och Stefan Löfven säger att Sverige har behov av andrum, ett uttalande som ifrågasätts starkt från diverse ledarsidor enligt formeln ”Vem är det som behöver andrum, vi eller flyktingarna?”
När året summeras har 162 000 människor sökt asyl i Sverige. Totalt har drygt en miljon människor sökt skydd i Europa.
2016: I mars upprättar EU ett avtal med Turkiet för att stoppa människor på flykt från att landstiga på de grekiska öarna. Mot en kompensation på 30 miljarder kronor lovar Turkiet att inte låta flyktingarna passera vidare till Europa.
Samma månad kommer ett flertal remissinstanser med hård kritik mot den nya asyllag som regeringen föreslagit.
Kritiken till trots klubbar riksdagen den 21 juni igenom nya, tuffare asylregler. Hädanefter beviljas endast tillfälliga uppehållstillstånd på 13 månader eller tre år beroende på urvalsgrupp.
Det blir också svårare för flyktingar att återförenas med sin familj bara den som lyckats få jobb och permanent uppehållstillstånd har rätt till det.
Vid årets slut har antalet människor som söker skydd i Europa sjunkit till 400 000, och till Sverige sökte sig knappt 30 000 personer.
2017: Riksrevisionen riktar i februari hård kritik mot regering och myndigheter för hur de hanterade flyktingsituationen 2015. Bland annat anser revisionen att beslut togs för långsamt.
Rättelse: I en tidigare version av av artikeln framkom det felaktigt att Gustaf Fridolin hade yttrat att Sverige nu fått "ordning och reda" i flyktingpolitiken. Vi beklagar misstaget.
