”Klä dig propert och undvik plagg som kan föra tankarna till kriminalitet”. Så kan det brev sammanfattas som Sebastian Nyrén Vanneryr, rektor vid Jensens grundskola i Göteborg, nyligen skickade till föräldrar och som kritiserats för att vara en förtäckt uppmaning till att bära skoluniform, vilket är förbjudet enligt Skolverket.
Jensen Education har förklarat att man bara infört riktlinjer för vårdad klädsel och att både elever och föräldrar förstår andemeningen med den.
Men brevet till föräldrarna är en del av en större strategi för att Jensen Educations ska växa som koncern – och på vägen dit kringgå en annan del av skollagen.
– Jag har ju följt dem sedan före klädkodsincidenten – som inte kom som någon chock från ovan – och det är så tydligt i deras kommunikation att de uppenbart inte vill ha vissa elever, säger Marcus Larsson på tankesmedjan Balans som under lång tid granskat vinsterna i välfärden och hur de påverkar resurserna till skolan.
Det handlar om återkommande formuleringar som ”Vi finns till för dig med höga ambitioner”, ”Jensen är inte för alla” och ”I övrigt erbjuds enskild undervisning eller små grupper endast i undantagsfall”, vilket går emot Skollagens mål om en skola för alla och ett ansvar för att uppväga skillnader ”i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen”.
– Till och med rektorn i Göteborg erkänner det när han i brevet skriver att de lyckats få bort de elever som kom från socialt utsatta områden och i stället ersatt dem med skötsamma elever från närområdet, säger Marcus Larsson.
Signaler viktiga
Maria Olausson, undervisningsråd på Skolverket, vill inte uttala sig om enskilda skolor, men säger att kommunikation inte får vara tvetydig.
– Skolor ska vara öppna för alla att söka, och det är viktigt att inte signalera att alla inte är välkomna eller att vissa elever inte har rätt till stöd. En skola kan inte välja bort att ge stöd eller ha ett intag som grundar sig på andra faktorer än de som framgår i skollagen, säger hon.
De skriver att frågor om extra anpassningar eller stöd ska tas med rektorn, men det är väl läraren som ska besluta om detta?
– Ja, anpassningar ligger inom ramen för lärarens planering. Särskilt stöd däremot är ytterst rektorns ansvar, säger Maria Olausson.
Mats Rosén, skolchef för Jensens grundskolor, tillbakavisar all kritik om systematisk bortsållning.
– Vi är till för alla. Vi har vissa tillspetsade formuleringar, men det är ett medvetet val för att vara tydliga med var vi står, så att föräldrar förstår vårt innehåll och vårt koncept, säger han.
– Samtidigt kan det vara så att vissa formuleringar varit plumpa. Om någon tolkat dem fel måste vi se över dem. Självklart ger vi stöd till dem som behöver det. Vi går inte ut och marknadsför att vi har små grupper, men det är klart att vi ordnar sådana det om det finns ett behov.
Formuleringen att viss undervisning ”endast ges i undantagsfall” tror Mats Rosén kommer från en lokal rektor som uttryckt sig på ett mindre tydligt sätt. Enligt Marcus Larsson är detta inget annat än en bortförklaring.
– Rektorer är representanter för huvudmannen. Samma slags formuleringar finns på flera av Jensens skolors hemsidor. Skulle det alltså vara ett fel som råkat sippra in överallt? Jensens kommunikation är så övertydlig att det är klart att det inte handlar om ett misstag, säger han.
Blåser upp betyg
Trots att Jensen, jämfört med genomsnittet i Sverige, har lägre lärartäthet och en mindre andel behöriga lärare så lyckas eleverna ovanligt bra i matematik.
Nästan 70 procent av Jenseneleverna får ett högre slutbetyg i matematik än vad deras resultat i nationella proven indikerar. På Jensenskolan i Örebro lyckades över 80 procent av eleverna lyfta sig efter nationella provet. Att jämföra med 35 procent av eleverna i riket.
– Nationella provet går av stapeln i mitten av maj och betygen ska vara satta den 1 juni. Menar de att de på bara två veckor gjort så mirakulösa resultat? säger Marcus Larsson och menar att de generösa betygen är ett sätt att locka resursstarka elever.
De vänder sig till studiemotiverade elever – är det inte rimligt att de också lyckas bättre än andra?
– Då skulle de ju också ha elever som är bättre. Men tittar man på elevsammansättningen så är den ungefär som på andra håll, det vill säga inte avviker från rikssnittet, så ingenting förklarar varför de avviker i fråga om betyg.
Inte heller om detta vill Maria Olausson uttala sig. Skolverket själva påpekar däremot att en stor differens mellan slutbetyg och nationella prov i vissa fall kan tyda på att betyg inte sätts likvärdigt. Mats Rosén har en förklaring även till detta.
– När det gäller lärartäthet blir det lite tokigt att titta på rikssiffror. Där ingår ju alla skolor, inklusive alla små skolor i glesbygden samt resursskolor med högre lärartäthet. Tittar man på jämförbara skolor är skillnaden inte så stor.
– Det som hände i Örebro var att det gjordes stora resurstilldelningar. Man hjälpte varje elev som missat i det nationella provet och följde upp dem individuellt och de fick extra anpassning. Vi vet själva att den här skillnaden mellan slutbetyg och nationella prov inte är något vi vill ha. Och vi har tagit tag i det. Skulle man mäta idag skulle skillnaderna vara mindre.
