Om en vecka kommer partiledarna att ta sig till Spånga IP för att delta i Järvaveckan, det Almedalsliknande arrangemang vars mål är att minska avståndet till de folkvalda beslutsfattarna. I år kommer politikerna att mötas av ett tydligt budskap.
Nyligen samlades 111 förorts- och välfärdsaktivister i Husby för att delta i Förortsforum för rättvisa. Innan dagen var slut hade man enhälligt klubbat igenom ett upprop. I det inledande stycket gick det att läsa:
”Vi vill inte se ännu en politikervecka i Järva där förorternas folk direkt eller indirekt skuldbeläggs för det ’utanförskap’ med arbetslöshet, fattigdom och kriminalitet som ytterst är konsekvenser av den sociala nedrustning som de senaste 30 årens regeringar alla bär ansvaret för”.
Bland personerna som står bakom manifestet finns initiativtagarna från Norra Järva Stadsdelsråd, Rinkeby framtidskommitté, Rött Forum och Gulliga folkrörelsen, liksom enskilda aktivister från bland annat Förorten mot våld, Ung i Sverige och Föräldrarådet i Rinkeby.
– Vi är väldigt oroade över tonen i den här valrörelsen, som har ett väldigt fokus på att jaga flyktingar och satsa på polis, militär och hårda straff. Det är väldigt lite debatt om de bakomliggande orsakerna, säger Arne Johansson, ordförande i Norra Järva Stadsdelsråd.
Uppropet innehåller en rad krav rörande jobb, skola, amnesti, bostad, klimatomställning och demokrati. Bland de mest akuta åtgärderna lyfter Arne Johansson fram behovet av en oberoende skolkommission, som skulle ha som uppgift att utreda varför så många går ut skolan utan gymnasiebehörighet i landets miljonprogramområden.
Även Stockholms Handelskammare vill se en kriskommission för skolan. Deras nya rapport ”Hårda fakta – så segregerat är Stockholm” visar också att 71 procent saknar eftergymnasial utbildning i de områden som polisen klassar som särskilt utsatta.
Vill förstatliga skolan
Men Arne Johansson vill också se ett återförstatligande av skolan.
– Våra barn har rätt till en likvärdig skola men det får de inte.
Han berättar vidare att bland annat en bristande samhällsservice gör att landets förorter och glesbygd ställs inför snarlika problem.
– Vi förorts- och välfärdsaktivister måste gå samman med exempelvis Hyresgästföreningen, radikala fackföreningar och andra sociala rörelser. Inte bara i förorten, utan i hela samhället för att kunna bilda en ny gemensam front.
Även Ilyas Hassan, en av talespersonerna för Förorten mot våld, står bakom uppropet. Nätverket kommer också att delta under Järvaveckan.
– Vi kommer självklart att vara där. Det är valår och mycket som står på spel.
Han menar att det finns en förklaring till politikernas retorik.
– Att det ser ut som det gör beror på en politik som man har fört under flera decennier, med massa nedskärningar. Det här är ett sätt att skifta fokus, så att det handlar om individer.
Enligt Ilyas Hassan riskerar flera av förslagen, som militär närvaro, att skapa parallellsamhällen, leda till en ökad stigmatisering och splittring mellan olika grupper. Han menar också att debatten genomsyras av ett vi och dem-tänkande.
– Det finns kopplingar mellan strukturell diskriminering och rasism i relation till hur man pratar om de här frågorna.
”Ingen föreslog militärer i Danderyd”
Som exempel nämner han reaktionerna på en SVT-granskning som visade att unga i välbärgade stadsdelar åker till socioekonomiskt utsatta områden för att köpa narkotika.
– När man pratade om det i de politiska rummen var det ingen som föreslog militärer i Danderyd eller att det skulle tas hårdare tag. Hela retoriken bygger på att man har en annan bild av människor som inte ser ut som majoritetssamhället och bor i ekonomiskt missgynnade områden.
För att få bukt med narkotikahandeln och skjutningarna menar Ilyas Hassan att kopplingen mellan kriminalitet och ojämlikhet måste uppmärksammas – däribland barnfattigdom, trångboddhet, ojämlik skola och arbetslöshet.
Polisen gick nyligen ut med att skjutningarna i Stockholm minskar.
Vad tänkte du när du nåddes av nyheten?
– Det är ett positivt besked, men bara under den här veckan är det flera som har gått bort och skadats i Järvaområdet. Även om det generellt har minskat i år tror jag att det är för tidigt att dra en slutsats.
Förorten mot våld vill också se en haverikommission där de bakomliggande orsakerna till skjutningarna utreds och benämns som en nationell kris. Enligt Ilyas Hassan har lokala politiker engagerat sig i frågan, men på nationell nivå har gensvaret varit ljummet.
– Trots att det ser ut som det gör ser jag också positivt på det vi har åstadkommit och den mobilisering som görs från civilsamhället, säger han.
Sociala rörelser i förorten är en av frågorna som Dominika V. Polanska, docent i sociologi vid Uppsala universitet, forskat om.
– Det finns en hel del misstro mot partipolitik och att ingen lyssnar, men också en stor tilltro till att man kan organisera sig lokalt. Jag tror att det finns ett hopp i att det går att nå ut genom den lokala aktivismen.
Finns det något belägg i forskningen att förslagen som lagts fram om hårdare tag fungerar?
– Inte vad jag vet, för det är inte orsakerna i sig som en högre polisnärvaro kommer åt. Möjligtvis att fler brott anmäls och utreds, men brottsligheten kommer ju från fattigdom. Det blir ett feltänk att ta in fler poliser, och det skapar också stora klyftor mellan människor.
På Förortsforumet ingick Dominika V. Polanska i en panel som diskuterade bostadsfrågor, och även hon står bakom uppropet. Enligt henne är det viktigt att politikerna tar till sig av kritiken.
– Det här är ett sätt att föra fram en kollektiv röst. Det här är vad vi tycker brister – lyssna på oss.
