Inrikes.

2019-02-07 13:30
Olga Persson, generalsekreterare Unizon, Elin Ternert, advokat och Rebecca Lagh, barnrättsadvokat.
Olga Persson, generalsekreterare Unizon, Elin Ternert, advokat och Rebecca Lagh, barnrättsadvokat.
Puffetikett
Dagens ETC

”Ingen lyssnar eller tänker på barnen”

Pappan är dömd för att ha slagit och kränkt sina två barn. Men nu ger Svea hovrätt honom ensam vårdnad om barnen. Pojkarna säger att de är rädda för sin pappa. Men eftersom mamman anses ha påverkat dem lyssnar rätten inte på dem.

– Man straffar mamman och barnen får ta konsekvenserna, säger barnrättsjuristen Rebecca Lagh.

Umgängessabotage, att hindra de andre föräldern från att träffa sin barn, ses som mycket allvarligt av svenska domstolar och det är det som gör att Svea hovrätt nu i den uppmärksammade domen beslutat att två pojkar, 8 och 11 år gamla, ska bo hos sin pappa trots att han dömts för misshandel mot dem. Trots att de inte träffats på snart fem år. Trots att pojkarna själva säger att de inte vill träffa pappan.

– Min klient är chockad och djupt bedrövad över det här domslutet. Barnen har ju inte träffat motparten på snart fem års tid, sedan han frihetsberövades och sedan dömdes för misshandel, säger mammans advokat Elin Ternert.

”Drastiskt drag”

Domen, som kom i början av februari och därefter har väckt ramaskri på sociala medier, slår fast att både mamman och pappan är goda föräldrar. Men då de hittills inte kunnat samarbeta kring barnen ser rätten inte gemensam vårdnad som ett alternativ. I stället ger man pappan ensam vårdnad. Domstolen ställer risken att han ska utsätta pojkarna för nytt våld mot risken att mamman ska exkludera honom ur pojkarnas liv, och kommer fram till att mamman är den största risken.

Joakim Zetterstedt, hovrättsråd och en av dem som dömde i fallet, säger att det är ett ”drastiskt drag” att ge pappan ensam vårdnad, men att rätten ställdes inför två lösningar där inget alternativ var optimalt.

– Det är inte optimalt att pojkarna kommer att bo hos sin pappa mot sin vilja, men det hade varit ännu värre om de långsiktigt, i de långa liv de har framför sig, inte kommer att ha någon pappa, säger han.

Ville inte gå ur bilen

Hos pappan, menar rätten, kommer barnen ges möjlighet att ha kontakt med båda sina föräldrar, detta eftersom han sagt sig villig till detta.

– Mamman visar en tydlig övertygelse om att barnen ska inte ha något umgänge med pappan. Eller rättare sagt, de ska ha kontakt när de själv vill det. Då kan man säga att det förstår man ju att ett så litet barn kommer inte själv på att ”idag vill jag träffa pappa”, om de är väldigt rädda för sin pappa. Då måste vuxenvärlden hjälpa barnet att bearbeta den rädslan, säger Joakim Zetterstedt.

Men mammans advokat Elin Ternert håller inte med om att mamman försvårat umgänget. Hon säger att mamman gjort vad som kan krävas av henne. Hon har bland annat skjutsat pojkarna till umgängesträffar med pappan som arrangerats av socialtjänsten. Men vid det senaste tillfället vägrade pojkarna gå ur bilen.

– Man kan fråga sig vad som förväntas av min klient. Förväntas hon dra ut barnen ur bilen mot deras vilja?, säger hon.

Efter den händelsen, som inträffade i september 2016, upphörde umgängesförsöken.

– Det var familjerättens beslut. Man bedömde att barnen inte mådde bra av det, säger Elin Ternert.

”Ett trauma”

Från barnrättshåll ser man med oro på domen.

– De här är den yttersta konsekvensen av en förälder som vill skydda sina barn hela vägen och inte tillrättalägger sig, säger barnrättsadvokaten Rebecca Lagh.

Hon säger att hon inte kan uttala sig om mamman gjort rätt eller inte.

– Men oavsett är det ett trauma man utsätter barnen för när man flyttar dem till en våldsutövande förälder som de inte har träffat på länge, säger hon.

Fallet är inte ovanligt enligt henne, men det faktum att det gått så långt som till en dom är sällsynt.

– Normalt brukar föräldrar i det här fallet förlikas. Den föräldern som ska skydda barnet vill inte ta risken att förlora vårdnaden utan går med på en förlikning med umgänge istället, som enligt min mening inte alltid är så bra, säger hon.

Olga Persson, generalsekreterare på Unizon, säger att umgängessabotage har blivit en missvisande term för kvinnor som försöker skydda sina barn.

– När det har förekommit våld så är det ju inte fråga om umgängessabotage. Det här är ett adekvat beteende hos en kvinna som försöker skydda sina barn, säger hon.
 


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8



Hon delar Rebecca Laghs bild av att många kvinnor går med på att låta en våldsam förälder träffa barnen av rädsla för att annars förlora vårdnaden. Nu skapar den nya domen ännu mer oro hos kvinnor i den situationen.

– Det här sprider oro hos jättemånga kvinnor och utsätter barn för livsfara. Jag vet inte hur det är i just det här fallet, men generellt vet vi att det inte är bra att barn tvingas till umgänge med en våldsam pappa. Ändå sker det hela tiden och kan pågå i flera år utan att någon professionell tar ansvar, säger hon.

Barnets röst förminskas

Rebecca Lagh är också kritisk till att Svea hovrätt inte tar hänsyn till barnens önskemål. Hon säger att både socialtjänst, familjerätt och domstolar har en tendens att förminska barns berättelser. 

– Ingen lyssnar ju eller tänker på barnen i det här. Det ser vi hela tiden. När barn berättar om sin upplevelse av våld hos en förälder så förminskas det och skrivs inte sällan om till en föräldrakonflikt. Eller så påstår man att barnet är påverkat av den förälder som försöker skydda, säger hon.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Barnets bästa

Barnets bästa ska enligt föräldrabalken vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Det innebär att det inte finns några andra intressen som kan gå före, till exempel föräldrarnas behov av kontakt med barnet, rättvisa mellan föräldrarna eller vad som är bekvämast för föräldrarna.

Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall utifrån en bedömning av de individuella förhållandena. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ska särskilt beaktas barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna, men även risken för att barnet utsätts för övergrepp eller annars far illa. 

Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. Tidigare fanns en regel som sade att polisen inte fick verkställa ett domstolsbeslut (till exempel om hämtning av ett barn) mot barnets vilja om det var äldre än tolv år. Efter vårdnadsreformen 2006 finns ingen sådan åldersgräns, istället bedöms det från fall till fall om barnet nått den ålder och mognad att dess vilja bör beaktas.

Källa: Svea hovrätt

 

 

Detta har hänt

--Paret separerar 2011 och har till en början gemensam vårdnad om de två barnen som i dag är 8 och 11 år gamla.

--2014 anmäler pappans nya flickvän honom för misshandel, då framkommer det även att han misshandlat barnen. Han frihetsberövas och döms till tre månaders fängelse.

--Barnen bor sedan dess enbart hos mamman.

--Efter att pappan avtjänat sitt fängelsestraff inleds försök att skapa ett umgänge mellan honom och barnen. Men barnen uppger att de är rädda för pappan och vill inte träffa honom. Försöken upphör i september 2016.

--2017 går pappan till domstol och kräver att få träffa barnen.

Domstolen beslutar i november 2017 att föräldrarna ska ha gemensam vårdnad om barnen. De ska bo hos mamman men ha umgänge med pappan vid bestämda tillfällen.

--Mamman överklagar domen till Svea hovrätt. Men rätten går inte på hennes linje utan ger i februari i år pappan ensam vårdnad. 

--Flytten till pappan ska ske så fort domen vunnit laga kraft. Mamman kommer dock att överklaga domen till Högsta domstolen.