BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Sedan början på 1990-talet har också hyrorna rakat i höjden, både genom nya tillämpningar av bruksvärdesprincipen, årliga hyreshöjningar och genom kraftiga påslag i samband med renoveringar. När nu hundratusentals lägenheter i miljonprogrammen står inför nödvändiga upprustningar har så kallade ”renovräkningar” kommit upp på dagordningen. För var ska alla som inte har råd att bo kvar efter renovering ta vägen? Det finns snart inga lägenheter som ekonomiskt svaga hushåll kan efterfråga kvar, och det nya som byggs vänder sig till en helt annan målgrupp.

Lagskyddet ses över

För att se över lagskyddet för hyresgäster vid bland annat renoveringar tillsatte regeringen sommaren 2015 en utredning – Hyresgästutredningen.

Agneta Börjesson (MP) har lett arbetet och är nöjd med resultatet, som presenterades i veckan.

– Vi har tittat på hur vi ska kunna genomföra intentionerna i hyreslagen från 2002. Det är inga skarpa lagförslag, utan riktlinjer för hur hyresnämnderna ska agera vid bedömningar av parternas olika intressen, säger Agneta Börjesson.

Ändrade principer

2002 ändrades principerna i hyreslagen för den intresseavvägning som skall göras när en renovering prövas i hyresnämnden. Meningen var att hyresgästernas inflytande skulle stärkas. Men undersökningar visar att nämnden i 100 fall av 100 dömer till fastighetsägarens förmån, ofta med motiveringen att standardhöjningar gagnar hyreskollektivet som helhet.

– Ett problem är att det ofta inte handlar om några reella standardhöjningar, utan om kosmetiska förändringar i syfte att kunna höja hyran, säger Emil Pull, doktorand vid Malmö högskola som bland annat forskar kring bortträngningseffekter på bostadsmarknaden.

För att minska antalet onödiga och ovälkomna ombyggnationer föreslår utredningen att hyresnämnden ska göra en skälighetsprövning utifrån tre kriterier. 

– I praktiken innebär det att fastighetsägaren vid högre hyrespåslag ska erbjuda hyresgästen fler renoveringsalternativ och att hyreshöjningar ska kunna införas stegvis under längre tid, säger Agneta Börjesson.

Susanna Skogsberg, förbundsjurist på Hyresgästföreningen och expert i utredningen, menar att hyresgästernas uppfattningar kommer att väga tyngre än idag om förslagen går igenom.

– Man ska inte tvingas flytta, förslaget ger en vettigare balans mellan hyresgästernas och hyresvärdarnas intressen, säger hon.

”Tio år för sent”

Fastighetsprofessor Hans Lind kallar förslagen ett viktigt steg i rätt riktning, även om utredningen ”kommer tio år för sent”.

– Det har redan utförts många renoveringar med stora hyreshöjningar. Det finns inte så mycket kvar att renovera, säger han.

Han hade också gärna sett ett komplement till utredningen, till skydd för de allra svagaste på hyresmarknaden.

– Förslagen bygger på att hyresgästerna är aktiva. Men hyresgäster som kanske talar dålig svenska eller hyr av oseriösa fastighetsägare skulle skyddas bättre med en reglering av vilken höjning som är tillåten vid olika åtgärder, säger Hans Lind.

Stärkt stöd räcker inte

Emil Pull håller med om att det krävs stärkt stöd för hyresgäster vid renoveringar, men är inte övertygad om att det räcker.

– Även om det finns ekonomiskt utrymme i vissa fastigheter kan onödigt omfattande renoveringar leda till ökad segregation. Hyrorna borde hållas nere i stort, inte bara i ekonomiskt utsatta områden, säger Emil Pull.