Inrikes.

2021-09-20 20:45
För att öka valdeltagande bland utrikesfödda krävs en bredare politisk representation. ”Om personer inte ser sig själva representerade bland de folkvalda väljer de kanske att inte vara aktiva”, säger Najma Mohamed.  Bild: Johan Nilsson/TT
För att öka valdeltagande bland utrikesfödda krävs en bredare politisk representation. ”Om personer inte ser sig själva representerade bland de folkvalda väljer de kanske att inte vara aktiva”, säger Najma Mohamed. 
Puffetikett
Dagens ETC

Hundratusentals nya väljare bland utrikesfödda

Hundra år efter att kvinnor fick rösträtt står en ny grupp
kvinnor inför att få använda sin rösträtt för första gången i svenska val, utrikesfödda och nyanlända. I senaste valet gick valdeltagandet bland utrikesfödda kvinnor om deltagandet bland män som är födda utanför Sverige. Men det finns fortfarande mycket att göra säger både aktivister och forskare.

”Ett mer jämställt inflytande är en förutsättning för att alla ska kunna delta i demokratin, hela tiden – inte bara under valrörelsen och valdagen”, säger Clara Berglund i Sverige Kvinnolobby.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

I riksdagsvalet för sju år sedan var utrikesfödda kvinnor den grupp som hade lägst valdeltagande. Bara 72 procent av de röstberättigade deltog i valet. Det var fyra promilleenheter lägre än bland utrikesfödda män och 18,2 procentenheter lägre än för kvinnor födda i Sverige.

Inför valet 2018 hade ett flertal organisationer projekt för att övertyga utrikesfödda kvinnor i utanförskapsområden att gå till vallokalerna. Det gav också resultat: Valdeltagandet steg till 75 procent samtidigt som utrikesfödda män låg kvar på 72 procent.

– Vi hade ett projekt som hette Rösträtt. Tillsammans med hundratio demokratiambassadörer i över tio städer

mobiliserades tusentals personer genom insatser för att öka valdeltagandet, säger Clara Berglund, generalsekreterare för paraplyorganisationen Sveriges Kvinnolobby.

Ambassadörerna ordnade olika aktiviteter som exempelvis informationskvällar, studiecirklar, lokala debatter och utfrågningar med politiker.

– Men mycket handlade bara om att skapa samtal om politik och jämställdhet i de sammanhang där de befann sig, det kunde vara allt från frisören till fotbollsträningen. Vi kunde också se att valdeltagandet hade ökat i många av de områden som vi, ihop med andra, hade gjort riktade satsningar.

Utrymme att höras

Trots framgången är det enligt Clara Berglund otillräckligt.

– Det är fortfarande ett demokratiskt underskott när alla inte har samma makt att forma samhället.

Najma Mohamed är rektor för politikerskolan Höj rösten vars uppdrag är att söka upp grupper som står utanför demokratiska processer.

– Både för att få dem att bli aktiva i politiken och kunna se sig själva som folkvalda i framtiden. Utrikesfödda är en ganska bred grupp och täcker många generationer. Jag är 31 år och räknas som utrikesfödd kvinna och det gör min mamma också, men vi har inte alls samma ingångar i det svenska samhället. För att nå fram tror jag att det krävs att man använder rätt olika tillväga-

gångssätt. Men det som är viktigast, specifikt för kvinnor med en fot utanför, är att ge betydelse till deras plats och ge dem utrymme att höras.

Hon fortsätter:

– En reflektion jag gjorde nyligen var att en majoritet av antagna i politikerskolan är kvinnor och jag som jobbat mycket inom civilsamhället har sett att det oftast är kvinnor som är mest aktiva inom den typen av samhällsfrågor. Där tror jag att den svenska kvinnan kanske har lättare att röra sig och att bli mottagen när de blir uppmärksammade för sitt engagemang till skillnad från en ickevit och utlandsfödd.

Magnus Dahlstedt har forskat om integration och demokrati i över två decennier. Han menar att en av de främsta anledningarna till varför utrikesfödda röstar i lägre grad än personer födda i Sverige beror på att dessa gruppers intressen alltför sällan ges utrymme i den offentliga debatten.

– Det är väldigt påfallande bland både män och kvinnor att det finns en frustration över att inte bli lyssnad till. Samtidigt finns en mycket stark vilja att delta, att bli etablerad och inkluderas i samhället. Nyckelfrågorna är egentligen inte så annorlunda från den typ av frågor som andra delar av befolkningen också ser som viktiga – men de behöver diskuteras utifrån ett annat perspektiv, säger han.

Jämställdhetsfrågorna toppar

Att frågorna som utrikesfödda kvinnor kan relatera till måste vara frågor som handlar om problem i deras liv är något som Clara Berglund bekräftar.

– Det finns ett stort engagemang för jämställdhetsfrågor bland utrikesfödda kvinnor i utanförskapsområden. Frågor som till exempel handlar om obetalt hem- och omsorgsarbete väckte massa engagemang, säger Clara Berglund.

Förutom brister i att lyfta dessa frågor i den offentliga debatten menar både Clara Berglund och Magnus Dahlstedt att ett stort problem ligger i att politikers engagemang i förortsområden begränsar sig till valdagarna.

– Man måste visa att det finns möjligheter att påverka genom medborgardialoger, att alla kan lägga medborgarförslag och att de tas på allvar. Ett mer jämställt inflytande är en förutsättning för att alla ska kunna delta i demokratin, hela tiden – inte bara under valrörelsen och valdagen, säger Clara Berglund.

”Lätt skapa grova karikatyrer”

Enligt Magnus Dahlstedt behöver vi också koppla ihop frågan om valdeltagande till andra sociala villkor.

– Det finns en rad faktorer som främst har att göra med klass, som ofta kommer bort när fokus riktas mot sambandet mellan härkomst och politiskt deltagande. Utlandsfödda kvinnor är ofta överrepresenterade när det gäller till exempel arbetslöshet. Detta blir en grogrund för demokratiska klyftor, för vilka som röstar, deltar i demonstrationer eller föreningsliv, eller inte. I offentliga debatter frikopplas allt för ofta dessa samband. Man säger att dessa grupper inte röstar på grund av deras egna tillkortakommanden, som att de skulle vara passiva till följd av sin kulturella bakgrund. Det är lätt att skapa grova karikatyrer. Alla har såklart ett eget ansvar, men vi behöver tänka på att detta ansvar tas utifrån de sociala förutsättningar vi har.

 Så vad kan vi då göra för att komma åt grundproblemen?

– De utrikesföddas politiska deltagande och sociala villkor har varit oroväckande stabila över tid. Vi behöver förstå vad ickedeltagandet grundar sig i, för det är ett symptom på något som vi behöver förstå.

Samtliga som Dagens ETC har talat med lyfter även att valdeltagande också hör ihop med politisk representation där makten idag är övervägande vit.

– Om personer inte ser sig själva representerade bland de folkvalda väljer de kanske att inte vara aktiva, säger Najma Mohamed.

18

... tusen. Med så många ökar antalet röstberättigade till riksdagsvalet nästa år jämfört med 2018.

Ökningen beror på förlängd livslängd, fler förstagångsväljare och nyblivna svenska medborgare.

670

... tusen personer med utländskt medborgarskap beräknas få möjlighet att rösta i region- och kommunvalen 2022.

Det är 130 000 fler än valet 2018.

7,5

... miljoner människor får rösta i riksdagsvalet 2022.