På söndagen spreds videoklipp och bilder på flera hundra meter långa köer med Teslabilar och människor i snö och minusgrader. Problemet är dock inte att laddstlpar saknas. Problemet är att de saknar el. Anledningen till det är striden om Teslas vägran att teckna kollektivavtal.
– Vår bedömning är att våra sympatiåtgärder har fått effekt, säger Sekos förbundordförande Gabriella Lavecchia.
Sedan oktober 2023 har IF Metall utlyst strejk mot elbilstillverkaren Tesla eftersom bolaget vägrar teckna kollektivavtal med facket. Sedan dess har flera fackförbund vidtagit sympatiåtgärder.
Bland dessa finns Seko, vars medlemmar sedan mars i fjol inte längre ansluter Teslas laddstolpar till elnäten. Det är de sympatiåtgärderna som nu orsakat över 150 Teslabilar långa köer.
– Tesla äger frågan om effekterna av våra sympatiåtgärder helt själva. De behöver bara sätta sig vid förhandlingsbordet med IF Metall och skriva under ett kollektivavtal. Helt enkelt följa de spelregler som finns på den svenska arbetsmarknaden. I samma stund som de tecknar kollektivavtal så kommer vi också att dra tillbaka våra sympatiåtgärder, säger Gabriella Lavecchia.
Fackets lösning: skriv under!
Eftersom elnäten drivs som lokala monopol kan företaget inte runda åtgärden genom att anlita ett konkurrerande företag. Det finns bara ett elnätsägande bolag på varje angiven plats. Många av dem är dessutom kommunala och har därför i regel kollektivavtal.
– Elon Musk får ha vilka regler han vill den dagen han ska etablera Teslaverkstäder på Mars. Men i Sverige skriver man kollektivavtal, säger Gabriella Lavecchia.
På plattformen X svarar Max de Zegher, Teslas chef för systemet Supercharge, på ett av inläggen om köerna. Han skriver bland annat att Teslas Superchargeladdstolpar är kritisk infrastruktur och att över 100 stolpar skulle fått el den här vintern om det inte vore för sympatiåtgärderna.
Dagens Arbete pratade i april med en analytiker på Energimarknadsinspektionen om huruvida åtgärden bryter mot elnätsbolagens anslutningsskyldighet. Att en facklig åtgärd skulle vara ett giltigt skäl att bryta mot anslutningsskyldigheten är oklart eftersom inga liknande fall prövats.
– Nätägarna har enligt ellagen en anslutningsskyldighet för alla elektriska anläggningar. De kan egentligen bara neka anslutning om det råder kapacitetsbrist eller om det, som det står i lagen, ”finns andra särskilda skäl”. Det är inte mer noggrant specificerat än så, säger Jerker Sidén till Dagens Arbete.
