Inrikes.

2016-04-30 09:13
  • Glappet mellan svenskfödda och utlandsfödda när det gäller risk för fattigdom trots jobb är stort i Sverige jämfört med många andra EU-länder. Grafen visar glappet mellan inrikes- respektive utrikesfödda, risken för fattigdom för arbetande. Källa: Eurostat
    Glappet mellan svenskfödda och utlandsfödda när det gäller risk för fattigdom trots jobb är stort i Sverige jämfört med många andra EU-länder. Grafen visar glappet mellan inrikes- respektive utrikesfödda, risken för fattigdom för arbetande.

Har vi råd med mer otrygghet?

I Sverige har frågan om nivån på de lägsta lönerna präglat såväl avtalsrörelsen som asyldebatten. Samtidigt växer andelen som riskerar fattigdom trots att de har ett arbete i Sverige – och i Europa.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

”Hur mycket kostar du din arbetsgivare?” Svenskt Näringslivs kampanjsajt Arbetsmarknadsnytt har lanserat en räknare där man i en handvändning kan få reda på vad man egentligen kostar sin arbetsgivare.

Förslagen om sänkta ingångslöner har duggat tätt under våren. Borgerliga partier har tagit rygg på ekonomiprofessor Lars Calmfors, som också är ordförande i det näringslivsfinansierade Arbetsmarkandsekonomiska rådet, som anser att Sverige skulle behöva speciella lägstalöner runt 15 000 kronor.

Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har föreslagit att det ska lagstiftas om särskilt låga löner, omkring 14 000–16 000, för nyanlända, om inte arbetsmarknadens parter själva kan komma överens om en sådan modell. 

Sverige ligger över snittet

Men frågan är, har vi råd med mer ekonomisk otrygghet? I EU ökar andelen personer som trots att de har ett arbete riskerar fattigdom och Sverige ligger över snittet. Det visar statistik från Eurostat. 

Lina Stenberg, utredare på socialdemokratiskt anknutna tankesmedjan Tiden, har skrivit en rapport om den ökande förekomsten av ”working poor” i Sverige, att allt fler personer, trots arbete, lever i relativ fattigdom. 

– Vi har redan en ganska stor andel som arbetar, men som ändå inte kan klara sig på sin lön. Och rent logiskt så kommer ju den gruppen att bli större, om de lägsta lönerna blir lägre. De som är drabbade av detta är främst ensamstående föräldrar och utlandsfödda. 

Rapporten visade att fattigdomen generellt i samhället har ökat, men också fattigdomen bland arbetande. Mest utsatta var ensamstående föräldrar, samt utlandsfödda. 

– Det finns ingenting som visar att de med låga löner sedan med raketfart får en bra lön. Den sociala rörligheten är på historiskt låga nivåer. Vi är tillbaka till början av 1900-talet. Så fast sitter man i det man kommer från. 

– Visst får man en konkurrensfördel på arbetsmarknaden om man är billig att anställa, men problemet är ju att man inte kan leva på den lönen. Arbetsgivare fungerar ju inte så att de höjer lönerna vartefter för att vara schyssta. Det är alltid en förhandling och med en väldigt låg ingångslön har du ett dåligt förhandlingsläge. 

Andelen fattiga har ökat i Tyskland

Tysklands så kallade ”minijobb”, brukar framhållas som ett föredöme, då arbetslösheten i Tyskland sjunkit sedan de infördes 2003. Minijobben är väldigt lågavlönade, skattefria jobb, ofta framställda som extraknäck. 2013 var vart femte jobb i Tyskland ett minijobb, rapporterar The Wall street journal. Och två tredjedelar av de som har minijobb har ingen annan anställning. Andelen som är fattiga trots att de har arbete har ökat i landet.

”Vi har sannerligen inget problem med arbetande fattiga i Tyskland”, sa tyska arbetsgivarorganisationen BDA:s biträdande chef för arbetsmarknad, Alexander Wilhelm, i en intervju om de tyska minijobben 2014. Samtidigt hade Tyskland 2014 klättrat från nittonde plats i EU, 2005, till plats åtta, när det gäller hur hög risken för ensamstående föräldrar att hamna i fattigdom, trots att de har ett arbete, är. Sverige klättrade mellan 2005 och 2014 från plats 20 till plats 10 när det gäller arbetande ensamstående föräldrars risk för fattigdom.

Lina Stenberg tycker att barnperspektivet saknas i diskussionen om att sänka de lägsta lönerna.

– Många är föräldrar och de barnen växer upp här och nu. Att det kanske blir bättre för föräldern efter några år på arbetsmarknaden hjälper inte ett barn som lever här och nu. 

– Och det här påverkar så mycket annat, barnens psykiska och fysiska hälsa, risken att hamna i kriminalitet och livslängd. Fattigdom i barndomen har så otroligt många negativa konsekvenser, också på en samhällsnivå. 


Läs alla delar i serien:

Undersköterskan: ”Ibland känner man sig som en slav”

Servitören: ”En ständig jakt på timmar”

Butiksbiträdet: ”De håller oss otrygga”

Hjälporganisationen: ”Behovet ökar”

 

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

Fattigdom trots arbete

Enligt färsk statistik från Eurostat så ökar risken för fattigdom, det vill säga att man tjänar mindre än 60 procent av landets medianinkomst, i Sverige. Störst risk för fattigdom trots arbete, i Sverige, återfinns i följande grupper, siffran inom parentes anger hur stor andel som riskerar fattigdom:

Bland personer med tillfälliga kontrakt: Sverige ligger på en åttondeplats i EU när det gäller fattigdomsrisken för arbetande med tillfälliga kontrakt. (20,8 procent) 

Utlandsfödda. Sverige ligger på en tolfteplats när det gäller hur fattigdomsrisk utlandsfödda med arbete. (16,9 procent)

Unga mellan 18 och 24 år: Sverige ligger på en andra plats, efter Rumänien när det gäller fattigdomsrisken för unga med arbete. (21,9 procent)

Ensamstående med barn: Sverige ligger på en tiondeplats när det gäller fattigdomsrisken för ensamstående med barn. (21,4 procent)

Källa: Eurostat