Inrikes.

2021-06-07 09:00
  • Bild: Shutterstock
  • Erik Jönsson
    Erik Jönsson
  • Kirsti Jylhä
    Kirsti Jylhä
Puffetikett
Dagens ETC

Här är den svenska klimatförnekaren

400 000 svenskar tvivlar på klimatkrisen, visar en ny undersökning från SOM-institutet. Här är grupperna där klimatförnekelsen är som störst.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Om svenska klimatförnekare skulle ha ett eget parti att rösta på skulle det idag vara Sveriges sjätte största parti. Det är SOM-institutet vid Göteborgs universitet som, utifrån data från sina nationella undersökningar 2019 och 2020, kan konstatera att sex procent – eller en av tjugo svenskar – inte tror att de pågående klimatförändringarna är orsakade av mänskliga aktiviteter och därför kan etiketteras som klimatförnekare.

– De är förvisso en liten andel, men när man räknar om antalet svarande i gruppen till hela befolkningen blir det likväl 400 000 personer. Ser man det så är ju inte sex procent längre en försvinnande liten andel direkt, säger Erik Jönsson, biträdande forskare vid statsvetenskapliga institutionen på Göteborgs universitet.

Han är en av tre författare till kapitlet ”Svenska klimatförnekare” i en kommande antologi från just SOM-institutet.

SD en tydlig röd tråd

I kapitlet kartläggs vad som förenar dem som enligt forskarnas definition kan klassificeras som klimatförnekare, vilket är den som i olika grad (svars­alternativ 0-3 på en elvagradig skala) uttryckt sig tveksam till påståendet att klimatförändringarna i huvudsak är orsakade av mänskliga aktiviteter.

– Vi har först kollat på faktorer var och en för sig, och sen har vi även genomfört analyser där vi studerat olika uppsättningar av faktorer simultant. Då kan man se vilka faktorer som är av intresse för vad som är gemensamt för klimatförnekare, säger Erik Jönsson.

Det forskarna kommer fram till är att klimatförnekelse förekommer mer än dubbelt så ofta hos män som hos kvinnor, att andelen klimatförnekare är högre bland lågutbildade, jordbrukare och företagare samt att det går en politisk skiljelinje där den som identifierar sig som ”klart till höger” eller som röstar på eller sympatiserar med Sverigedemokraterna också tenderar att tillhöra klimatförnekarna.

Det är också bland SD-sympatisörer som klimatförnekelsen är som starkast. Nästan var femte tycker att det är ett felaktigt påstående att klimatförändringarna i huvudsak är orsakade av mänsklig aktivitet.

Bekräftar tidigare kunskap

Forskarna har inte bara tittat på demografi och partipolitisk eller ideologisk tillhörighet. Även klimatoro, förtroende för politiker och partier samt synen på demokratin är faktorer som hänger ihop med hur en person ser på klimatkrisen – eller med förnekandet av en sådan.

Till exempel är det vanligare att den som inte känner någon stark oro för klimatförändringarna inte heller tror på människan som bidragande orsak till dem. Bland dem som inte alls oroas över klimatet kan hela 61 procent räknas till klimatförnekarna. Likadant ser det ut bland dem som saknar förtroende för politiker och för hela det politiska systemet, där upp till var femte kan stoppas in i kategorin klimatförnekare.

Erik Jönsson påminner om att kartläggningen mer ska tas som en ”snapshot”, en ögonblicksbild, över samtidens syn på klimatkrisen och vilka egenskaper som kan hittas hos klimatförnekarna och inte som en analys av orsakerna bakom klimatförnekandet.

– Vi själva kommer nog inte att gå vidare med någon analys av varför det är så här. Vi har ställt frågor och rapporterat svaren vi fått. Dessutom har vi inte upptäckt något nytt, utan mer bekräftat det man tidigare känt till om i vilka grupper man hittar klimatförnekare, säger han.

Acceptans för hierarkier

En som grävt mer i frågan är Kirsti Jylhä vid Institutet för framtidsstudier, som 2016 disputerade med en avhandling om klimatförnekelsens ideologiska rötter. Liksom SOM-forskarna hittade hon en del gemensamma drag hos klimatförnekare: politisk orientering, acceptans av hierarkiska maktstrukturer, auktoritära attityder och stöd för bibehållet status quo.

Senare forskning har visat liknande resultat, men hon poäng­terar vikten av försiktighet kring varför vissa grupper är mer frekventa klimatförnekare.

– Det här är ett väldigt komplicerat diskussionsämne och hela klimatfrågan är otroligt komplex. För det första bör det sägas att klimatförnekelse till absolut största delen orsakas av felaktig information; ibland baserat på missförstånd, ofta baserat på desinformation, säger Kirsti Jylhä.

Politiserad fråga

Försiktigheten kommer av en oro för en utveckling som den i USA, där frågan är så politiserad att en republikan förväntas förneka klimatkrisen, medan det omvända gäller för demokrater. Vilket hon befarar skulle kunna hända här om fokus läggs på kausalitet framför korrelation.

– De flesta av SD:s väljare tror trots allt på klimatförändringarna. Vår forskning visar att oavsett vilka partier man tittar på så ser man samma variabler som förklarar varför väljare kan tro på det ena och inte det andra. Dessutom kan inga resultat direkt appliceras på individnivå, de handlar om att förklara variansen i populationen.

Förenklat formas klimatförnekelse enligt Kirsti Jylhä av två saker. Dels handlar det om psykologiska processer, där personlighet eller värderingar gör att en del kanske har lättare att kräva mer bevis för att övertygas om att klimathotet är riktigt eller helt enkelt uppfattar vissa argument som mer attraktiva än andra. Det andra är kopplat till vilka vi identifierar oss med, vilket kan leda till att vissa är mer benägna att lyssna på exempelvis Donald Trump än på Greta Thunberg och också forma sina åsikter därefter.

Antologin

SOM-institutets kommande antologi ”Ingen anledning till oro (?)”, där kapitlet Svenska klimatför­nekare ingår, släpps den
23 juni.

Analyserna i kapitlet bygger på den nationella SOM- undersökningen 2019 och 2020. De svarande i undersökningen fick ta ställning till påståendet ”Klimatförändringarna är i huvudsak orsakade av mänskliga aktiviteter”. Som svar fick de sedan ange ett värde på en skala mellan 0 och 10, där 0 är ”helt felaktigt påstående” och 10 är ”helt riktigt påstående”.

Här finns kapitlet exklusivt ­förhandspublicerat i samband med denna artikel.