Inrikes.

2019-08-13 08:40
  • Genom att erbjuda ”drug checking” en möjlighet att få veta vad drogen egentligen innehåller, kan risken för skador minskas, anser Nicklas Kartengren. Bild: Shutterstock / Privat
    Genom att erbjuda ”drug checking” en möjlighet att få veta vad drogen egentligen innehåller, kan risken för skador minskas, anser Nicklas Kartengren.
  • Den mesta forskning som finns handlar om heroin och andra opioider. Det finns inte alls lika mycket kunskap om harm reduction och partydroger, säger Nicklas Kartengren. Bild: Shutterstock
    Den mesta forskning som finns handlar om heroin och andra opioider. Det finns inte alls lika mycket kunskap om harm reduction och partydroger, säger Nicklas Kartengren.
Puffetikett
Dagens ETC

Han vill lära unga att knarka säkrare: ”En grupp som behöver råd och stöd”

Går det att knarka säkert? Nej, men däremot säkrare. Därför vill Nicklas Kartengren att Sverige ska satsa på information och råd till dem som använder vanliga klubbdroger som kokain och MDMA.

Enligt experten är debatten välkommen, men evidens är det däremot tunnsått med.

Spanien gör det. Frankrike gör det. Nederländerna naturligtvis. Liksom en rad andra europeiska länder. Nu vill Nicklas Kartengren, verksam inom beroendevård sedan många år, att Sverige också ska göra det. Alltså erbjuda ”drug checking”, en möjlighet för den som har en drog av okänt ursprung att via ett laboratorietest få veta vad substansen egentligen innehåller.

Men inte bara det. I en debattartikel i gårdagens Dagens ETC argumenterar han för att unga vuxna, den målgrupp som mest förknippas med rekreationsanvändning av droger, också ska informeras om hur de kan knarka på säkrast möjliga sätt.

Jämför med heroin

Frågan är förstås om inte detta kan tolkas som en uppmaning att knarka.

– När vi pratar om heroinanvändning är vi alla överens om att vi ska förhindra folk från att börja injicera, men i dag är det inte heller något snack om att de ska ha rätt till substitutionsbehandling och rena sprutor. Varför inte tänka så med andra droger som kokain och MDMA? säger han.

Tankegången bakom bygger på vad som skulle kunna förklaras som pragmatism. Folk knarkar redan. Enligt STAD (förkortning för Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem) har 59 procent av de unga vuxna mellan 18 och 34 som går på klubb använt narkotika någon gång under det senaste året. Cannabis är vanligast men mer än var tredje har använt MDMA eller ecstasy och nästan lika många har använt kokain.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Vad Nicklas Kartengren är ute efter är helt enkelt att minimera riskerna med så kallat partyknarkande. Både genom att informera om vilka dessa risker är och genom att erbjuda möjlighet att laboratorietesta en substans så att personen själv kan avgöra om det är värt risken att ta den. På en olaglig marknad är det inte alltid som varubeteckning och innehåll stämmer överens, menar han.

Hur säker är du på att detta är effektivt?

– En stor del av dem som testat sina droger och fått höra att det är något annat än de trodde avstår från att ta dem. Och när det gäller information om hur man kan minska riskerna när man tar droger så sker det i flera länder och man har inte sett några tecken på att droganvändningen skulle öka, säger Nicklas Kartengren.

– Det finns tecken hos partyanvändarna att när konsumtionen går upp så går skadorna också upp. Det här handlar om att nå en grupp människor som behöver råd och stöd med sin hälsa, lägger han till.

Nicklas Kartengren är inte ensam om sin inställning. Mer eller mindre officiella program för skadebegränsning, ”harm reduction” på engelska, finns sedan länge på flera håll, alla på olika sätt grundade i devisen att ”kriget mot narkotikan gör mer skada än nytta”. Möjligheten att laboratorietesta sitt knark har funnits sedan tidigt 1990-tal och den första internationella konferensen om ”harm reduction” hölls i Liverpool, Storbritannien redan 1990.

Evidens svårfångad

Men stämmer det att detta sätt att tackla narkotikaproblemet hjälper? Kanske, om du frågar Björn Johnson, professor i social arbete vid Malmö universitet.

– Den mesta forskning som finns handlar om heroin och andra opioider. Det finns inte alls lika mycket kunskap om harm reduction och partydroger. Generellt kan man också säga att det är ett svårt ämne att forska på. Det är till exempel svårt att ha kontrollgrupper, vilket krävs för att fastställa evidens, säger han.

Samtidigt som han personligen inte har något emot Nicklas Kartengrens inställning, det vill säga om den paras med kontrollåtgärder för att minska narkotikan i samhället, och kallar den för ”okontroversiell bland forskare”, så påminner han om att informationsinsatser, åtminstone preventiva sådana, som de som riktas till elever och föräldrar, sällan gör några större avtryck.

– Det finns också en problematik i att enskilda insatser kan ha stöd men att det ändå är osäkert om en skadebegränsande politik baserad på dessa insatser skulle vara effektiv. Ett exempel är när läkemedel som ges som substitut till heroin läcker ut på marknaden och gör skada på annat håll, säger han.

Så vad är ditt slutgiltiga omdöme om harm reduction när det gäller rekreationsanvändare?

– Jag kan säga att det är intressant att debatten kommit till Sverige. Den har funnits i andra länder i decennier och det är en debatt som behövs här också, även om insatserna inte är politiskt okontroversiella.

Läs vidare på nästa sida: Partydroger

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

959

Så många narkotikarelaterade dödsfall inträffade i Sverige år 2017. Det motsvarar 11,6 dödsfall per 100 000 invånare, vilket är en ökning från 8,2 dödsfall per 100 000 invånare tio år tidigare. I siffran över antal döda ingår både narkotika och narkotikaklassade läkemedel.

20

Så många människor dog 2018 som en direkt följd av kokainanvändning. Enligt Rättsmedicinalverket är det en rejäl ökning från att man tidigare endast haft något enstaka dödsfall per år. Andelen positiva blod- och urinprov med spår av kokain som polisen tar har också ökat från 5 procent 2011 till 21 procent 2018.