Inrikes.

2020-12-10 09:00
Göran Drougge omplacerades efter 16 år som lärare på Academedia. Bild: Hossen Salmanzadeh / Jessica Gow/TT
Göran Drougge omplacerades efter 16 år som lärare på Academedia.
Puffetikett
Dagens ETC

Han kritiserade friskolans vinster – fick sluta som lärare

Göran Drougge arbetade som lärare på Academedias skolor i 16 år, men blev plötsligt omplacerad.

Allt började med att han och kollegan Magnus Ekblom i september 2017 skrev en uppmärksammad debattartikel om vinstdrivande friskolor.

– Många lärare och elever tog ställning för oss och tyckte det var vansinnigt det som hänt.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

I 16 år arbetade Göran Drougge som lärare på en av skolkoncernen Academedias friskolor i Stockholm. Men för tre år sedan, efter att ha riktat generell kritik mot marknadsskolan, blev han omplacerad från sin tjänst.

Det började med att han och kollegan Magnus Ekblom i september 2017 skrev en uppmärksammad debattartikel om vinstdrivande friskolor. Strax därefter fick Magnus Ekblom, som även var skyddsombud, beskedet om att han blivit avskedad med omedelbar verkan. Rektorn på friskolan meddelade däremot personal och elever att Magnus Ekblom lämnat skolan på eget bevåg.

Göran Drougge som hört ljudinspelningen som Magnus lyckats smyga in på mötet med rektorn visste att det inte var sant och satte därför upp lappar i skolan och berättade för både elever och lärare att en lärare blivit sparkad på osakliga grunder. Efter det ville rektor bli av även med honom.

Erbjöds pengar mot tystnad

Academedia hävdade att lärarnas debattartiklar om vinster i friskolor inte var otillåtna men att man på grund av ”samarbetssvårigheter och arbetsmiljöhot” ville köpa ut dem. Drougge erbjöds ett och ett halvt års lön och Ekblom skulle få tre om de skrev på ett sekretessavtal. Båda vägrade.

– När vi tackade nej till att ta emot pengar med ett kontrakt om att vi inte skulle yppa något om företaget, blev både koncernen och Lärarnas riksförbund förvånade. Facket sa ”Varför gör ni så? Andra har gått med på sådana avtal”, berättar Göran Drougge.

Skolan löste istället situationen genom att stänga av lärarna resten av terminen och sedan omplacera Ekblom och Drougge till skolor som saknade behov av dem.

– Många lärare och elever tog ställning för oss och tyckte det var vansinnigt det som hänt. Eleverna skrev ner ratings för skolan, vilket slutade med att de tog bort hemsidan för att det stod för mycket dåligt och skällde sedan ut eleverna.

Göran Drougge och Magnus Ekblom hade under vårterminen 2017 startat intresseföreningen ”Elevintresse före vinstintresse” som flera lärare på skolan var medlemmar i.

– När vi blev avstängda, ville de veta hur många lärare som var med, vilka de var och ville visa upp oss som varnande exempel, de såg vår organisation som ett hot mot deras verksamhet.

Hotar friskolornas vinster

Drougge tror att offentlighetsprincipen är nödvändig för att kunna bryta den tystnadskultur som många lärare lider av i friskolorna men att det finns ett starkt motstånd bland friskolorna.

– Problemet med offentlighetsprincipen för Academedia är att om det kommer fram uppgifter som inte är bra blir det svårare för dem att växa, säger han.

Andrés Jerez, ordförande för Lärarnas riksförbunds förening på Academedia berättar att medlemmar emellanåt hör av sig för att de vill lyfta oegentligheter på sina skolor i medierna.

– Men det vi säger till våra medlemmar är att du har lojalitetsplikt mot företaget, då får du inte uttala dig om sådant som kan skada företaget. Många väljer att inte gå vidare för att de är rädda för repressalier.

På Academedia har man infört en så kallad visselblåsarpolicy men utifrån vad Andrés Jerez hört från sina medlemmar så används den inte.

– Däremot har jag hört om många incidenter direkt från medlemmarna som vi tar upp internt inom koncernen.

Röstades ner

Att offentlighetsprincipen för friskolor i slutet på november röstades ner av de borgerliga partierna i riksdagen ser Jerez som en stor förlust.

– Vi märker att vi inte får den informationen vi fått innan för att det kan vara börspåverkande information. Hade det funnits en offentlighetsprincip skulle allmänheten kunna se hur skolkoncerner spenderar sina pengar och det hade funnits mindre misstänksamhet bland lärare.

Andrés Jerez vill inte själv uttala sig om den växande debatten om vinstuttag i skolan men säger att han liksom Lärarnas riksförbund är för att skolpengen återinvesteras i skolan, däremot ser han ett stort motstånd mot vinstuttag bland sina medlemmar.

”Blev ohållbart”

Paula Hammerskog, kommunikationsansvarig på Academedia, säger att det inte stämmer att Göran Drougge och Magnus Ekblom fick repressalier för att de kritiserade koncernen.

– Problemet som uppstod var att de agerade på arbetsplatsen på ett sätt som gjorde att andra kollegor kände sig obekväma, så vi fick ett arbetsmiljöproblem. Jag var länge emot att agera arbetsrättsligt för att det kommer uppfattas fel men till slut blev det faktiskt ohållbart.

Hon tror inte att en offentlighetsprincip skulle leda till större öppenhet.

– Vi har meddelarfrihet i skolan, om inte det kan lösa tystnadskultur har jag svårt att se att en offentlighetsprincip skulle göra det. Om det finns en tystnadskultur handlar det mer om åsikter än om fakta, säger Paula Hammerskog.

Läs vidare på nästa sida: Mer öppenhet röstades ned av högerpartierna

Yttrandefrihet på skolan

I en granskning från Skolvärlden från 2019 upplevde hälften av alla lärare, både i kommunal och privat skola rädsla för repressalier om de kritiserade skolan. Fyra av tio har fått straff efter att ha framfört kritik. Enligt Skolvärldens analys är marknadsskolan framväxt en stor anledning till den ökade tystnadskulturen.

Meddelarfriheten innebär rätten att påtala missförhållanden för grundlagsskyddad media, utan att arbetsgivaren har rätt att efterforska vem som gett uppgifterna till media. Den omfattar friskolor sedan 2017.

Kvalificerad sekretess går före meddelarfriheten, såsom information om enskilda elevers hälsa.

Privatanställda lärare omfattas även av lojalitetsplikt och kan riskera att bli av med sin anställning om ens uttalanden skadar företaget. Om meddelarfriheten går före lojalitetsplikten har ännu inte prövats juridiskt.

Drougge och Ekblom sökte 2018 rättslig upprättelse genom meddelarfriheten men åklagaren lade ned fallet två gånger.