– Jag vill sätta myror i huvudet på folk, säger Per Grankvist.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Han är journalist och personen bakom Filterbubblan.se, en sajt där besökaren kan kika in i de ideologiska Twitterbubblor som enligt honom präglar Sveriges politiska debatt.
– Det här gör det möjligt att titta in i andra filterbubblor än sin egen. Men vi gör ingen bedömning, utan användaren får dra egna slutsatser. De behöver motionera den muskeln också, säger Per Grankvist.
Per Grankvist och de programmerare han samarbetat med har utgått från en algoritm som Twitter använder. Den styr vilka konton som användare får upp som förslag att följa, utifrån konton som de redan följer sedan tidigare.
Genom att manipulera algoritmen har de utökat ett antal kärnkonton förknippade med särskilda politiska partier, till tre filterbubblor som följer ideologiska linjer: vänster, höger och mitten.
Inte polariserat som USA
Diskussioner om hur sociala medier påverkade förra årets amerikanska presidentval gjorde att han ville titta närmare på fenomenet. Så föddes idén om att undersöka filterbubblor i Sverige.
Men till skillnad från i USA kan den svenska politiska debatten inte sägas vara polariserad, menar Per Grankvist.
– I Sverige pratar man om en åsiktskorridor men det är en naiv och obegåvad analys. Däremot kanske man kan säga att det finns flera korridorer med en del dörrar emellan, säger han.
Skattesats kontra skattetryck
Inom de tre filterbubblorna på sajten kan användare välja att begränsa flödet till särskilda ämnen. Väljer man exempelvis skatter blir skillnaderna tydliga menar Per Grankvist. Medan vänsterbubblan talar i termer av skattesatser pratar högern om skattetryck.
Men det dyker också upp förvånande likheter.
– Om jag minns rätt har Annie Lööf dykt upp i alla tre bubblor, berättar han.
Våra privata bubblor på sociala medier påverkas av personliga preferenser, vilket gör dem svåra att jämföra. Men de Per Grankvist har tagit fram utgår inte från några personliga data, vilket enligt honom innebär att det är så här filterbubblor ser ut ”i sin renhet”, som han säger.
”300 rader kod”
Men även om det är algoritmen som automatiskt plockar in de Twitterinlägg som ska ingå, är processen inte helt fri från redaktionellt arbete.
Vissa urval har trots allt behövt göras för att bestämma ramarna för bubblorna och de ämnen som tas upp.
– Det är annorlunda än vad man lär sig på journalisthögskolan. Kärnan är 300 rader kod, men det är lika mycket journalistik, säger Per Grankvist.