Inrikes.

2021-05-14 08:26
”I Academedia är det till exempel också svenska banker och pensionsfonder som har investerat, det innebär att den utdelning och vinst som görs går tillbaka till svensk välfärd”, säger Sofia Larsen. Bild: Press
”I Academedia är det till exempel också svenska banker och pensionsfonder som har investerat, det innebär att den utdelning och vinst som görs går tillbaka till svensk välfärd”, säger Sofia Larsen.
Puffetikett
Dagens ETC

Friskolelobbyisten: ”Friskolornas vinster går tillbaka till välfärden”

Sofia Larsen, tidigare riksdagsledamot för Centerpartiet, är ny ordförande i Friskolornas riksförbund. Hon säger att bonusar och vinstutdelningar blir som ett ekosystem som ger tillbaka till välfärden. Och att friskolorna har minskat betydelsen av tjockleken på föräldrarnas plånbok, i stället för tvärtom.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

Det var mellan 1998 och 2010 som Sofia Larsen satt i riks­dagen för Centerpartiet. Idag är hon chef för avdelningen för kommunikation och samverkan vid Örebros universitet och i slutet av april tog hon över som ordförande för Friskolornas riksförbund efter tidigare utbildningsministern och folkpartiledaren Lars Leijonborg. Det nya uppdraget känns viktigt, säger hon till Dagens ETC.

– Jag har under stora delar av mitt yrkesliv varit engagerad i och jobbat med utbildningsfrågor, både inom politiken, men också operativt. Så att återigen få komma i kontakt med skolfrågorna och vara med och driva dem känns väldigt givande och det känns också väldigt viktigt med tanke på de diskussioner som är nu kring valfriheten i Sverige.

Flera utredningar visar på att friskolorna driver på segregationen och ökar olikvärdigheten i svensk skola. Vad kan du göra åt det i din nya roll?
– Jag ser att friskolorna i grunden kom till för att öka valfriheten och flytta beslut från kommunhus och politiker till föräldrar. Att det inte bara skulle vara närhetsprincipen som styr var man går i skolan, men att man skulle kunna öka valfriheten och bryta boendesegregationen. Det har friskolorna lyckats med, var du bor och vilken tjocklek du har på plånboken är inte lika viktigt längre. Alla i vårt land har möjlighet att kunna välja.

Så du håller inte med om att friskolorna ökar segregationen?

– Skolverket har också visat att friskole­systemet inte i stort har gett ökad segregation ­eller hotat likvärdigheten, utan har snarare varit en viktig del i att bryta boendesegregationen.

En av Sofia Larsens största utmaningar i den nya rollen består i att bemöta resultaten av Björn Åstrands utredning om en mer likvärdig skola, som regeringen beställt och tagit emot. I utredningen föreslås bland annat att friskolornas skolpeng ska minskas för att spegla den ökade beredskap som kommunerna måste ha eftersom det är de kommunala skolorna som måste ta emot eleverna om en friskola skulle stänga.

– Jag tycker att skolpengen ska utgå från behov och inte huvudman, den ska följa eleven. Idag har skolor, oavsett om de är friskolor eller kommunala, en budget att följa. Om det skulle uppstå oväntade utmaningar eller kostnader för kommunens del som huvudman så hanterar man ju det utanför den budget och den peng som respektive skola har fått. Jag förstår inte riktigt argumentationen i utredningen, skolpengen ska följa behov och elev. Om förslaget går igenom kommer många, framförallt de mindre friskolorna, att få mycket svårt att driva skolan vidare.

Sveriges system med friskolor är världsunikt, varför måste det försvaras?

– Systemet är världsunikt också utifrån att i vårt land är var man går i skolan inte beroende av tjocklek på plånboken eller bakgrund. Friskolorna följer de lagar och riktlinjer som finns, vi har en likvärdighet inför skollagen oavsett vilken skola det är. I många andra länder måste man betala om man vill gå i en annan typ av skola.

Varför måste skolorna kunna göra vinst?

– Alla verksamheter, oavsett om man är inom offentlig eller privat sektor, behöver ett överskott som kan användas för att utveckla verksamheten, spara i ladorna, eller investera. Det är en grundprincip oavsett huvudman.

Men det finns väl en skillnad mellan att ha ett överskott för att kunna spara i ladorna och att dela ut stora vinster?

– Vinsterna och överskotten är ett slagträ som vissa i politiken använder i debatten, men i snitt gör friskolorna ett överskott efter skatter på ungefär 2,5 procent, det är en buffert som många verksamheter behöver.

I förra veckan rapporterade Dagens ETC att Academedias vd tjänade dubbelt så mycket 2020 som 2019 och även kunde plocka ut över 13 miljoner kronor genom att lösa in en del av sitt aktieinnehav och sina syntetiska optioner. Bolaget delade också ut 158 miljoner till ägarna samtidigt som personal på 60 skolor sades upp och pengar sparades in på inställda aktiviteter. Kan du förstå att det sticker i ögonen?

– Jag vet inte precis hur Academedia har gjort, det får de svara för. Vi behöver absolut ha fokus på kvalitet, att eleverna ska få det stöd och den hjälp de behöver, men vi måste också titta på hur vi kan använda varje skattekrona på ett korrekt och bra sätt. I Academedia är det till exempel också svenska banker och
pensionsfonder som har investerat, det innebär att den utdelning och vinst som görs går tillbaka till svensk välfärd, till oss medborgare i Sverige i form av pensioner.

Men alla som får utdelning eller bonusar är väl inte pensionsfonder?

– Det kan också vara andra företag som investerar och får ut en vinst som de sedan kan investera i andra verksamheter som gör att vi får arbetstillfällen och skattepengar till staten som kan satsa på välfärd, det blir en form av ekosystem som gör att pengarna kommer tillbaka in i arbeten och välfärd.

– Det är svårt att diskutera ekonomi och vinster och det diskuteras väldigt ensidigt på vissa håll i debatten, i stället för att också se hur vi kan hjälpas åt, kroka arm och möta utmaningar tillsammans. Utmaningen är egentligen inte att vi har för många skolor som är tillräckligt bra, utan att vi behöver se till att alla skolor blir riktigt bra. Hur jobbar de, hur kan fler få tillgång till det? Jag tycker att det är tråkigt att delar av debatten hellre handlar om organisationsform.

Vad ser du som din viktigaste uppgift som ordförande för Friskolornas riksförbund?

– Jag vill vara med, och hoppas att vi friskolor kan vara med, och bidra till att få debatten och diskussionen att handla om det som stärker våra barn och elever i förskolor och grundskolor i Sverige, att börja prata om kvalitet och visa de goda exempel som sker i systematiskt kvalitetsarbete där vi kan sam­arbeta och diskutera hur vi gör för att alla skolor ska kunna lyckas bättre.

Sofia Larsen
Född: 1972
Bor: Örebro
Gör: Chef för avdelningen för kommunikation
och samverkan vid Örebros universitet, ny ordförande för Friskolornas riksförbund.
Tidigare: Riksdagsledamot för Centerpartiet 1998-2010, ordförande för utbildningsutskottet 2006–2010. Satt sedan i Academedias styrelse i fyra år innan hon blev chef för koncernens för- och grundskolesegment. Har även varit förbundsordförande för Jusek.

Sofia Larsen om…

... likvärdighets­utredningens förslag om lottning
– Det finns inte riktigt grund för att säga att det främst är barn till högutbildade som går på friskolor. Vi tycker att det är bra, det Åstrand-utredningen kommer fram till, att man ska välja. Vi tycker att det fortsatt är föräldrarna som ska ha den möjlig­heten och att det inte ska gå tillbaka till kommunhuset eller politiken som ska bestämma att man utifrån vilken social tillhörighet man har ska hamna i någon kvot som det sedan lottas om, då tycker jag att vi har kommit väldigt långt ifrån den grundprincip vi har om att det ska finnas likvärdig­het och alla ska behandlas lika.

... rapporter om glädje­betyg i friskolor
– Både inom de kommunala skolorna och de fristående skolorna har det under flera år skett ett stort arbete utifrån systematiskt kvalitetsarbete, nationella prov och externa rättningar för att se till att vi får betyg utifrån den kunskap som finns. Sedan finns det små skiljelinjer på det ena eller det andra hållet, men det är en viktig fråga att ha koll på oavsett huvudman. Alla jobbar med det kontinuerligt.

... att hon blir en av många tunga före detta politiker som innehaft ordförandeposten i Friskolornas riksförbund
– Lars Leijonborg är ju min föregångare, sedan har även en miljöpartist och två socialdemokrater, inklusive Kjell-Olof Feldt, suttit på posten. Det har varit lite politiskt skiftande inom friskolorna och det tycker jag är bra. I diskussionerna som jag har och har haft med politiker sedan jag själv arbetade inom politiken tror jag att de allra flesta tycker att kvaliteten är det som är viktigast att diskutera.