Inrikes.

2019-11-07 09:33
Att Sverige utreder språktest är en del av januariöverenskommelsen. Foto: TT
Att Sverige utreder språktest är en del av januariöverenskommelsen.
Puffetikett
Dagens ETC

Forskare sågar språktest: Leder inte till integration

Språkkrav riskerar att sortera bort dem som har störst behov av det skydd som ett medborgarskap ger. Dessutom leder det till sämre integration. Ändå är det vägen Sverige valt att gå.

Utredningen om ökade krav för medborgarskap tillsattes nyligen –och förslaget om ökade krav för medborgarskap får skarp kritik av forskare.

För någon vecka sedan tillsatte regeringen en utredning om hur det ska gå till att införa språkkrav för medborgarskap i Sverige. Det är en följd av januari­överenskommelsen där det står: ”Vi vill stärka medborgarskapets status och främja ett inkluderande samhälle. Därför ska ett godkänt prov i svenska och i grundläggande samhällskunskap vara ett krav för medborgarskap i Sverige.”

Frågan är alltså inte om utan hur ett språkkrav ska se ut.

Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni har drivit frågan hårt i många år. I samband med att utredningen tillsattes förklarade hon i Svenska Dagbladet: ”Vi behöver ett sammanhållande kitt för alla som bor i Sverige. // Då är det viktigt med ett gemensamt språk för att kunna förstå varandra och skapa tillit och samhörighet.”

Tidigare har Socialdemokraterna varit skeptiska till språkkrav och i stället förordat obligatorisk svenskundervisning för personer med försörjningsstöd som är svaga i svenska.

I dag är det bara Vänsterpartiet som är öppet emot ett språktest.

Utrett tidigare

Men enligt språkforskningen finns det inga vetenskapliga belägg för att språktester ökar integrationen. Redan 1999 avrådde en statlig utredning från att koppla medborgarskap till språkkunskaper, främst av rättviseskäl. Även 2012 gjorde en medborgarskapsutredning, tillsatt av den dåvarande borgerliga regeringen, bedömningen att ett språkkunskapskrav skulle få för många negativa konsekvenser, främst för migranter med sämre förutsättningar.

I en forskningsöversikt från 2008 går forskarna Bo-Olof Rooth, docent i ekonomi, och Per Strömblad, statsvetare, igenom språklagstiftningen i 19 länder. Där konstateras att det inte går att se någon skillnad mellan länder som infört språkkrav och de som inte har gjort det när det gäller integrationen på arbetsmarknaden. I översikten varnas för att språkkrav för medborgarskap kan bli diskriminerande för människor från vissa länder och i vissa sociala grupper.

– Ett språktest kommer inte att leda till ett mer integrerat Sverige. De som har de bästa förutsättningarna kommer att klara testet, de andra inte. Om vi vill ha ett Sverige där vi ser medborgarskap som ett inträde i en exklusiv klubb, då ska vi införa testet. Men om vi vill ha ett samhälle där alla människor har samma chans att integreras, så är det fel väg att gå, säger flerspråksforskaren Tommaso Milani, professor vid Göteborgs universitet.

Motiverade att lära

Han påpekar att det finns 30 års forskning inom andraspråksinlärning som tydligt visar att språkinlärning ser olika ut för olika människor. Faktorer som spelar in är bland annat ålder, utbildningsbakgrund och livs­erfarenheter. Forskning visar också att de som kommer till Sverige nästan undantagslöst är mycket motiverade att lära sig det nya språket.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

– I den liberala retoriken målar man upp bilden av att invandrare är lata och inte vill lära sig svenska, det är fel. Men för att de ska lära sig svenska behövs framför allt en kvalitativ språkundervisning som är likvärdig över hela landet.

Färre får medborgarskap

En effekt när kraven för medborgarskap skärps är att betydligt färre migranter får medborgarskap. Det visar en jämförande studie mellan Sverige, Danmark och Nederländerna som har olika krav för medborgarskap.

– Språktester gör att färre och färre söker medborgarskap. Politikerna vill gärna tro att språkkrav är ett sätt att få fler integrerade. Men det är tvärtom, färre blir medborgare, säger Pieter Bevelander, migrationsforskare och professor vid Malmö universitet, som i en rapport följt upp migrationsstatistik från Sverige, Danmark och Nederländerna i femton år, 2000–2015.

Hårda krav i Danmark

Enligt honom fungerar medborgarskapet ofta som en startpunkt för människor att på allvar börja investera i den egna integrationen. Forskning visar också att den som fått ett medborgarskap har lättare att få jobb och har högre inkomst än den som inte har fått det.

För att få medborgarskap i Danmark krävs att man bott i landet i nio år och inte haft försörjningsstöd det senaste året och sammanlagt högst i 6 månader de senaste fem åren. Dessutom måste man klara språktestet.

Testet är enligt Pieter Bevelander så svårt att bara en tredjedel av alla infödda danskar klarar det.

– De som bara har grund­skolan eller ännu lägre utbildning har inte en chans.

I Danmark har 28 procent av de inflyttade som kvalificerat sig för att ansöka om medborgarskap fått det. I Nederländerna är den siffran 53 procent och i Sverige 76 procent. För det mesta sjunker benägenheten att söka medborgarskap med det geografiska avståndet. Personer från andra EU-länder tycker ­sällan att ett nytt medborgarskap är särskilt viktigt.

– Medborgarskap är viktigast för dem som mest behöver tryggheten i till exempel ett svenskt pass. Det kan vara flyktingar som inte kan återvända till sina hemländer annars, säger Pieter Bevelander.

”Utesluter människor”

I Danmark har endast hälften av alla migranter som kommit från länder i Afrika, Asien och Mellanöstern fått medborgarskap.

I Sverige, som ännu saknar språktest, får 95 procent från samma grupp medborgarskap.

I Nederländerna, där kraven för medborgarskap är något lägre än i Danmark, är andelen migranter från länder utanför EU med medborgarskap omkring 70 procent.

– Det här visar att språk­tester utesluter människor. Det ­gäller framför allt de som har låg utbildning och som kommer från länder med stort språkligt avstånd mellan modersmålet och mottagarlandets språk, säger Pieter Bevelander.

Även godkända kunskaper i samhällskunskap ska bli ett krav för att få svenskt medborgarskap, enligt de nya utrednings­direktiven.

Läs vidare på nästa sida: Så gör andra länder

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Ovillkorlig rätt att vistas i Sverige

Svenskt medborgarskap är ett rättsligt bindande förhållande mellan staten Sverige och en enskild individ, en svensk medborgare. Svensk medborgare kan man bli genom födelse, adoption, förälders giftermål, anmälan eller ansökan. Det mest påtagliga beviset på det svenska medborgarskapet är det svenska passet och att man som svensk med­borgare har en ovillkorlig rätt att ­vistas i Sverige.

Utredning klar om ett år

Utredaren ska senast den 15 oktober 2020 lämna förslag på:

Hur ett godkänt prov i svenska och grundläggande samhällskunskap ska införas som krav för att få svenskt medborgarskap.

Utreda om det behövs undantag för vissa grupper, exempelvis barn, äldre och personer med funktionsnedsättning.

Ge förslag på hur proven ska bli rättvisa, rättssäkra och­ ­ändamålsenliga.

59 000

... personer ansökte om svenskt medborgarskap 2018.

Relaterade artiklar