Inrikes.

2021-01-11 12:10
Avdelningsdirektören för sjukförsäkringen på Försäkringskassan menar att den stora mängden avslag beror på en kraftig ökning av psykiatriska diagnoser. Bild: Claudio Bresciani/TT
Avdelningsdirektören för sjukförsäkringen på Försäkringskassan menar att den stora mängden avslag beror på en kraftig ökning av psykiatriska diagnoser.
Puffetikett
Dagens ETC

Försäkringskassan: Finns ingen koppling mellan lönesättning och avslag

Avslagen har ökat kraftigt för sjukpenning de senaste åren. Men sjukförsäkringsdirektören Ulrika Havossar håller inte med om bilden att personalen pressas att göra fler avslag. Samtidigt menar Fackförbundet ST att det finns hopp om stora förändringar på myndigheten.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Thomas Åding, vice ordförande i Fackförbundet ST inom Försäkringskassan, har följt förändringarna på myndigheten under två decennier och menar att man nu kommit till ett vägskäl där någonting måste göras.

– Det är viktigt att det blir en trygghet i den resan som den sjukskrivna personen ska göra. Man måste ta bort dagarna, kontrollstationerna och se till den unika förutsättningen i varje enskilt ärende. Det är också viktigt att myndigheten har legitimitet. Det kan inte bygga på att vi misstänkliggör människor. Grunden måste vara att vi tror på människor vi har framför oss.

”Kan styra beteende med lön”

Thomas Åding har hört av medlemmar från olika delar av landet berätta om att antalet avslag kan påverka den individuella lönesättningen.

– Man kan styra fram beteenden med lön. Så ska det inte det vara, när vi får fram sådana missförhållanden tar vi upp det inför ledningen som håller med. Det vi kan göra på plats är att prata med de närmaste cheferna.

Han ser samtidigt en ljusning. Coronapandemin har orsakat smärta hos otroligt många människor, men även uppmärksammat problemen med sjukförsäkringen.

– Ju fler som drabbas desto mer tryck blir det i debatten. Det händer mycket nu, det finns ett väldigt engagemang men inte tillräckligt stort i alla led än, det är en stor organisation. Det är frustrerande, men det är bara en tidsfråga innan det blir en svängning.

Psykiatriska diagnoser

Ulrika Havossar är avdelningsdirektör för sjukförsäkringen på Försäkringskassan. Hon kallar den stora ökningen av avslag de senaste fem åren för variationer och menar att det hänger ihop med en kraftig ökning av psykiatriska diagnoser sedan 2010.

– Vi ser en variation över tid när det gäller bedömning mot normalt förekommande arbete. Det vi vill med sjukförsäkringen är att den ska vara stabil och förutsägbar. De psykiatriska  diagnoserna är ganska komplexa, båda att utreda, behandla och rehabilitera, och de negativa utfallen är just för de diagnoserna. Men det saknas kunskap om rehabilitering, hur lång tid det tar, vilket gör att det blir fler som hamnar utanför.

Vad tänker du om att medarbetare upplever en ökad press att göra avslag?

– I försäkringen finns det ingenting som säger om man ska få ersättning eller inte, man ska tillämpa den lagstiftning som finns. Om enskilda medarbetare har den upplevelsen är det oerhört tråkigt, det är inte så det ska fungera och inte min uppfattning att det gör det.

Uppgifter har framkommit om att antal avslag kan påverka handläggares lönesättning.

– Det finns ingen koppling. En medarbetares lönesättning ska ses som en helhet av dennes prestation. Ärendet ska utredas utifrån beskaffenhet.

Kan en ökad automatisering och mätning riskera att distansen ökar till de sjukskrivna?

– En digital målbild handlar om de saker som går att automatisera, som föräldrapenning. Där det inte behövs ett mänskligt öga ska det i största mån effektiviseras. Sjukpenning kräver mycket mer bedömningar. Jag vill hellre använda medarbetare till mer komplexa arbetsuppgifter. Det är en sak att mäta för att se utfallet men det är ingenting man ska styra på. Bilden stämmer dock, medarbetarna får återkoppling på mätbara indikatorer, vilket indirekt blir en styrning. Så vill vi inte ha det, det måste vi ta bort och istället tänka på vad medarbetarna behöver veta för att göra ett bra jobb.

Försäkringskassan har fått kritik för att inte tolka lagar efter lagstiftningens intention utan för att kunna göra fler avslag.

– Vi ska följa lagstiftning och rättspraxis, utifrån det har vi en rättsavdelning som tar fram ställningstaganden. Sedan så ska vi på avdelningen ta fram vägledningar och stöd. Om de är för snäva eller generösa får man göra fördjupning på. Vi har en variation över tid som vi inte är nöjda med och vi ska utreda vad det beror på. Är det lagstiftningen som är grunden för utfallet måste vi påpeka det och behövs förändring är det upp till lagstiftare.

Utredning om Försäkringskassan

Under våren 2020 gjorde regeringen en sjukförsäkringsutredning som kom fram till att Försäkringskassan fattar dåligt underbyggda beslut om sjukpenningen.

Utskottet föreslog att Försäkringskassan måste sänka kraven för hur troligt det är att en sjukskriven kan återvända till arbete efter längre sjukskrivningar och att ”normalt förekommande arbete” måste avses arbeten som ingår i en yrkesgrupp.

10 september 2020 gav regeringen Försäkringskassan i uppdrag att utreda de brister som sjukförsäkringsutredningen har pekat på genom att ta fram åtgärder och återrapportera till regeringen.

8 december föreslog regeringen en förlängning av det tillfälliga undantaget från prövningen mot normalt förekommande arbete vid dag 180 och dag 365 i rehabiliteringskedjan vid inställd eller uppskjuten vård, behandling eller rehabilitering. Detta kan bli en permanent förändring, enligt socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi.