Köttskatt.

2015-11-05 09:22
Bild: Vadim Ghirda/AP

Fler röster höjs för köttskatt – men i riksdagen är det tyst

Sedan 1990 har köttkonsumtionen ökat med nästan 50 procent. Det trots att djurindustrin orsakar stora klimatutsläpp och bidrar till övergödning, samtidigt som köttätande kan öka risken för cancer. För att vända trenden höjs nu allt fler röster för att Sverige ska införa en köttskatt.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Läs också: "Finns bättre åtgärder för att minska köttkonsumtionen"

Köttkonsumtionen ökar både globalt och i Sverige. Förra året åt medelsvensken drygt 87 kilo kött (cirka 50 kilo borträknat ben). Det är visserligen en minskning med ett halvt kilo sedan 2013, men annars mer än alla tidigare år. Jämfört med 1990 har köttkonsumtionen ökat med 45 procent. Det trots flera larm om att vi äter mer kött än vad som är hälsosamt. Senast förra veckan varnade världshälsoorganisationen WHO för att processat kött som korv, bacon och skinka ökar risken för olika typer av cancer. För att minska köttkonsumtionen tror Fredrik Hedenius, energi- och klimatforskare på Chalmers, att köttskatt kan vara en lösning.

– Att producera kött och mjölk ger upphov till höga utsläpp av växthusgaser. Annat som gör det, som bensin och bränsle, beskattas ju. När det gäller djurproduktion är det svårt att mäta utsläppen från varje enskild producent, och alltså beskatta själva utsläppskällan, därför är det mest rimliga att lägga skatten på köttet, säger han.

Lika viktigt som bränsleskatt

Han är långt ifrån ensam om idén. En rad olika forskare har det senaste året föreslagit samma sak. Ing-Marie Green, som är professor på Sveriges lantbruksuniversitet och expert på styrmedel, menar till exempel att om Sverige ska ha en kostnadseffektiv miljöpolitik borde det vara lika självklart med skatt på kött som på bränsle. Särskilt viktigt är det att beskatta nötköttet, eftersom det står för de största utsläppen. Ett kilo nötkött ger ungefär 25 kilo utsläpp av koldioxidekvivalenter – lika mycket som tio liter bensin. Men förutom att köttproduktionen innebär utsläpp av växthusgaser, bidrar det också till övergödning av haven. Förra veckan presenterade Havsmiljöinstitutet en rapport om övergödningen, där de pekar ut köttkonsumtionen som ett av problemen.

– Övergödningen beror bland annat på utsläpp av fosfor och kväve. När vi äter kött och mejeriprodukter tar kroppen inte upp allt, utan mycket hamnar i haven via avlopp och reningsverk. Dessutom orsakar jordbruket i sig läckage, säger Eva-Lotta Sundblad, vetenskaplig koordinator vid havsmiljöinstitutet.

Måste ta ansvar

Hon anser att konsumenterna måste vara med och ta ansvar – till exempel genom en köttskatt.

– Vi tycker att det i alla fall bör utredas som ett alternativ, säger hon.

Även statliga myndigheter som Jordbruksverket och Naturvårdsverket har föreslagit att köttskatt ska utredas. Nu har forskarna och myndigheterna dessutom fått med sig borgerliga skribenter. Lotta Engzell-Larsson, ledarskribent på Dagens Industri, skriver till exempel att ”en rimlig politisk åtgärd, av både hälso- och klimatskäl, vore att redan nu införa köttskatt”. Även Mattias Svensson, tidigare redaktör på magasinet Neo och författare till boken Miljöpolitik för Moderater, kan se köttskatt som en lösning.

– Generellt tycker jag extremt illa om skatter, och särskilt skatter för att styra vår konsumtion bör undvikas. Men eftersom skadliga utsläpp bör prissättas och det är svårt att beskatta utspridda betesdjur till skillnad från fabriker kan man överväga en skatt på till exempel nötkött och ost. Jag tror fler hellre minskar sitt köttätande än sina resor eller ändrar sitt boende.

Fakta

• Enligt en amerikansk forskningsrapport måste utsläppen från jordbruken i världen minska med upp till 90 procent fram till år 2030.

• Omkring 70 procent av jordbrukets klimatutsläpp kommer från uppfödning av kor, får och andra betesdjur.

• Livsmedelsverket rekommenderar att äta högst 500 gram rött kött (alltså från djur som har fyra ben) i veckan. Tre av fyra män äter mer än så, och nästan varannan kvinna.

• Ett kilo rent nötkött (utan ben) orsakar mellan 23 och 29 kilo växthusgaser, lammkött 13-22 kg, griskött 5-8 kg och kyckling 13-22 kg.

• Priset på kött har stigit mindre än priset på andra livsmedel. Från 1994 till 2009 har köttpriset i snitt stigit med 4 procent, medan konsumentvaror totalt har stigit med 20 procent.

Antal kilo kött som svenskarna har ätit per person och år:

1950     50,9

1960     50,8

1970     55,8

1980     64,0

1990     60,1

1995     68,1

2000     76,2

2005     82,1

2010     86,2

2013     87,7

2014     87,1 (varav nötkött 25,8)

Källa: Livsmedelsverket och Jordbruksverket