– Det är anmärkningsvärt. Vi är vana att se ökning av relativa risker på 1,5 till 2 gånger. Här ser vi att för gruppen med lägst inkomst är det en 4 gånger högre risk att dö i covid-19 jämfört med den med högst.

En del av den ökade risken kan förklaras genom andra socioekonomiska faktorer som trångboddhet, bostadsområde, födelseland, utbildning, yrke, kronisk sjukdom, ålder och kön, men inkomstfaktorn sticker ut.

– Även när vi tagit hänsyn till alla variabler så ser vi att risken fortfarande är fördubblad för låginkomsttagarna. Om alla hade haft samma dödlighet som gruppen med högst inkomst, då hade vi haft 30 procent färre dödsfall i Stockholm under våren.

Att inkomsten spelar så pass stor roll kan bero på att de med lägre inkomst inte har samma anställningstrygghet, arbetar på inhopp och inte kan jobba hemifrån. En annan bidragande orsak kan vara att man inte har bil och därmed inte samma möjlighet att ta sig till stora, luftiga butiker och storhandla på udda tider, utan handlar oftare och i mindre butiker mitt i rusningen.

– Sen bor de med högre inkomster mer centralt. Då kan man gå eller cykla och undvika kollektivtrafiken.

Nu har en andra våg av virusspridningen drabbat Stockholm, och uppskattningsvis har 1 av 7 stockholmare haft viruset.

– Det absolut viktigaste om vi ska skydda dem som är allra mest sårbara här, som de med lägst inkomst. Det är att hålla nere den allmänna smittspridningen.