Inrikes.

2018-03-30 10:15
Rankingen leder alltid till stora rubriker i lokalmedia. I Ljusnarsberg leder den årliga uppmärksamheten inte till något positivt.  Bild: Jessica Gow/TT
Rankingen leder alltid till stora rubriker i lokalmedia. I Ljusnarsberg leder den årliga uppmärksamheten inte till något positivt. 

”Elever känner sig värdelösa”

Varje år rankar Lärarförbundet Sveriges 290 kommuner och utser de bästa och de sämsta skolkommunerna i landet. De som toppar rankingen får blommor och diplom men uppmärksamheten för de som ligger i botten ser helt annorlunda ut.

”Vi lärare får lägga ner mycket tid på att bemöta föräldrars oro istället för att koncentrera oss på att undervisa eleverna”, säger läraren Magnus Fredriksson.

Ljusnarsbergs kommun i Bergslagen har knappt 5000 invånare. På orten finns en skola med elever som går från första till nionde klass, Kyrkbacksskolan. De senaste fem åren har kommunen hamnat i den absoluta botten på Lärarförbundets årliga rankinglista.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


”Jag tycker det är ett dåligt upplägg”

Rankingen leder alltid till stora rubriker i lokalmedia. I de kommuner som hamnar högt upp vill kommunpolitikerna ofta slå sig för bröstet. I Ljusnarsberg leder den årliga uppmärksamheten inte till något positivt. 

– Jag arbetar inte på någon dålig skola även om Lärarförbundet tycks anse det. De är ute efter uppmärksamhet i media istället för att föreslå lösningar på hur skolan ska kunna bli bättre utan framställer kommunen, skolan och eleverna som urdåliga, säger Magnus Fredriksson, lärare i årskurs 7-9.

Tvillingarna Lina och Julia Hytter går i klass 9A på Kyrkbacksskolan. De märker av Lärarförbundets årliga rankingslista. 

– När jag träffar människor som bor i grannkommunerna så påpekar de ofta att jag går på Sveriges sämsta skola. Det stämmer inte, vi har till exempel väldig få vikarier här och när ordinarie lärare är sjuka blir det inte hål i schemat, utan då kallas vikarier in och sköter undervisningen, vilket inte alltid sker grannkommuner. Det har kompisar som går i skolan där berättat, säger Julia Hytter.

– Jag tycker det är ett dåligt upplägg att jämföra kommuner som Lärarförbundet gör. Vi kommer alltid bland de sista, det är inte schyst. Jag som går här vet att det är bättre på skolan än den framställs. Det är till exempel väldigt bra sammanhållning på Kyrkbacksskolan, säger Lina Hytter.

Deras lärare i samhällskunskap, Ronnie Edvardsson känner igen deras reaktioner.

– Det är inte så kul att presentera sig som lärare för människor utifrån som gör sig lustiga över att jag arbetar i en av Sveriges sämsta skolkommun, säger han.

– Lika säkert som att vi hamnar i botten av listan hamnar kommuner som Danderyd och Vellinge i toppen. Det är kommuner med helt andra förutsättningar än Ljusnarsberg där vi har vi få högskoleutbildade föräldrar och en del föräldrar som inte gått ut gymnasiet. Med sådana förutsättningar kräver det stora insatser av elever att få bra betyg, fortsätter Ronnie Edvardsson.

Ett bra möte

I år kommer Lärarförbundets ranking att släppas för 18:e året i rad. Förbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand förstår att det inte är så roligt att hamna i botten av den år efter år.

– Baksidan med en ranking är ju att någon kommun hamnars i botten lika väl som att någon hamnar i toppen. Men det går alltid att göra något åt sin situation. Alla skolor kan utvecklas, säger hon.

Förra året besökte Johanna Jaara Åstrand Ljusnarsberg och träffade politiker för att diskutera deras placering i skolrankingslistan.

– Det var ett bra möte. Jag förklarade att de måste identifiera sina styrkor och svagheter i skolan och göra någonting åt svagheterna, säger hon.

Med på mötet var bildnings- och sociala utskottets ordförande, Ulla Kalander Karlsson (S). Hon påpekar att forskningen visar att föräldrarnas utbildningsnivå är den viktigaste faktorn för elevernas resultat.

– Rankingen hjälper oss inte ett endaste dugg. Vi vet att föräldrarnas utbildningsnivå är nummer ett för skolresultatet och det kan vi inte påverka, säger Ulla Kalander Karlsson.

Föräldrarnas utbildningsnivå en orsak

Hon får stöd av Per Kornhall, medlem av Kungliga vetenskapsakademins skolkommitté och svensk representant i Europeiska kommissionens nätverk av oberoende skolexperter, samt författare till ett flertal böcker om skolutveckling. 

– Vissa kommuner ligger alltid i botten på grund av bakomliggande strukturer där det viktigaste är föräldrarnas utbildningsnivå och andelen nyanlända i skolan, säger han. 

Per Kornhall påpekar att just föräldrarnas utbildningsnivå är den klart viktigaste orsaken till barnens resultat i skolan. Med högskoleutbildade föräldrar är chansen att barnen får bra betyg mycket större än om föräldrarna inte har högre utbildning.

Dessutom spelar antalet elever i kommunen stor roll. I en liten kommun som Ljusnarsberg där antalet elever i nian understiger 50, räcker det med att två eller tre elever i nian har problem för att det ska ge stort utslag på statistiken över hur betygsresultatet blir i årskurs nio, en sak som Lärarförbundet har med i sin ranking. 

– Det går inte att jämföra kommuner med 10 000 elever med en som bara har en högstadieskola, säger Per Kornhall.

Bland de 13 kriterier som Lärarförbundet har med som grund för sin rankinglista är hur många utbildade lärare som arbetar i kommunens skolor. Eva Sund är bildningschef i Ljusnarsberg.

– Det vi kan göra är att försöka anställa behöriga lärare vilket inte är så lätt för oss. Det kommer att fattas 90 000 behöriga lärare inom fem år och det är den konkurrensen vi måste få lärare att söka sig till oss här i Ljusnarsberg, säger Eva Sund.

– Lärarförbundets rankinglista ligger oss verkligen i fatet. När vi är ute på rekryteringsmässor och träffar unga nyutbildade lärare har de koll på listan och kan svara oss ”varför ska jag komma till er skola, ni ligger ju i botten i Sverige?”, fortsätter hon.

Eva Sund berättar att kommunen i sin jakt på behöriga lärare har besökt svenskspråkiga Finland för att försöka förmå färdigutbildade lärare att flytta till Ljusnarsberg. 

– Vi vill också inleda ett samarbete med högskolan i Dalarnas lärarprogram som går ut på att studenter kan plugga och arbeta hos oss samtidigt. De arbetar här tre dagar i veckan och pluggar i Falun två dagar i veckan. Förhoppningen är att studenter ska välja att stanna hos oss efter examen, säger hon.

Listan sprider oro bland elever

Det var 2011 som lärarlegitimation infördes och huvudregeln blev att endast legitimerade lärare får bedriva undervisning, sätta betyg eller anställas utan tidsbegränsning. En regel som det har varit svårt att leva upp till i dessa lärarbristens tider och därför är undantag inte ovanliga.

– Vi måste ha någon som står i klassrummet när undervisningen startar även om vi inte har lyckats rekrytera utbildade lärare. Det är det också lag på, säger Eva Sund.

Följden blir att en kommun som Ljusnarsberg får dåliga poäng i Lärarförbundets rankning även om dessa lärare utan legitimation gör ett bra jobb.

– Det kommer inget bra av den årliga rankinglistan. Den sprider oro bland elever, föräldrar och personal på skolan som ställer sig frågan. ”Varför är vi så dåliga?” Och olegitimerade lärare som gör ett jättebra jobb ställer sig frågan ”är det mitt fel?”, säger Ulla Kalander Karlsson.

Trots kritiken anser Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand att den är viktig.

– Vår ranking är den bredaste i Sverige och bygger på offentlig statistik. Det är inga siffror vi själva tar fram och vi får upp viktiga frågor på bordet genom vår ranking. Det gäller för kommunerna att bli attraktiva arbetsgivare som kan locka utbildade lärare till sina skolor, säger hon.

”Ett självspelande piano”

De första åren som deras ranking publicerades listade den bara de 20 främsta skolkommunerna i Sverige och graderade inte de 270 kommuner som hamnade efter toppen. Ett förfarande som både lärare och politiker i Ljusnarsberg tycker är en bättre idé.

– Även om vi på kommunen försöker att inte bry oss så gör alla andra det. Rankingresultatet sprids. Det är bättre att låta de första 20 ståta med sina förstaplatser men låta resten av kommunerna vara i fred, säger Ulla Kalander Karlsson.

– Lärarförbundet kunde visa vilka de tycker är topp 20 i Sverige och inte peka ut resten av kommunerna ner till sista plats som inte kom upp i toppskiktet, säger Ronnie Edvardsson.

– Som det fungerar nu med ett tydligt bottenskikt får den vissa elever att känna sig värdelösa och omotiverade och rankingslistorna cementerar bara det faktum att vi ligger långt ner så att det fortsätter som ett självspelande piano, säger Magnus Fredriksson.

En stor skolsegregation

På frågan varför Lärarförbundet övergivit modellen med att bara ranka de första 20 bästa skolkommunerna svarar förbundsord-förande Johanna Jaara Åstrand så här.

– Att vi numera rankar alla kommuner från första till 290:e plats beror på tryck från media och konkurrens från andra skolrankingar. Att någon hamnar i botten speglar att det finns en stor skolsegregation i Sverige. Dessa skolkommuner måste få mer resurser från staten för att kompensera för de dåliga förutsättningarna. Det ska inte spela någon roll var i Sverige eleverna går i skola, säger hon.

Förutom studieresultat i nian och andelen behöriga lärare ingår även hur många barn som går i förskola i kommunen i Lärarförbundets ranking.

– Jag undrar över varför andelen föräldrar med barn i förskolan är med? Nog för att Lärarförbundet organiserar förskolelärarna, men åndå. I Ljusnarsberg är det vanligt att barnen går hos en dagmamma, men det innebär enligt Lärarförbundets rankningslista att vår grundskola är sämre för det, säger Ronnie Edvardsson.

Kollegan Magnus Fredriksson funderar över vad ett fackförbund har för uppgift.

– Lärarförbundet ska värna om lärarnas intressen. Men med den årliga skolrankingen kommer ingen hjälp från vår intresseorganisation, bara påpekanden på hur dåliga vi är i deras ögon. Ett fackförbund har också som uppgift att utveckla verksamheten, men jag förstår inte på vilket sätt deras rankningslistor gör det, säger han.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

Läs vidare på nästa sida: Svårt att få behöriga lärare till landsbygden

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Tretton kriterier som ingår i Lärarförbundets årliga ranking

1. Resurser till undervisningen.

2. Utbildade lärare.

3. Lärartäthet.

4. Friska lärare 

5. Lärarlöner.

6. Kommunen som avtalspart.

7. Andel barn i förskola.

8. Betygsresultat, genomsnittligt meritvärde i åk 9.

9. Betygsresultat i åk 9 i förhållande till förutsättningarna, Likvärdighetsindex.

10. Andel elever som är godkända i alla ämnen i åk 9.

11. Andel elever godkända
i alla ämnen i förhållande till Likvärdighets-index.

12. Andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom 3 år.

13. Andel elever som uppnår grundläggande behörighet för högskolestudier.

Fotnot: I verkligheten har listan femton kriterier eftersom Lärarförbundet anser att andelen utbildade lärare och lärartäthet är så viktiga att de räknas dubbelt upp gentemot övriga kriterier.

Ljusnarsberg har de senaste fem åren hamnat på plats 290, 290, 287, 289 och 289 bland Sveriges 290 kommuner.