Inrikes.

2018-02-15 09:08
Som en fortsättning på uppropet #tystnadtagning tågade svartklädda skådespelerskor in hand i hand på Guldbaggegalan.   Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT
Som en fortsättning på uppropet #tystnadtagning tågade svartklädda skådespelerskor in hand i hand på Guldbaggegalan. 

Efter metoo – tomma löften om förändring

Två till tre månader efter att många av de branschspecifika #metoo-uppropen vittnade om övergrepp på jobbet frågar Dagens ETC: Pågår en #metoo-revolution på svenska arbetsplatser?

Majoriteten av arbetsgivarna vi granskat kan inte visa att de har förändrat sitt arbete märkbart efter #metoo. Endast en tredjedel har haft frågan uppe på lokala möten på sina arbetsplatser.

Många bedömare och deltagare i #metoo-uppropen har kallat #metoo för en revolution. En av dem är Åsa Beckman, biträdande kulturchef på Dagens Nyheter.

– Det här påminner så otroligt mycket om Östeuropas fall, alltså en maktstruktur som man aldrig trodde skulle kunna rubbas – och så plötsligt börjar det någonstans och går som en löpeld från land till land, sa hon i Sveriges Radios Godmorgon Världen! i slutet av november.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Hon fick visst medhåll av historikern Arne Jarrick.

– Men ska det betecknas som en revolution – ja, då måste det ske genomgripande och snabba förändringar av institutioner som verkade så stabila igår.

Krav på arbetsgivare

I Sverige har #metoo-fokuset kommit att riktas mot arbetsplatserna. Tiotusentals kvinnor, ickebinära och transpersoner har vittnat om övergrepp, trakasserier och diskriminering på sina arbetsplatser, och flera av uppropen ställer konkreta krav på arbetsgivarna.

”Tystnadskulturen måste brytas och samtal måste föras. Kanaler måste finnas för att trakasserier ska kunna anmälas, förövarna måste få konsekvenser, och metodik för att förebygga måste användas. Vi måste få vara trygga på våra arbetsplatser”, skrev byggarbetarna.

”Vi vill veta hur ni tänker förändra detta, med konkreta åtgärder och tidsplan för implementering och utvärdering. Vi vill veta hur säkerheten ska garanteras för den som drabbas av sexuella trakasserier, så att fler törs anmäla”, står det i läkarnas upprop.

”Sexuella övergrepp och trakasserier ska ge konsekvenser i form av uppsägning, att gäster visas ur lokalen och att brottsliga ageranden polisanmäls”, krävde restaurangpersonalen, medan arbetare inom film, tv och teater i upproret #metoobackstage ville ”att chefer och ledning med personalansvar ska rannsaka sig själva och medvetandegöra för sin personal vad de hittills varit oförmögna till – att skapa jämställdhet mellan könen”.

Har revolutionen börjat?

Alla dessa upprop publicerades för över två månader sedan. Hur ser det ut på deras arbetsplatser idag? Har de redan börjat revolutioneras av #metoo?

Det kan vara svårt att svara på den frågan, påpekar Magnus Törnblom, presschef på TV4, ett av de företag som fått utstå mest kritik i #metoo-eran efter deras problem med Äntligen hemma-produktionen.

– Det finns förmodligen inte ett enda företag som inte har en policy om att man inte accepterar trakasserier, men sedan är ju frågan hur väl man efterlever dem.

Därtill finns brottsbalken, arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen – som sedan 2017 dessutom ålägger arbetsgivarna att på flera sätt arbeta förebyggande mot alla slags trakasserier.

– Det är inget fel på lagstiftningen, säger Catharina Calleman, professor emerita i arbetsrätt vid Örebro universitet. Hon tillägger att lagarna inte alltid praktiseras på bästa sätt. Men #metoo har pekat på andra problem, såsom tystnadskulturen.

– Det har tydligen funnits så mycket skam hos dem som utsatts, och det har bidragit till att problemen inte har anmälts eller lösts. Därför är det viktiga nu att prata om det, säger Calleman – inte att skriva nya handlingsplaner eller policys.

Hon hävdar att det därför är viktigare att prata om problemen än att upprätta fler dokument, och att prata om det så konkret som möjligt – hur har vi det här?

Catharina Calleman menar att det redan nu går att undersöka om arbetsgivaren har gjort några förändringar sedan #metoo-uppropen riktades mot dem. Har de kallat till möten, tagit upp problemen och kraven i respektive #metoo-upprop och försäkrat sig om att diskussionerna kunnat vara öppna? Har frågan hållits levande, exempelvis genom att ha tagits upp på personalmöten då och då? Är det tydligt var anställda ska vända sig om de råkar ut för något?

Med utgångspunkt i Catharina Callemans analys har Dagens ETC ställt sex frågor till 15 stora arbetsgivare i fem branscher för att se om de har förändrat något sedan #metoo-uppropen.

De flesta fortsätter som förut

Av de 14 som svarat på frågorna säger samtliga att de redan ­innan #metoo hade tydliga riktlinjer mot sexuella trakasserier och diskriminering. Men om #metoo ska likna en revolution, och om den omvittnade tystnadskulturen verkligen ska brytas, går det inte att hänvisa till gamla dokument och medarbetarenkäter.

Majoriteten av arbetsgivarna kan inte visa att de har förändrat sitt arbete märkbart efter #metoo. Hälften uppger att de har haft #metoo-fokuserade möten på ledningsnivå, och endast en tredjedel har haft sådana möten på sina lokala arbetsplatser och avdelningar. Medan nästan alla säger att de har påmint sina anställda om hur de ska göra om de utsätts för något på arbetsplatsen har de flesta inte sjösatt eller planerat nya sätt ta reda på problemets omfattning.

Stureplansgruppen, som driver en mängd restauranger och nattklubbar, har trots flera påstötningar sedan den 24 januari inte svarat på frågorna.

Fem av arbetsgivarna i undersökningen uppger dock att de har gjort stora förändringar. Dessa fem är alla medier eller teatrar, de tillhör alltså de branscher som fått mest uppmärksamhet och kritik. Om det är därför de också har förändrat mest är svårt att svara på, men Magnus Törnblom, presschef på TV4, menar att de tagit till sig kritiken och förändrat sin arbetsplats på riktigt.

– Att prata om det som hänt, hur man hanterar det och förebygger så att det inte sker igen, att utbilda och ha det som stående punkt på agendor och tydligare system – det har vi verkligen arbetat med under de senaste månaderna.

Är en revolution på gång på arbetsplatsen?

1. Ja, kanske! Vi har i alla fall börjat jobba på nya sätt

Aftonbladet

#deadline

TV4

#deadline

Norrlandsoperan

#metoobackstage + #tystnadtagning

Meter television

#metoobackstage + #tystnadtagning

Kulturhuset stadsteatern i Stockholm

#metoobackstage + #tystnadtagning

2. Nej, men vi har tagit några första steg

Peab

#sistaspikenikistan

Ncc

#sistaspikenikistan

3. Nej, men lite har vi gjort

Sahlgrenska universitetssjukhuset

#utantystnadsplikt + #nustickerdettill

4. Nej, men vi har kanske påmint om vår policy

Skånes universitetssjukvård

#utantystnadsplikt + #nustickerdettill

Karolinska universitetssjukhuset

#utantystnadsplikt + #nustickerdettill

Skanska

#sistaspikenikistan

Max burgers

#vikikokaröver

Mcdonalds

#vikikokaröver

Svt

#deadline

5. Nej! I alla fall verkar det så, för vi har inte svarat på frågorna.

Stureplansgruppen

#vikikokaröver

 

 

 

Sex frågor och svar till 15 arbetsgivare i fem branscher:

Efter att #metoo-uppropet riktat mot er bransch kom, har ni:

1. Kallat till ett möte på er arbetsplats där ni diskuterat problemen och kraven som ställs i uppropet?

Ja: Peab, NCC, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Aftonbladet, TV4, Norrlandsoperan, Meter Television, Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm.

Nej: Skanska, Max Burgers, McDonalds, Skånes universitetssjukhus. Karolinska universitetssjukhuset, SVT.

Ej svarat: Stureplansgruppen.

Exempel på svar: Skanska: "Vi har deltagit i flera branschdiskussioner kopplat till #metoo och det glädjande att se att både arbetsgivare, fackförbund och branschorganisationer vill arbeta tillsammans för en schysstare bransch."

 

2. Därefter återkommande tagit upp frågan på personalmöten eller motsvarande för att se hur det går med frågorna?

Ja: Peab, NCC, Aftonbladet, TV4, Norrlandsoperan, Meter Television, Kulturhuset Stadsteatern.

Nej: Skanska, Max Burgers, McDonalds, Skånes universitetssjukhus, Karolinska universitetssjukhuset, Sahlgrenska universitetssjukhuset, SVT.

Ej svarat: Stureplansgruppen.

Exempel på svar: Max Burgers: "Vi kallade inte till separata möten i höstas, eftersom vi jobbar med trygghet och trivsel löpande, där diskriminering, sexuella trakasserier, trakasserier och kränkningar är en viktig del."

 

3. Har era respektive arbetsplatser kallat till möten där de diskuterar problemen och kraven som ställs i uppropet?

Ja: Aftonbladet, TV4, Meter Television, Kulturhuset Stadsteatern.

Delvis: Peab, NCC.

Nej: Skanska, Max Burgers, McDonalds, Skånes universitetssjukhus, Karolinska universitetssjukhuset, Sahlgrenska universitetssjukhuset, SVT.

Har inte lokala arbetsplatser: Norrlandsoperan.

Ej svarat: Stureplansgruppen.

Exempel på svar: Peab: "Eftersom vi genom vårt tidigare arbete fått upp likabehandlingsfrågorna på våra stående mötesagendor så var det naturligt för många att lyfta även #metoo och #sistaspikenikistan och prata igenom dem."

 

4. Har era respektive arbetsplatser återkommande tagit upp frågan på personalmöten eller motsvarande?

Ja: Aftonbladet, TV4, Meter Television, Kulturhuset Stadsteatern.

Delvis: Peab, NCC.

Nej: Skanska, Max Burgers, McDonalds, Skånes universitetssjukhus, Karolinska universitetssjukhuset, Sahlgrenska universitetssjukhuset, SVT.

Har inte lokala arbetsplatser: Norrlandsoperan.

Ej svarat: Stureplansgruppen.

Exempel på svar: Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm: "Vi har haft ett flertal möten på olika nivåer och i olika konstellationer. Bland annat användes november månads APT (arbetsplatsträff) på Kulturhuset Stadsteaterns samtliga avdelningar till att diskutera två frågor om sexuella trakasserier, vilket resulterade i flera konkreta förslag på åtgärder."

 

5. Även om denna information funnits innan uppropet, har ni (åter) gjort tydligt var man ska vända sig om man råkar ut för sexuella trakasserier eller övergrepp på arbetsplatsen?

Ja: Peab, NCC, Skanska, Max Burgers, McDonalds, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Aftonbladet, TV4, SVT, Norrlandsoperan, Meter Television, Kulturhuset Stadsteatern.

Nej: Skånes universitetssjukhus, Karolinska universitetssjukhuset.

Ej svarat: Stureplansgruppen.

Exempel på svar: Skånes universitetssjukhus: "Rutinen för kränkande särbehandling och trakasserier beskriver tydligt hur chefer och medarbetare ska agera."

 

6. Har ni genom enkäter, psykosociala skyddsronder eller på annat sätt kollat av med era anställda om de har hört talas om eller utsatts för sexuella övergrepp eller trakasserier, samt om de uppfattar jargongen på arbetsplatsen som rå och sexistisk?

Ja: Aftonbladet, TV4, Norrlandsoperan, Meter Television, Kulturhuset Stadsteatern.

Nej: Peab, Skanska, NCC, Max Burgers, McDonalds, Skånes universitetssjukhus, Karolinska universitetssjukhuset, Sahlgrenska universitetssjukhuset, SVT.

Ej svarat: Stureplansgruppen.

Exempel på svar: TV4: ”Utöver den årliga medarbetarundersökningen genomförde vi också en särskild enkät kring mobbning, kränkningar och trakasserier just med anledning av #metoouppropet, och de resultaten är också något vi tagit med oss i vårt arbete och vår handlingsplan."

 

NOT: Företagen har ofta svarat utförligt och Dagens ETC har bedömt och sammanfattat svaren till ja, nej eller delvis. Uppgifterna är arbetsgivarnas egna och har inte kontrollerats av Dagens ETC. Resultaten indikerar hur mycket arbetet har förändrats sedan #metoo startade, och är alltså inte ett betyg på arbetet mot sexuella trakasserier och övergrepp. Samtliga arbetsgivare hävdar att de har nolltolerans mot sexuella trakasserier och diskriminering och flera av dem säger sig ha förändrat och fördjupat sitt arbete i frågorna under de senaste åren.

Dessa frågor fick företagen svara på i undersökningen:

1. Har ni kallat till ett möte där ni diskuterat problemen och kraven som ställs i uppropet?

2. Därefter återkommande tagit upp frågan på personalmöten eller motsvarande för att se hur det går med frågorna?

3. Har era respektive arbetsplatser kallat till möten där de diskuterar problemen och kraven som ställs i uppropet?

4. Har era respektive arbetsplatser återkommande tagit upp frågan på personalmöten eller motsvarande?

5. Även om denna information funnits innan uppropet, har ni gjort tydligt var man ska vända sig om man råkar ut för sexuella trakasserier eller övergrepp på arbetsplatsen?

6. Har ni genom enkäter, psykosociala skyddsronder eller på annat sätt kollat av med era anställda om de har hört talas om eller utsatts för sexuella övergrepp eller trakasserier, samt om de uppfattar jargongen på arbetsplatsen som rå och sexistisk?

Uppropen i granskningen:

Byggbranschen: #sistaspikenikistan 27 november

Restaurangbranschen: #vikikokaröver 30 november

Journalistbranschen: #deadline 21 november

Sjukvården: #utantystnadsplikt 30 november + #nustickerdettill 16 december

Tv-, film och teaterbranschen: #metoobackstage 1 december + #tystnadtagning 8 november