Att få tag på en lägenhet kan tyckas som en nära på omöjlig uppgift i många delar av landet. Närmare 250 av 290 kommuner har bostadsbrist, enligt uppgifter från SVT. Det är 66 fler än i fjol. Bara Haparanda, Åsele och Hultsfred har rapportertat om ett överskott. För att kunna möta behovet menar Boverket att det behöver byggas 700 000 bostäder under de kommande tio åren.
– Att inte få tag på en bostad innebär väldigt mycket stress, frustration och många känner stor maktlöshet över att inte kunna påverka sin situation, säger Irma Ortega, verksamhetschef på organisationen Jagvillhabostad.nu.
Hans Lind, professor i bygg- och fastighetsekonomi, presenterade nyligen en rad förslag på hur problemet ska lösas i rapporten Åtkomliga bostäder. Det mest kontroversiella av dem rör idén om att bygga bostäder som inte lockar höginkomsttagare. Andra grupper ska få in en fot in på bostadsmarknaden genom nya lägenheter av en lägre standard i områden som vanligtvis inte anses som attraktiva.
– Det gäller att hitta platser där man kan bygga vissa bostäder som är fina, men också en större mängd bostäder som inte är så attraktiva, säger Hans Lind till dn.se, och tillägger senare att han tycker att Farsta är ett bra exempel.
Enligt fastighetsnytt.se välkomnar bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) förslaget.
– Jag skulle inte vilja påstå att det är sämre bostäder, de är funktionella och uppfyller funktionskraven. Det svåra är att det måste byggas rätt även när vi bygger mycket.
Irma Ortega är kritisk. Trots tanken om mixade områden tror hon att det kan leda till en ökad segregation. Hon ifrågasätter också var gränsen ska dras om man eventuellt börjar tumma på byggregler.
– Det skulle vara en hemsk samhällsutveckling. Bara för att man råkat födas vid fel tidpunkt eller i fel samhällsgrupp ska man inte straffas för att det förts en dålig bostadspolitik de senaste 20 åren.
Hon är orolig att det kan leda till att problemen med miljonprogrammen kommer att upprepa sig. I stället för en sänkt standard vill Irma Ortega hellre se att mer mark frigörs för att möta behoven, samt utökade resurser till de kommunala bostadsbolagen.
– Det är dumsnålt att bygga billigt. Det är vi som står utanför bostadsmarknaden i dag som får betala framtida renoveringsprojekt.
Nyligen publicerades också Boende med konsekvens – en ESO-rapport om bostadssegregation och arbetsmarknad.
– Segregationen har inte ökat under 2000-talet. Det är inte så att vi bor mer åtskilt i dag, säger Lina Aldén, docent i nationalekonomi och medförfattare till rapporten.
Det är främst personer från Mellanöstern och Afrika som bor i områden där andelen utrikesfödda är hög. Enligt Lina Aldén kan det både handla om en önskan att bo nära sina landsmän och att allt från diskriminering till svårigheter att få lån leder till en ofrivillig segregering. Det riskerar i sin tur att skapa ett moment 22-läge.
– Det vi ser är att segregeringen på bostadsmarknaden och arbetsmarknaden hänger ihop. Det är en väldigt komplicerad situation.
Hon vill inte kommentera Hans Linds förslag, men påpekar att det är ett problem att låginkomsttagare lätt hamnar utanför bostadsmarknaden.
– Det viktiga är att det byggs områden där folk ur olika socio-ekonomiska grupper möts.
Hyresrättsföreningens ordförande Marie Linder har tidigare uttalat sig i ETC om att det behövs ett nytt miljonprogram.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
