Inrikes.

2020-11-20 08:50
Rossana Dinamarca tycker att de alternativmedier som nu sökt redaktionsstöd står för så pass  odemokratiska värderingar att  de inte borde få några pengar.  ”Organisationer som är ute efter att inskränka människors rättigheter ska inte ha statliga medel” Bild: Shutterstock
Rossana Dinamarca tycker att de alternativmedier som nu sökt redaktionsstöd står för så pass odemokratiska värderingar att de inte borde få några pengar. ”Organisationer som är ute efter att inskränka människors rättigheter ska inte ha statliga medel”
Puffetikett
Dagens ETC

Demokratikrav slopades i det nya mediestödet

Det svenska mediestödet ska stärka demokratin. Men något egentligt krav på ett demokratiskt innehåll finns inte – trots att det fanns med i den statliga utredning som ligger till grund för stödet.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

De största alternativa mediesajterna besöks av mer än var tionde svensk – och är därmed större på nätet än både Göteborgs-Posten, Sydsvenskan och Dagens Industri. Det enligt en rapport från det brittiska forskningscentrat Reuters Institute som publicerades i somras. Hur många som har den här typen av sajter som sitt främsta nyhetsmedium är dock svårt att säga, men mycket talar för att det blir allt fler, menar Kristoffer Holt, docent i medie- och kommunikationsvetenskap som forskat om alternativmedier.

– Medielandskapen vi lever i nu är något helt annat än vad det var på 90-talet. Det är dynamiskt, i princip vem som helst kan förmedla nyheter. Folk får inte sina nyheter genom att slå på tv:n längre. Det är mer lättillgängligt, men kräver också mer källkritik, säger han.

Att alternativmedierna på den yttersta högerkanten växer är ett problem, menar Daniel Vergara, reporter på Expo som bland annat granskat högerextrema grupper och rasism i medierna.

– De återspeglar inte verkligheten som den ser ut. De hårdrar och hårdvinklar, och lyfter fram en typ av nyheter som bekräftar deras världsbild. Det skapas en misstro mot andra människor, mot etablerad media och demokratiska institutioner, säger han.

”Borde inte ha statliga medel”

Rossana Dinamarca, som tidigare var riksdagsledamot för Vänsterpartiet, och som sedan några år sitter i den nämnd som tar beslut om vilka som får mediestöd, tycker att de alternativmedier som nu sökt redaktionsstöd står för så pass odemokratiska värderingar att de inte borde få några pengar.

– Organisationer som är ute efter att inskränka människors rättigheter, efter att förstöra demokratin, ska inte ha statliga medel. Man kan hänvisa till yttrandefrihet, men det är inte samma sak. De kan få yttra sig, men statliga pengar ska inte gå till medier som inte tycker att alla människor har lika värde, säger hon.

När den statliga medieutredningen, som ligger till grund för det nya mediestödet, presenterade sitt slutbetänkande för fyra år sedan fanns också ett demokratikrav med. Det stod att medier som ”klart och tydligt uttrycker ett motstånd till hållning om alla medborgares frihet och lika värde” inte ska anses uppfylla villkoret om demokratisk värdegrund och därmed inte skulle kunna få mediestöd. Många menade att det här var ett sätt att slippa ge presstöd till Nya Tider. Flera remissinstanser var också
kritiska. Anette Novak, idag
generaldirektör för Statens medieråd, som ledde utredningen, förklarar hur de resonerade:

– Utredningens uppdrag var att lägga förslag för hur medborgarna skulle få tillgång till kvalitativ journalistik oavsett var de bor. Den allra största delen av de miljarder staten lägger på kvalitativa nyhetsmedier går till SR, SVT och Utbildningsradion. Där lyder villkoret att programverksamheten ska präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer. Det rimliga borde vara att staten ställer samma villkor för statligt stöd även till andra medier, säger hon.

Demokratikravet försvann

När presstödet väl gjordes om hade regeringen dock tagit bort demokratikravet i förordningen. Nu står det istället att ”syftet med mediestödet är att stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet via en mångfald av allmänna nyhetsmedier med redaktionellt innehåll av hög kvalitet”.

Daniel Vergara på Expo tycker inte alternativmedierna på högerkanten uppfyller det syftet.

– Om man med demokrati också menar mänskliga rättigheter, rätten att inte diskrimineras och religionsfrihet så kan man ju inte säga att denna typen av propaganda bidrar till att stärka demokratin.

Mediestödet

I början av 2019 gjordes presstödssystemet om och ett mediestöd infördes.

Mediestödet omfattar även publikationer på nätet.

Stödet kan sökas av allmänna nyhetsmedier.

Stödet är indelat i flera olika stöd: presstödet som riktar sig till nyhetsmedier med betalande prenumeranter (består i sin tur av driftsstöd och distributionsstöd) och mediestödet som består av innovations- och utvecklingsstöd och stöd för lokal journalistik.

I somras tog regeringen också beslut om ett redaktionsstöd på 500 miljoner kronor, som ett coronakrisstöd.

För samtliga stöd finns det särskilda krav som ska uppfyllas, det handlar till exempel om en viss del egenproducerat material, och om hur stor upplagan ska vara.