Inrikes.

2020-05-18 16:05
  • Läkare och sjuksköterskor har tillgång till skyddsutrustning och mer kunskap om hur man skyddar sig mot smittan och därför är färre smittade än de som jobbar i hemtjänst och äldreomsorg. Där är de smittade dubbelt så många som för resten av befolkningen,  Bild: Mikael Fritzon/TT
    Läkare och sjuksköterskor har tillgång till skyddsutrustning och mer kunskap om hur man skyddar sig mot smittan och därför är färre smittade än de som jobbar i hemtjänst och äldreomsorg. Där är de smittade dubbelt så många som för resten av befolkningen,
  • Låginkomsttagare har i högre grad kontaktyrken inom service och vård och omsorg. Bild: Henrik Montgomery/TT
    Låginkomsttagare har i högre grad kontaktyrken inom service och vård och omsorg.
  • Det finns tydliga samband mellan trångboddhet och luftvägsinfektioner, enligt WHO. Bild: Ali Lorestani/TT
    Det finns tydliga samband mellan trångboddhet och luftvägsinfektioner, enligt WHO.
  • I USA är en tiondel av befolkningen oförsäkrad. Bild: Mary Altaffer/AP/TT
    I USA är en tiondel av befolkningen oförsäkrad.
  • Sjukdomar som fetma, diabetes, högt blodtryck och nedsatt njurfunktion är vanligare bland lågutbildade. Bild: Shutterstock
    Sjukdomar som fetma, diabetes, högt blodtryck och nedsatt njurfunktion är vanligare bland lågutbildade.
  • Besök i kyrkor och moskéer har pekats ut som möjliga kulturella förklaringar. Bristen på information på flera språk har lyfts fram som orsaker. Bild: Janerik Henriksson/TT
    Besök i kyrkor och moskéer har pekats ut som möjliga kulturella förklaringar. Bristen på information på flera språk har lyfts fram som orsaker.
  • Att jobba hemifrån går inte alltid, vilket ökar utsattheten för smittspridning, både på jobbet och i kollektivtrafiken till och från jobbet.  Bild: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT
    Att jobba hemifrån går inte alltid, vilket ökar utsattheten för smittspridning, både på jobbet och i kollektivtrafiken till och från jobbet.
Puffetikett
Dagens ETC

Därför drabbas utsatta områden hårdast av corona

Trenden är tydlig i Sverige liksom i andra delar av världen. Det är boende i utsatta områden som drabbas hårdast i coronapandemin. Dagens ETC listar fem anledningar till varför det är så.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

I slutet av mars, snart två veckor efter att WHO förklarat coronautbrottet en global pandemi, börjar de första svenska dödsfallen i covid-19 rapporteras i Stockholm. Då slår en svensk-somalisk läkarförening larm: en stor andel av de avlidna är svensksomalier och boende i Järva i nordvästra Stockholm. Statistiken från Smittskydd Stockholm visar en överrepresentation i andelen smittade och avlidna från området. I takt med att pandemin fortsätter rasa börjar ett tydligt mönster synas från flera länder i världen.

Låga inkomster riskfaktor

Den främsta riskfaktorn för att bli allvarligt sjuk och dö i covid-19 är hög ålder. Men siffror visar tydligt att utsattheten också är en fråga om klass. I slutet av april var både smittspridningen och antalet döda tre gånger större i Järva jämfört med Stockholm överlag. Även i USA är spridning och dödlighet störst i stadsdelar som Bronx och Queens i New York. I de fattigaste områdena i Paris och London syns samma tendens. I England är dödligheten mer än dubbelt så hög i utsatta områden jämfört med snittet.

– Det här är inte unikt för covid-19. Socioekonomiskt svaga grupper har ett större insjuknande och dödlighet i sjukdomar överlag. Den här pandemin har bara tydliggjort skillnaderna, säger Wenjing Tao, på Centrum för epidemiologi och författare till en rapport om coronautbrottet och socioekonomiska skillnader.

1. Jobbar i högriskyrken

Låginkomsttagare har i högre grad kontaktyrken inom service och vård och omsorg. Att jobba hemifrån går inte, vilket ökar utsattheten för smittspridning, både på jobbet och i kollektivtrafiken till och från jobbet.

– Alla rekommendationer om att jobba hemma, hålla distans och inte åka kollektivt är svåra att följa, säger Wenjing Tao.

I Storbritannien visar statistik från ONS, landets motsvarighet till SCB, att dödstalen för anställda i hemtjänst och äldreomsorg är dubbelt så höga som för resten av befolkningen. De är också hårdare drabbade än läkare och sjuksköterskor som har tillgång till skyddsutrustning och mer kunskap om hur man skyddar sig mot smittan.

Buss- och taxichaufförer, säkerhetsvakter och butiks­säljare löper också högre risk att dö i covid19 än befolkningen överlag.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

2. Trångboddhet

Det finns tydliga samband mellan trångboddhet och luftvägsinfektioner, enligt WHO var det en viktig riskfaktor under både spanska sjukan och svininfluensan 2009. Boende i utsatta områden är oftare trångbodda, vilket gör de svårt med social distansering och isolering när någon blir sjuk. Det är också vanligare att flera generationer bor under samma tak, vilket ökar risken för äldre i riskgruppen att drabbas.

Ett extremt exempel är Dharavi i Mumbai. Med en miljon invånare på en yta lika stor som Central Park är social distansering omöjligt.

En annan utsatt grupp är migrantarbetare som ofta bor trångt. I Singapore har migrantboenden drabbats av ett stort coronautbrott och i flera Gulfstater utgör arbetarna majoriteten av coronafallen.

3. Sämre folkhälsa och skyddsnät

Flera sjukdomar som ökar risken för att bli svårt sjuk i covid-19, som fetma, diabetes, högt blodtryck och nedsatt njurfunktion är vanligare bland lågutbildade, enligt Stockholms folkhälsorapport.

– De har sämre hälsa än medel- och högutbildade. Det handlar om ens livsvillkor när det gäller arbetsmiljö, boende och fysisk aktivitet och vanor som leder till sjukdomar, säger Wenjing Tao.

Men folkhälsan i Sverige är mer jämlik än i många andra länder, särskilt de utan väl utbyggd sjukvård eller en allmän sjukvårdsförsäkring – något som oroar när smittan nu sprids på den afrikanska kontinenten. I USA är en tiondel av befolkningen oförsäkrad. Det innebär dels att risken för odiagnosticerade och obehandlade riskfaktorer är högre och att många som insjuknar söker vård sent – vilket ökar risken för svår infektion med en dödlig utgång.

4. Kulturskillnader

I Storbritannien har en tredje­del av covidpatienterna utländsk bakgrund. I Sverige är personer med ursprung i bland annat svensk-somalier, svensk-syrier och svensk-irakier överrepresenterade. Den assyrisk-syrianska gruppen har drabbats hårt av sjukdom och dödsfall. Tätare sociala umgängen med släkt och vänner och besök i kyrkor och moskéer har pekats ut som möjliga kulturella förklaringar.

– Det kanske är för att vi är väldigt bundna till varandra och umgås gärna i grupp, sa Rabita Kerimo på en assyrisk-syriansk verksamhet i Södertälje till SVT om varför gruppen drabbats särskilt hårt.

Att reda ut vad som är kultur är svårt eftersom man måste känna till andra faktorer som ålder, yrke och hälsotillstånd. Wenjing Tao har hittills inte sett evidens som visar vilken betydelse kultur haft för coronaspridningen.

– Det är ju inte omöjligt att olika grupper har olika sociala mönster som påverkar smittspridningen. Men ibland kan det bara vara slumpen som gör att man får in den tidigt i pandemin.

5. Bristande språkkunskaper

Bristen på information på flera språk har lyfts fram som orsaker till varför Järva drabbats värre av corona. En svensk-somalisk läkarförening slog larm när de första dödsfallen kom och Rinkebybon Omar Jama-Mumin sa så här när Dagens ETC träffade honom på Rinkeby torg:

– Ingen har varit här och informerat människor. Det finns många samlingsplatser, som moskén till exempel, men jag har inte sett någon information. Nu har vi många som är döda och ligger på sjukhus, kanske till viss del till följd av det.

Wenjing Tao håller med om att myndigheter var sena med att få ut information på flera språk.

– Men språket är inte den viktigaste förklaringen, att fler smittas och dör i utsatta områden handlar om de grundläggande livsvillkoren: jobb, boende och hälsa.