Inrikes.

2021-07-15 09:05
  • Bild: Fredrik Sandberg/TT
  • Kristina Yngwe (C) Bild: Lars Pehrson/SvD/TT
    Kristina Yngwe (C)
  • Kristina Yngwe (C) Bild: Henrik Montgomery/TT
    Kristina Yngwe (C)
Puffetikett
Dagens ETC

C-kraven väcker oro för allemansrätten

För att släppa fram Stefan Löfven som statsminister kräver Centerpartiet att reglerna för strandskydd och skogsägande ska göras om. Men på flera håll har kraven väckt oro för att de ska innebära ett hot mot allemansrätten.

”Allemansrätten är en unik stolthet för Sverige”, säger Rebecka Le Moine (MP).

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Prenumerera digitalt

Från

39 kr

Beställ här!

Beställ senast 26 september så får du en hel månad för bara 39 kronor. Avsluta när du vill.

Prenumerera på papper

Från

327 kr

Beställ här!

Få tidningen både på papper och digitalt. Betala per månad.

I förhandlingarna om att släppa fram Stefan Löfven som statsminister krävde Centerpartiet att få med sig tre punkter från januariavtalet: flexiblare arbetsrätt (Las), reformerat strandskydd och stärkt äganderätt till skogsägare.

Det har inneburit en öppen dispyt mellan C och MP om skog och strand. MP menar att man ska förhandla om frågorna, men C anser att de redan är avgjorda.

En namninsamling under namnet Rör inte allemansrätten skriver att Centerpartiets krav till regeringen i praktiken kan innebära att allemansrätten riskerar att avskaffas. På drygt en vecka har kampanjen fått över 10 000 underskrifter.

Uppluckrat strandskydd

Att fritt kunna röra sig i naturen är för många svenskar en självklarhet. Men i resten av världen är samma frihet inte given. Avstängda vägar och privata skogar, stigar och stränder är vanligare i nästan hela världen. Det är främst förslaget att luckra upp strandskyddslagstiftningen som kan innebära en försvagning av allemansrätten. Strandskyddet syftar till att djur och växter ska kunna fortsätta leva i sin egen miljö och ger människor tillgång till strandområden. Men Centerpartiet vill att strandskyddslagstiftningen görs om i grunden.

I januariavtalet står att lagstiftningen ska ta hänsyn till att tillgång till sjöar, befolkningstäthet och exploateringstryck varierar i landet. Det ska därför vara enklare att bygga strand-

nära i områden med lågt exploateringstryck. Strandutredningen lämnades in till regeringen i slutet av 2020 och föreslår bland annat att det generella strandskyddet vid små sjöar och vattendrag ska tas bort.

Experterna kritiska

Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden, Friluftsfrämjandet, Svenska Turistnäringen och Sportfiskarna skrev tillsammans i en debattartikel i Svenska Dagbladet att utredningens förslag hotar svenskarnas tillgång till stränder. Utan strandskydd så försvinner de allemansrättsliga tillgångarna. Men det innebär inte att alla organisationerna är emot allt i förslaget.

– På platser där det finns gott om fria stränder i förhållande till den framtida efterfrågan, där menar vi att man skulle kunna göra lättnader i strandskyddet, säger Daniel Skog, tf vice generalsekreterare på Svenska Turistföreningen (STF) till Dagens ETC.

Men de flesta friluftsaktiviteter sker i närhet till där man bor, förklarar Daniel Skog. STF vill därför se att det sker en skärpning av strandskyddet i högexploaterade områden. I sitt remissvar till utredningen skriver organisationen att utredningen saknar förslag för att stärka strandskyddet där många bor och rör sig.

– Det är viktigt att man skärper strandskyddet i högexploaterade områden så att vi inte riskerar att förlora den allemansrättsliga tillgången till stränder och sjöar, säger Daniel Skog.

Övriga organisationer bakom debattartikeln riktar liknande kritik som STF i sina remissvar. Strandutredningen lade också fram förslag om att kommunerna ska kunna ansöka om att upphäva strandskydd helt eller delvis i så kallade ”landsbygdsområden”. Världsnaturfonden WWF skriver att utredningens förslag om landsbygdsområden kan innebära att även tätorter räknas in, då begreppet ”riskerar alltför vida tolkningar om vad som egentligen är landsbygd”.

Politisk konflikt

När det gäller utredningen om stärkt äganderätt av skog finns inte samma oro för påverkan av allemansrätten i remissvaren. Men några av organisationerna påpekar att allemansrätten nämns enbart tio gånger i utredningen, som är flera hundra sidor lång.

Miljöpartiet var emot Centerns förslag om strand och skog redan när januariavtalet skrevs och är nu kritiska till att kraven kommit upp igen, när januariavtalet i övrigt är dött. Partiets två språkrör menar att Centerpartiet nu ”går betydligt längre än januariavtalet”.

Miljöpartiets riksdagsledamot Rebecka Le Moine säger till Dagens ETC att skillnaden är att partiet fick med egna punkter i januariavtalet, och att C nu exempelvis i skogsfrågan bara vill värna om produktionen och inte miljö.

– I januariavtalet så förhandlade fyra partier in frågor, och där har ju också betonats vikten av att vi når våra internationella åtaganden gällande biologisk mångfald. Vi anser därför att det är fel att Centerpartiet nu bara vill gå vidare med sina egna perspektiv och ingångsvärden, säger hon.     

I sin kritik av Centerpartiets krav om strand- och skogsfrågorna säger Miljöpartiet också att förslagen inte värnar om allemansrätten. I strandutredningen finns främst förslag som skulle innebära en nedmontering av strandskyddet, påpekar Rebecka Le Moine. Hon säger att det redan idag ges mycket strandskyddsdispens.

– Det finns många skyltar för privata områden som man kan se när man är ute och vandrar, och som skulle kunna bli ännu vanligare, säger hon.

Riskerar även förändringar av skogsäganderätten att försvaga allemansrätten?

– Det kommer inte påverka allemansrätten på samma sätt, utan den påverkas främst av förändringarna i strandskyddet

Rebecka Le Moine beskriver allemansrätten som en unik stolthet för Sverige, som hon tror att många tar för givet.

– Det finns undersökningar som visar att 75 procent vill att vi stärker strandskyddet i exploaterade områden, säger hon.

Kristina Yngwe, Centerns landsbygdspolitiska tales­person, svarar på kritiken i ett sms:

– Centerpartiet ser utredningens förslag som viktiga steg mot ett strandskydd som tar hänsyn till hur olika förutsättningarna är i olika delar av landet. I alla utredningens förslag finns det ventiler som säkerställer att det även fortsättningsvis tas hänsyn till områden av betydelse för biologisk mångfald och allemansrättsligt tillgång. Debatten har ett tonläge som vi upplever inte står i proportion till förslagens faktiska omfattning.

Allemansrätten

Allemansrätten ger människor rättigheten att röra sig fritt i den svenska naturen. Med allemansrätten kommer både rättigheter och skyldigheter. Man får bland annat vandra på mark som ägs av andra, men inte utan tillåtelse röra sig på det område där personer bor. Det finns ingen exakt gränsdragning för den så kallade hemfridszonen.

Det finns även skyddade områden med särskilda regler och andra specifika förutsättningar då allemansrätten inte gäller.

Användandet av allemansrätten förutsätter att man tar hand om naturen, inte tillför skada eller skräpar ner.    

Källa: Naturvårdsverket

Strandskyddet

Strandskyddet tillåter människor att promenera längs ­stränderna, bada, fiska och åka skridskor vid svenska vatten.

Strandskyddets syfte finns formulerat i miljöbalken: Strandskyddet syftar till att långsiktigt 1) trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och 2) bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten.

Idag gäller strandskyddet i både tätort och glesbygd, oavsett om det finns gott om sjöar och vattendrag eller inte. Men på en del platser, ofta i tätorter, så är strandskyddet borttaget.

Inom strandskyddade zonen så är det inte tillåtet att uppföra nya byggnader eller hålla på med byggnationer som avhåller allmänheten från att röra sig där.

Källa: Naturvårdsverket