Ingen stor skillnad

Men enligt en studie som gjordes 2012 gör behandlingen inte särskilt stor skillnad. Vid en jämförelse visade det sig att 15 procent av de som fått behandlingen fortsatte bruka våld mot närstående. I en grupp där ingen hade fått behandlingen återföll 19 procent. Några år senare visade en annan studie att 24 procent som gått behandlingen återföll i våldsbrott, inklusive relationsvåld.

Nu ska behandlingsprogrammet fasas ut och ersättas. Ett nytt program, Predov, har tagits fram och målet är att testa behandlingen på uppemot 100 personer under våren och sommaren. De första utvärderingarna kommer till hösten.

– Visar det sig vara bättre eller lika bra som Idap blir det troligen så att det ersätter Idap, säger Martin Lardén, chef för Kriminalvårdens behandlingsprogram.

Har ni analyserat vad i Idap som inte fungerade så bra?

– Man måste komma ihåg att det här är ett problem i stort. Det finns egentligen inga effektiva behandlingsprogram för våld i nära relationer, så därför måste vi precis som resten av världen försöka hitta nya vägar, säger Martin Lardén.

Jämför man programmen framkommer två tydliga skillnader. En handlar om synen på alkoholens roll i våldet och en annan om hur man pratar om patriarkatet.

– Den väldigt starka pedagogiken om det patriarkala systemet och det manliga kontrollerandet gick inte hem hos alla klienter. De kände inte igen sig helt enkel. Den andra aspekten är att i Idap fick man inte prata om alkohol, med motivet att det kunde vara ett sätt att skylla ifrån sig. I dag vet vi att just när det gäller våld i nära relationer är framförallt alkohol men även blandmissbruk en väldigt stark riskfaktor. Därför är det nödvändigt att prata om, säger han.

Lära sig hantera ilska

Den nya metoden utesluter inte att frågor om patriarkala strukturer tas upp i behandlingen, men det ska inte finnas med som en obligatorisk del, framhåller Martin Lardén.

– Poängen är att det inte träffar alla män. Finessen med att ha Predov, som är ett individuellt program och där man startar med en kartläggning, är att hos de klienter där man ser ett kontrollerande av partnern, där ska man naturligtvis diskutera det.

Predov använder tekniker från KBT, kognitiv beteendeterapi. Det går ut på att hitta nya sätt att hantera känslor som ilska, att ändra sina tankar och regler om relationer, men också att bli bättre på kommunikation.

– Sista punkten handlar om hur man kan framföra sina åsikter och få det man behöver utan att trampa på andra, säger Martin Lardén.

Jenny Westerstrand, ordförande för Roks, riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige, är skeptisk när hon för höra om upplägget.

– Det låter som en blandning av barnspråk och skuldfördelning. Man förser honom med ännu fler verktyg för ilska. Han får godkänt på att det är okej att kalla det här att han ”blir arg”.  Han kommer bli ännu argare av det där tror jag, om inte hon fogar sig. Behandlingen blir en komplettering av den rena aggressionen, han lär sig att även kunna utöva verbalt våld, säger hon.

”Sätt en tydlig gräns”

Jenny Westerstrand menar att det finns en beprövad metod som visat sig överlägsen när det gäller att förebygga våld mot kvinnor.

– Det absolut bästa förebyggande arbetet i hela världen är att se till att kvinnor kan ta sig undan från de där männen. Och att sätta en tydlig gräns. Visa att det är kriminellt att slå, att det blir en juridisk sak och att du får ett straff om det finns bevis. Allt skulle kunna stanna där om man lade pengarna på rätt plats. Men i Sverige älskar vi att hålla på och administrera våld i olika program. Alla vill sitta med en krets män, eller stå i skolor och berätta. Men det blir inte bättre av det. Däremot vet vi att det blir bättre om kvinnor får möjlighet att välja själva och bryta upp, säger hon.

Även om de behandlingsprogram som använts hittills i många fall har haft dålig effekt säger Martin Lardén på Kriminalvården att man måste göra det som går för att minska återfallen.

– Vårt uppdrag är att förebygga återfall. Det här är ett stort område där kvinnor och barn blir offer. Varje offer vi kan minska är ändå ett framsteg, säger han.