Finanskraschen 10 år
Ekonomi
Tio år har gått sedan finanskraschen 2008-2009, och mycket lite har världen lärt. I ett stort temanummer kunde vi se att finanstopparna i Sverige har mer än fördubblat sina inkomster sedan krisen, hur den globala skuldsättningen ökat ännu mer och hur finansjättarna på Wall Street vuxit sig ännu större. ”Det är förvånande hur lite som har förändrats”, sammanfattade tankesmedjan New Finanfial. Risker bedöms fortfarande utifrån självskattning, precis den metod som fick amerikanska banker att framstå som stabila fram till kraschen var ett faktum. ETC besökte också Storfors, en liten ort där den största privata arbetsgivaren drabbades hårt under krisen, men där läget tio år senare ser ljusare ut än på länge. Arbetslösheten är nere på sex procent och arbetsmarknaden mer varierad än när orten dominerades av en stor industri.
Med munken som modell
Ekonomi
Vad är egentligen ekonomins syfte? Den frågan ställde sig ekonomen Kate Raworth och svaret blev en munk, en modell för syftet att tillgodose alla människors grundläggande behov, inom planetens gränser. Den yttre ringen är planetens gränser, den inre människors grundläggande behov och rättigheter. Kate Raworth har kallats 2000-talets Keynes av George Monbiot.
”Keynes stora verk hette ”Sysselsättningsproblemet: Allmän teori för produktion, ränta och pengar.” Det var inte en liten kommentar, utan en allmän teori. Jag tror att George Monbiot såg detta som en ny allmän teori, som kan ersätta gamla, istället för att bara kritisera gamla teorier från fem olika infallsvinklar. Vi har inte tid att fortsätta kritisera. Få klart för dig vad du är för, inte bara vad du är mot. Vi måste presentera alternativ. Det här är mitt förslag”, sa hon till ETC.
Nätläkarna allt mer ifrågasatta
Inrikes
Nätläkarna är en bransch i extremt snabb tillväxt och nya digitala vårdföretag ploppar upp som svampar ur välfärdsjorden. Bara under det senaste året har fem nya privata aktörer etablerat sig som erbjuder läkarvård på nätet och via mobilappar. Antalet människor som söker vård med den nya tekniken har också ökat exponentiellt och de två största aktörerna, Kry och Min Doktor, har gått från ett hundratal digitala vårdkontakter per månad 2016 till fler än 40 000 i juli i år.
Samtidigt rusar kostnaderna för landstingen. Förra året skickade Kry och Min Doktor fakturor på drygt 150 miljoner kronor till landstingen. Och med kostnaderna växer kritiken.
”Jag tycker att nätläkarna är oseriösa och borde förbjudas.” sa Jan Halldin till ETC, läkare och medicine doktor som menar att nätläkarna dessutom bryter mot de läkaretiska reglerna.
En ny typ av monopol
Tech
Amazon är på väg att etablera sig i Sverige. ETC granskade en techjätte med monopolplaner. Att betrakta Amazon som endast återförsäljare är en total felbedömning av Jeff Bezos målsättning.
Amazon gör så mycket mer än säljer saker – företaget ägnar sig också åt framgångsrik TV-serie- och filmproduktion; bokutgivning; dataformgivning; långivning; och hämtmatsleveranser.
Därutöver säljer Amazon allt mer av internets reklam; sköter amerikanska underrättelsebyråers datahantering; driver världens största strömmade videospelplattform; tillverkar en mängd egna produkter, alltifrån blusar till batterier; och är även verksamt inom hälsovårdsbranschen.
Bezos har utformat sitt företag för ett mycket mer radikalt mål än att dominera på olika marknader, målet är att ersätta dem. Visionen är att Amazon ska bli den infrastruktur som handelsvägarna löper på.
Klimatkryphålet
Klimat
Ett kryphål i beräkningen av koldioxidutsläpp har skapat en boom för förbränning av trädpellets i europeiska kraftverk. I spåren av detta syns en uppgång i skogsavverkning, särskilt i södra USA och nya tvivel har väckts kring huruvida Europa kan leva upp till sina åtaganden under Parisavtalet. Ekologiska forskare menar att den definition av koldioxidneutralitet, som accepteras av både EU och Storbritannien, inte håller för närmare granskning.
De menar att skogarna i North Carolina, Louisiana och Mississippi – såväl som de i Europa – förstörs för att hålla liv i en europeisk fantasi om förnybar energi. Och i och med att mängder av kraftverk nu ersätter kol med pellets blir frågan om vem som har rätt allt mer akut. Sedan ETC reportage om skogsavverkningen i pelletsindustrins spår har även värmeverk i Stockholm avslöjats av Aftonbladet att importera tonvis med träflis från Amazonas, från ett bolag som anklagas för markstölder och illegal avverkning.
Sverige, Sverige Oljeland
Klimat
Att Sverige är ett oljeland är väl dolt i statistiken. Den olja som importeras, raffineras och sedan exporteras ut ur landet finns inte med i den officiella statistiken över svenska utsläpp. Trots att införseln av fossila bränslen alltså ökar kan Sverige slå sig för bröstet för att ha minskat sina utsläpp. Preemägaren, den etiopisk-saudiske shejken Mohammed Al-Amoudi är en av Sveriges största privata investerare, men ändå relativt okänd för allmänheten. Preem står inför sin största expansion någonsin, i och med utbyggnaden i Lysekil, men påstår sig samtidigt ha en vision om att leda utvecklingen mot ett hållbart samhälle.
Klasskampens nya arena
Jämlikhet
Skillnaderna i livslängd mellan hög och låginkomsttagare har ökat, Sverige har fått Västeuropas största förmögenhetskoncentration i en liten minoritets händer och riskkapitalet har forsat in i välfärden.
Det är några av förändringarna Göran Therborn pekar på när han går igenom hur det svenska klassamhället utvecklats sedan 1980, då klassklyftorna var som minst. Han visar också hur höginkomsttagares önskemål oftare än låginkomsttagares drivs igenom som politik.
Therborn beskriver hur kapitalets invasion av välfärdsstaten skapar den nya sociala motsättningen av vår tid, där de yrkesgrupper han kallar ”professionerna”, såsom socionomer, läkare, sjuksköterskor och lärare. Yrkesgrupper som haft inflytande över sin arbetssituation, en lön som går att leva på och respekt och rättigheter, men som nu pressas av vinstkrav och effektiviseringshets.
Superrika betalar allt mindre i skatt
Ekonomi
Sveriges superrika betalar allt lägre skatter. Sedan finanskrisen har den genomsnittliga skatten för de hundra svenskarna med högst inkomster sjunkit med tre procentenheter och är nu lägre än genomsnittet för resten av landet. Det visade en stor granskning ETC:s Anton Borgström gjorde under året. En genomgång av de tusen svenskar som hade de högsta förvärvs- och kapitalinkomsterna visar att deras genomsnittliga skatt landade på 33,8 procent förra året. Bland de hundra i absoluta toppen var skatten ännu lägre, 30,9 procent. Det är mindre än den genomsnittliga skattesatsen för alla löntagare på 32,1 procent, enligt SCB:s statistik.
– Det som fascinerar mig är att det inte är vi som har anpassat oss efter andra länder utan snarare gått före och sänkt skatten mer än andra, sa Erik Sandberg, undersökande journalist och författare till boken ”Jakten på den försvunna skatten”.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
