En av tre kvinnliga tjänstemän inom privat sektor har blivit missgynnade av sina arbetsgivare i samband med föräldraledighet, visar en undersökning som Novus har gjort på uppdrag av Unionen. Olle Brynja är utredare på fackförbundet och har arbetat med undersökningen.
– Det här har ju varit känt ganska länge. Det som förvånar mig mest är att det här fortgår och att det fortfarande finns kvinnor som missgynnas i den privata tjänstesektorn, säger han.
En av sex svarande anger att de inte har ingått i den årliga lönerevisionen när de har varit föräldralediga. En liten del anger även att de har blivit utsatta för kränkande behandling och ytterligare några att de har förlorat chansen till befordran eller kompetensutveckling.
– Vi har fortfarande långt kvar med att minska lönegapet mellan kvinnor och män, som dessvärre är extra stort för just privata tjänstemän, konstaterar Olle Brynja.
Vobb – frihet eller problem
Viktigaste faktorn för ett föräldravänligt arbetsliv är chefens inställning, enligt de frågesvar som Novus fått in. Inflytande över arbetstiden och möjlighet till distansarbete spelar också in, men kvinnor upplever vobbande (att jobba hemifrån med sjukt barn) som mer problematiskt än män.
– Det finns naturligtvis män som också upplever otillräcklighet och stress. Men män upplever ofta vobbandet som en frihet och flexibilitet och ett sätt att inte förlora pengar i lönekuvertet. Det är ju intressant med tanke på de studier som görs på hur män och kvinnor arbetar med hushållssysslor och liknande, säger Olle Brynja.
För att komma tillrätta med den typ av missgynnande som undersökningen har påvisat är lönekartläggningar ett viktigt verktyg. Sådana ska arbetsgivare genomföra varje år, och låta analysera ur ett jämställdhetsperspektiv. Finns det osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män så ska det åtgärdas.
Granskning saknas
Men många arbetsgivare lever inte upp till lagkravet och gör en årlig lönekartläggning och analys. För detta saknas incitament, menar Unionen. Och Diskrimineringsombudsmannen, som är enda tillsynsmyndighet, tycks inte prioritera uppgiften.
– På snart tio år har man inte granskat en enda privat arbetsplats, säger Olle Brynja.
– Därför menar vi att lagstiftaren måste göra lönekartläggningsbestämmelserna semidispositiva. Det vill säga att vi kan avtala i kollektivavtal om arbetet med lönekartläggningarna, och ha möjligheten att kalla till förhandling när arbetet fallerar. För det har uppenbarligen inte fungerat.