Strax före jul fick teaterläraren en reprimand från skolförvaltningen i Stockholm. Efter en skolföreställning uppmanade han elever och föräldrar från scenen att revoltera mot kommande nedskärningar på Kulturskolan. Så fick han inte göra, sade hans chef när hon ringde upp honom.

I Göteborg och grannkommunen Partille har förskollärare blivit förbjudna att bära t-shirts med texten Förskoleupproret #pressatläge under arbetstid. Arbetsgivaren har hotat med repressalier om förbudet skulle överträdas.

Lärare inom skolkoncernen Academedia blev resolut omplacerade till en ny skola efter att de hade skrivit en debattartikel om vinster i välfärden och hur Academediakoncernens snabba uppköp av många skolor kunde påverka kvaliteten för eleverna.

Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

Stark lojalitetsplikt i privat sektor

I flera av fallen har arbetsgivarna direkt eller indirekt hänvisat till lojalitetsplikten, som begränsar yttrandefriheten för anställda. Men har de verkligen rätt att göra så?

– I privat verksamhet finns en stark lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren. Arbetstagarna har yttrandefrihet men den får inte användas hur som helst. Har man synpunkter på hur verksamheten bedrivs måste man påtala det för arbetsgivaren innan man uttalar sig offentligt, förklarar Sussanne Lundberg, förbundsjurist på LO-TCO rättsskydd.

– Om det är ett privat företag som driver offentlig verksamhet på entreprenad har de anställda lite större rätt att prata om missförhållanden.

– I helt offentlig verksamhet ska det däremot råda full yttrandefrihet – arbetsgivaren får stå ut med kritik – så länge du uttalar dig som privatperson och inte som representant för arbetsgivaren.

Det är just den senare gränsdragningen som arbetsgivare i kommuner och landsting i allt högre utsträckning har börjat intressera sig för.

Kändes som ett maktmissbruk

Idit Margulis vet hur det känns. Hon arbetade som modersmålspedagog i förskolan i Uppsala kommun, när hennes enhet fick besked om mycket omfattande neddragningar. Av ungefär 80 pedagoger skulle bara fem till tio bli kvar och utgöra stommen i ett så kallat konsultativt stöd i stället.

Tillsammans med några av sina kollegor startade Idit Margulis ett upprop och började sätta upp namnlistor på förskolor för att nå ut till föräldrarna och bilda opinion. Då skickade chefen för den kommunala förskolan ut en uppmaning om att anslagstavlorna inte fick användas till upprop. När Idit istället startade en grupp på Facebook utövade en annan administrativ chef påtryckningar för att hon skulle ta ner den. På ett möte med kommunen fick pedagogerna höra att ”ni får inte uppvigla föräldrarna”. När det var föräldrarnas tur att informeras om det som kommunen kallade för en ”omorganisation”, fick pedagogerna inte vara med.

– Jag tyckte att det var väldigt stötande och det kändes som ett maktmissbruk, säger Idit Margulis när jag ringer upp henne två år senare.

– Men jag valde att kritisera förslaget trots påtryckningarna, därför att jag visste att det skulle bli sämre för barnen och för att jag tycker att aktivism är viktigt.

Både till föräldrar och politiker gav administrationen samtidigt bilden att det hela bara rörde sig om ett nytt sätt att organisera stödet på, och att det i själva verket skulle påverka barnen och deras integration och språkutveckling positivt. Något som pedagogerna menade var helt omöjligt.

Omkring 200 i demonstration

Idit Margulis tror att de högre chefernas agerande hade stor betydelse för uppropets möjlighet att nå ut. Protestlistorna hade varit en direkt väg att nå berörda föräldrar och andra intresserade men fick inte sättas upp.

– En del kollegor blev väldigt rädda efter signalerna från kommunen. Jag tror att folk blev tveksamma till att dela det som skrevs på Facebook till exempel.

– Det var synd, vi var omkring 200 i Facebookgruppen och i demonstrationen som vi ordnade. Sett till hur många barn som hade fått hjälp av modersmålsenheten så var det bara ungefär fem procent av lärarna och föräldrarna som engagerade sig emot nedläggningen, vilket jag tror hade med påtryckningarna att göra.

Nedtystandet i Uppsala blev aldrig till en formell tvist mellan arbetsgivare och arbetstagare. Istället handlade det om förtäckta hot och antydningar om repressalier, och om 80 uppsagda personer som tävlade om det lilla fåtalet nya tjänster.

Det är just det sättet som är det allra vanligaste, menar Åsa Plesner på tankesmedjan Balans, som arbetar med att undersöka arbetskulturen och finansieringen i den offentliga sektorn.

– Jag tror inte att lojalitetsplikten har omtolkats juridiskt, men jag stöter allt oftare på att arbetsgivare testar att använda lojalitetsplikten som argument när de gör påtryckningar – innan det blir juridiska processer.

– Att man gör så hänger ihop med att kommuner vill framställa sig som attraktiva arbetsgivare. Då blir det viktigt att de som redan är anställda visar upp de värderingar som arbetsgivaren vill ha. Lojalitetsplikten har då blivit ett begrepp att slänga sig med för att skapa en tystnadskultur.

Så man använder det som ett argument trots att det kanske inte stämmer rent rättsligt?

– Ja, det är min bild. Inte minst när jag och min kollega pratar med anställda i välfärden. Många tror att lojalitetsplikten går längre än den gör, och de vågar inte testa hur långt de kan gå.

Partille kommun anmält till JO

Just nu ligger ett viktigt fall uppe hos Justitieombudsmannen, JO. Det är Lärarförbundet som har anmält Partille kommun för vad man ser som en inskränkning av yttrandefriheten. Kommunen å sin sida har i ett svar till JO meddelat att man står på sig: man ser det fortfarande som olämpligt att pedagoger på sin arbetstid har på sig t-tröjor med texten ”Förskoleupproret #pressatläge”, eftersom budskapet uppfattas som politiskt. Vidare menar man att det inte är personalens uppgift att informera anhöriga om förskolans personalsituation, till exempel vid hämtning.

Det skulle få stora konsekvenser för svenskt arbetsliv om JO uttalade sig till fördel för Partille kommun, menar Alexander Köhn, ordförande i Lärarförbundets lokala avdelning i Partille.

– Det skulle flytta arbetarrörelsens landvinningar något hundratal år tillbaka i tiden. Och det skulle bli en väldigt stor fråga vilka budskap som är politik och var gränsen går.

Varumärkesbyggande viktigt

Förskoleupproret samlar pedagoger i hela Sverige som bland annat vill ha mindre barngrupper. Under hashtaggen #pressatlägge har man samlat in 1600 vittnesmål från personal i förskolan. Men samordnarna i upproret vittnar om en stor rädsla för påtryckningar från dem som medverkar och de har ofta fått försäkra de medverkande om att det verkligen är anonymt. De som vittnar är rädda för allt från dålig löneutveckling, sämre schema, att inte få semester på sina begärda veckor, att bli flyttad inom verksamheten eller att helt enkelt bli utfryst.

– Min bild är att allt fler uppfattar att de måste sätta lojalitet med arbetsgivaren över bestämmelserna i skollagen, säger Lärarförbundets Alexander Köhn.

Han tror att tystnadskulturen hänger samman med minskade resurser i välfärden och att den är lika stor i resten av välfärdssektorn som den är i skolan.

– Man ger varje år mer pengar till den offentliga sektorn, men pengarna räcker ändå till mindre eftersom uppräkningarna inte motsvarar inflationen och kostnadsutvecklingen. Alltså behöver politiker ofta dra ner trots att de påstår att de gjort en satsning.

– Den här ständigt pågående nedskärningen i offentlig sektor leder ju sällan till effektiviseringar utan till försämringar. Det är många väldigt måna om att det inte ska pratas högt om, säger Alexander Köhn.

– Därför har varumärkesbyggandet blivit så viktigt. Det har gått som en löpeld genom den offentliga sektorn att man måste hålla på med så kallad ”employer branding”. När den anställde då säger något negativt förstörs varumärket, vilket upplevs som illojalt och skadande.

– Det har gått så långt att man också uppmanar chefer att sluta prata om att det saknas pengar och att istället kalla förändringar i verksamheten för satsningar, trots att det sällan är det.

Leverera bild av god verksamhet

Alexander Köhn säger att han inte vet i vilken utsträckning det påverkar att offentliga verksamheter också är konkurrensutsatta, och att de som finns i de privatägda välfärdsföretagen har ett sämre skydd för att uttrycka sig än vad helt offentligt drivna verksamheter har. Men han tror att även det påverkar situationen.

Anställda i kärnverksamheten drabbas värst, men också högre tjänstemännen och administratörerna hamnar också under stor press, förklarar Alexander Köhn.

– Enligt bestämmelserna ska det levereras god verksamhet utifrån givna förutsättningar. Det blir tjänstemännens förtjänst eller tillkortakommande om man åstadkommer det.

– Därför måste tjänstemännen leverera bilden av en god verksamhet. Samtidigt vet de att de inte kan gå till politikerna och säga att det behövs mer pengar. Då kommer de att uppfattas som fel person på tjänsten.

Positiv bild kan ge högre lön

Åsa Plesner på tankesmedjan Balans förklarar att lojalitetsplikten egentligen bara är en av många åtgärder chefer vidtar för att tysta ner anställda.

Tystnadskulturen skapas ofta av en mer svävande anda. Som exempel nämner hon att Sollentuna kommun i en numera nertagen policy ville ge högre lön till medarbetare som gav en positiv bild av kommunen.  Och Huddinge kommun har skrivit rakt ut att man man vill uppväga dåliga arbetsvillkor med att fokusera på arbetsgivarvarumäärket. Anställda lockas till lojalitet både med morot och piska.

Å ena sidan premieras den som inte säger ifrån, medan det är ofta ganska otydligt vad som händer om man säger emot.

– Problemet är att de verktyg vi har för att skapa yttrandefrihet i offentlig sektor, som meddelarfrihet, på så vis urholkas och undermineras av incitament och processer som inte är demokratiskt beslutade, därför att de har drivits fram av marknadslogiken. Det gör det också väldigt svårt att komma åt, säger Åsa Plesner.

Hon tror att konkurrensutsättningen av offentlig verksamhet gör att många är lojala med sina arbetsgivare utan att arbetsgivaren ens behöver säga något.

– Om jag vet att vi kan tappa kunder och jag kan bli av med jobbet, då kanske jag inte säger så mycket utåt om några missförhållanden heller.

Ska man som förälder vara orolig för om man får rätt information om barnets situation i skolan?

– Det tycker jag nog. Jag tror visserligen fortfarande att professionerna är så starka att du får rätt information om ditt eget barn.

– Men om du till exempel vill veta ifall skolan kommer att vara kvar om några år så tror jag inte att du kan räkna med att kunna få ett ärligt svar.

Facken varnar sina medlemmar

Än så länge märker LO-TCO rättsskydd inte av något ökat antal mål i Arbetsdomstolen som handlar om lojalitetsplikt. Det viktigaste prejudicerande fallet daterar tillbaka till 1999. Då befanns en hälsoskyddsinspektör ha brutit mot lojalitetsplikten när han blev för personlig i sina åsikter under ett möte med föräldrar på en förskola, trots att han var där i tjänsten för att svara på frågor om byggnaden som verksamheten höll till i. Innan det målet avgjordes var tvisterna om lojalitetsplikt i offentlig sektor inte särskilt många.

Samtidigt menar Sussanne Lundberg att det är svårt att säga om anställda idag är onödigt rädda för att bli stämplade som illojala.

– Det kan finnas många orsaker till att facken till exempel varnar sina medlemmar att vara försiktiga i sin kritik. För det är ju en sak att ha rätt och att få rätt. Även om det vid en konflikt visar sig att det är du som har rätt så kan en fientligt inställd arbetsgivare fatta beslut som gör att livet ställs på ända under tiden.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.