Inrikes.

2021-10-13 08:20
  • Synagogan i Göteborg efter attacken 2017 då brandbomber kastades mot helgedomen.  Bild: Nora Lorek/TT
    Synagogan i Göteborg efter attacken 2017 då brandbomber kastades mot helgedomen.
  • ”Det är oerhört viktigt att politiska ledare tar ställning mot antisemitism. Men det är också viktigt att ord följs av handling”, säger idéhistorikern Henrik Bachner.  Bild: Press
    ”Det är oerhört viktigt att politiska ledare tar ställning mot antisemitism. Men det är också viktigt att ord följs av handling”, säger idéhistorikern Henrik Bachner.
  • Utbildningsminister Anna Ekström (S), statsminister Stefan Löfven och Ulla Löfven samtalar med Kim Einhorn, Dan Schreiber och Henrietta Stein om hågkomsten av Förintelsen och bekämpandet av antisemitism.  Bilid: Johan Nilsson/TT
    Utbildningsminister Anna Ekström (S), statsminister Stefan Löfven och Ulla Löfven samtalar med Kim Einhorn, Dan Schreiber och Henrietta Stein om hågkomsten av Förintelsen och bekämpandet av antisemitism.
Puffetikett
Dagens ETC

”Allvarligare hotbild mot judar i Sverige”

Hatbrotten mot och konspirationsteorierna kring judar i Sverige ökar, inte minst på grund av sociala medier. Nu hålls den stora konferensen i Malmö om hågkomsten av Förintelsen och bekämpandet av antisemitism.

– Det är oerhört viktigt att politiska ledare tar ställning mot antisemitism. Men det är också viktigt att ord följs av handling, säger idéhistorikern Henrik Bachner. 

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

När den stora konferensen om hågkomsten av Förintelsen och bekämpandet av antisemitismen startar i Malmö är det i en verklighet där hatbrotten mot judar i Sverige har ökat de senaste åren, liksom den upplevda otryggheten hos många svenska judar. Men det är inte så enkelt att säga att antisemitismen har ökat generellt.

– Diskussionen om huruvida antisemitismen ökar eller minskar i Sverige är komplicerad, och den kan röra sig parallellt i olika riktningar beroende på vad det är för typ av uttrycksformer och aspekter vi tittar på, säger Henrik Bachner. 

Han är doktor i idéhistoria med inriktning på studier om antisemitism, samt författare till flera böcker och rapporter i  ämnet. I sin senaste rapport från juni undersökte Henrik Bachner attityder och föreställningar om judar, där 3 500 svenskar fick svara på frågor som jämfördes med en liknande studie från 2005. 

– Vi kan konstatera att stödet för antisemitiska attityder och föreställningar har minskat. Det handlar om föreställningar om judars maktkonspirationer och så vidare, och så kallad Förintelse-­elaterad antisemitism. Utbredningen av sådana föreställningar minskar i befolkningen. 

Var tredje själv utsatt

Samtidigt, enligt en EU-rapport från 2018, anser nio av tio svenska judar att antisemitismen hade ökat de senaste fem åren. En tredjedel svarar att de själva utsatts för antisemitiska trakasserier de senaste tolv månaderna och nästan hälften svarar att de är oroliga för att närstående skulle utsättas.

– I vår undersökning kan vi konstatera att stödet för antisemitiska attityder och föreställningar har minskat. Det handlar om konspiratoriskt färgade föreställningar om judisk makt, och så kallad Förintelse-relaterad antisemitism. Utbredningen av sådana föreställningar har minskat i befolkningen.

I samma undersökning ­svarade var tredje att de undviker att bära judiska symboler som kippa eller davidsstjärna i offentligheten.

– Det är naturligtivs oerhört allvarligt. Och en stark begränsning av människors frihet. När man upplever otrygghet på det sättet. 

Men det är en förenklad bild att hävda att antisemitismen endast förekommer i extrema miljöer, menar Henrik Bachner.

– Resultaten från vår undersökning visar att antisemitiska attityder och föreställningar det är en förenklad bild att hävda att antisemitismen endast kommer från extrema miljöer, menar Henrik Bachner. 

– När vi gör undersökningar så ser vi att antisemitiska attityder och föreställningar finns också i den så kallade mittfåran, det är inte bara ett problem i ytterkanter. Det är viktigt att påpeka. Men vi ser att antisemitismen är mer utbredd i grupper som sympatiserar med Sverigedemokraterna. Det är inte så överraskande, ett mönster vi ser i andra europeiska länder, att antisemitismen är ofta starkast inom den höger-nationalistiska sfären. Men också i sammanhang som har att göra med Israel-Palestina-konflikten, som är en sorts trigger för anti­semitismen i Västeuropa. Vi ser den också i islamistiska miljöer, i olika högerradikala och högernationalistiska miljöer. Och i så kallade konspirasistiska miljöer och sammanhang på nätet.

Konspirationer ger näring

Den snabba spridningen av myter, propaganda och fake news på nätet idag är en bidragande och allvarlig faktor bakom de ökande konspirationsteorierna som ger näring åt antisemitismen. 

–  Vi befinner oss i situation med grundläggande snabba samhällsförändringar, med en rad olika konflikter och kriser i världen. Genom konspirationsteorier presenteras enkla och svartvita förklaringar på problemen, och när det gäller antisemitiska uppfattningar så används etablerade föreställningar som förklarar komplexa skeenden men också pekar ut en ”bekant fiende” som orsak till detta, säger Henrik Bachner och avslutar:

– Här är det ju viktigt att förstå hur antisemitism fungerar, att den har specifika drag som inte riktigt liknar andra former av rasism. Antisemitism kan likna rasism på flera olika sätt, men den har också särdrag som är just desinformation som en form av världsförklaring. Att genom antisemitism så kan man förklara allt som har skett historiskt och allt som sker i världen idag. Den inrymmer en central föreställning om en  sorts enorm och mystisk makt, av det skälet kan vi också se att antisemitism kan uttryckas som en sorts föregiven maktkritik och ge sken av att sparka uppåt. Det gör också att den blir svårare att identifiera och förstå i vissa sammanhang. Det här kan handla om kritik som riktar sig mot kapitalismen, eller mot coronastrategier, som inte explicit pratar om eller utpekar judar. Man använder kodord eller antydningar och lindar in i formuleringar om globalister och eliter som styr och manipulerar. Just i den formen är antisemitismen oerhört farlig, inte bara för judar utan för demokratiska samhällen generellt.

Henrik Bachner

Doktorerade i idéhistoria vid Lunds universitet 1999 med avhandlingen ”Återkomsten: antisemitism i Sverige efter 1945”.

2009 gav han ut boken ”Judefrågan: Debatt om antisemitism i 1930-talets Sverige” (Atlantis) som belyser hur antisemitismen som generell och nazitysk företeelse tolkades och förklarades av konservativa, socialdemokratiska och kristna opinioner i Sverige under mellankrigstiden.

I somras publicerades rapporten ”Antisemitism i Sverige” av Bachner och Pieter Bevelander, för Forum för Levande Historia. Rapporten var en uppföljning på deras tidigare rapport från 2005.

Trakasserier och angrepp vanligare

9 av 10 judar i Sverige uppger att antisemitismen förvärrats de senaste fem åren.

30 procent av svenska judarna uppger att de har upplevt antisemitiska trakasserier under de gångna 12 månaderna; bland annat förolämpande eller hot­fulla kommentarer i samtal, e-post, sms eller över telefon.

40 procent uppger att de utsatts för trakasserier med antisemitiska motiv under de senaste fem åren. 

46 procent är mycket eller ganska oroliga för att familjemedlemmar eller en närstående person ska utsättas för verbala förolämpningar, trakasserier eller fysiska angrepp.  

35 procent uppger att de alltid eller ofta undviker att bära en judisk symbol, såsom en kippa eller en davidsstjärna, i offentligheten.

Källa: EU-myndigheten Agency for Fundamental Rights (FRA):s undersökning från 2018.

Minskat stöd för antisemitiska föreställningar

2005 instämde 15 procent helt eller delvis i påståendet ”Judar­na har för stort inflytande i värld­en idag”, 2020 var motsvarande andel 11 procent.

2005 instämde 17 procent i olika grad i påståendet ”Judarna styr USA:s utrikespolitik”, 2020 hade andelen minskat till 12 procent.

l2005 instämde 26 procent helt eller delvis i påståendet ”Judarna har stort inflytande över världsekonomin”, 2020 var motsvarande andel 21 procent.

2005 instämde 19 procent helt eller delvis i påståendet att ”Judarna har stort inflytande över medierna”, 2020 hade andelen minskat till 13 procent.

Mellan 2005 och 2020 har även den andel som i olika grad tar avstånd från dessa påståenden ökat. 

Källa: Rapporten ”Antisemitism i Sverige” av Henrik Bachner och Pieter Bevelander, publicerad av Forum för Levande Historia i juni 2021).