Inrikes.

2021-01-07 15:05
  • Exempel från poliskonton i sociala medier. Bild: Faksimil
    Exempel från poliskonton i sociala medier.
  • Dagens ETC:s granskning som publicerades tidigare i veckan har fått mycket uppmärksamhet. Bild: Faksimil
    Dagens ETC:s granskning som publicerades tidigare i veckan har fått mycket uppmärksamhet.
  • Emma Persson. Bild: Karin Annebäck
    Emma Persson.
Puffetikett
Dagens ETC

Advokatens hårda kritik mot polisen: Styr upp era sociala medier

Polisen måste skärpa sig när det gäller användningen av sociala medier – det är budskapet från advokaten Emma Persson.

”Det är mycket anmärkningsvärda och inte acceptabla formuleringar”, säger hon till Dagens ETC.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

”Förmedla fakta – inte åsikter”, ”undvik värdeladdade ord”, ”publicera inte information som kan riskera brottsoffers eller brottsmisstänktas integritet”. Och: ”En anställd inom polisen ska aldrig uttrycka sig nedlåtande eller ha en attityd som kan uppfattas som stötande eller överlägsen.”

Ovanstående är hämtat från polismyndighetens egen handledning för sociala medier. Men trots den tydliga uppmaningen om hur polisen ska kommunicera är det inte svårt att hitta exempel där både officiella och enskilda polisers konton i sociala medier till synes bryter mot riktlinjerna, bland annat genom att värdeladdade ord används och att åsikter, inte nödvändigtvis fakta, presenteras.

Nedsättande beskrivningar

”Psykotiska”, ”labila”, ”motsträviga”, ”förvirrade” och ”outhärdligt jobbiga” är några av de beskrivningar av människor som använts och som publicerats på både officiella och inofficiella kanaler på sociala medier och som Max V Karlsson uppmärksammade på ledarplats i Dagens ETC tidigare i veckan.

– Det är mycket anmärkningsvärda och inte acceptabla formuleringar, säger Emma Persson, advokat vid egna byrån och specialiserad på brottmål, familjerätt, migrationsrätt och socialrätt.

– Jag tycker att det är bra och en självklarhet att myndigheter finns på sociala medier. I polisens handbok för deras närvaro på sociala medier beskriver de syftet och jag instämmer i vad de som står där. Problemet är dock när myndighetskonton och myndighetsanställda agerar på ett sätt som är oprofessionellt och inte i linje med deras tjänst och uppdrag samt när detta går ut över enskilda och allmänhet de möter i arbetet. 

Spelar det någon roll om formuleringarna återfinns i polisens egna kanaler eller om det handlar om enskilda polismän och deras medverkan i sociala medier?

– Nej, myndighetskonton och enskilda poliser måste följa gällande lagstiftning samt polisens riktlinjer. 

Många JO-anmälningar

Problemet är inte nytt. Redan 2016 rapporterade P4 Stockholm att Stockholm, med totalt 62 olika konton i sociala medier, var det polisdistrikt som dittills fått allra flest JO-anmälningar mot sig. 

– Man är en myndighet som måste fundera lite på vad den rollen kräver. För polisen är det oerhört viktigt att man har allmänhetens förtroende. Om man skriver saker på myndighetens hemsida som gör att vissa människor och grupper, känner att de inte kan ha förtroende för poliser som skriver så här, som ger uttryck för den här åsikten, eller som skriver väldigt ingående och utlämnande om ingripanden man gör. Då tycker jag att det är väldigt allvarligt och riskerar att urholka förtroendet och påverka polisarbetet och samhället på ett negativt sätt, sa Cecilia Renfors på Justitieombudsmannen (JO) till P4 Stockholm då.

JO-anmälningarna mot polisen har dock fortsatt trilla in. Och inte bara i Stockholm. 

Döms ut för osaklighet

När Dagens ETC ber JO om en lista över anmälningar kopplade till polisens agerande på sociala medier visar det sig att det kommit in ett 70-tal sådana sedan 2016, de flesta kopplade till inlägg på Twitter eller Facebook, ofta med fokus på huruvida innehållet i anmälda inlägg varit sakligt nog eller på lämpligheten i att lägga ut bilder och filmklipp på utsatta personer.

Att polisen JO-anmäls är dock inte samma sak som att JO till slut väljer att agera. Endast en av de över 70 anmälningarna resulterade i att JO riktade kritik mot polisen. Det var 2019 för inlägg som gjorts på polisens Facebook året före. 

”Sammantaget lever de anmälda inläggen inte upp till de krav på saklighet och opartiskhet som måste ställas på polisens medverkan i sociala medier och Polismyndigheten ska kritiseras för det”, skrev JO i sitt utlåtande då.

”Det är anmärkningsvärt”

Att Polismyndigheten behöver lyfta sig i kragen är något som Emma Persson helt håller med om.

– Varför det inte händer något trots upprepad kritik under flera år vet jag inte. Det är anmärkningsvärt och polisen behöver snarast styra upp sitt agerande i sociala medier så att de följer gällande lagstiftning samt sina egna riktlinjer. 

Dagens ETC har sökt polisen men svar har inte gått att få före denna tidnings pressläggning.

Ur polisens handledning för sociala medier

Använd gärna en mänsklig ton som visar på ödmjukhet och respekt. Undvik ironi. En anställd inom polisen ska aldrig uttrycka sig nedlåtande eller ha en attityd som kan uppfattas som stötande eller överlägsen. 

Förmedla fakta – inte åsikter. Den som gör inlägg representerar myndigheten och det som förmedlas bör vara baserat på fakta.

Undvik värdeladdade ord och ord som kan uppfattas som nedsättande eller kränkande – förhåll dig objektiv.

Polisens uppgift är att skydda och hjälpa allmänheten. Publicera inte information som kan riskera brottsoffers eller brottsmisstänktas integritet och säkerhet. Publicera heller inte information som gör att läsaren kan identifiera en enskild individ.

Anställda vid Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ska i kontakter med allmänheten med beaktande av omständigheterna och situationen agera så hänsynsfullt som möjligt, visa behärskning och uppträda på ett sätt som inger förtroende.